Search
434 results for “syft”
-
I slutet av förra veckan genomförde Centret mot arbetslivskriminalitet (AKC) en myndighetsgemensam kontrollinsats vid Partihallarna i Göteborg. Insatsen syftade till att kontrollera efterlevnaden av lagar och regler inom livsmedels- och tobaksgrossistbranschen.
https://blog.zaramis.se/2025/04/05/myndighetsgemensam-insats-vid-partihallarna-i-goteborg/
-
I slutet av förra veckan genomförde Centret mot arbetslivskriminalitet (AKC) en myndighetsgemensam kontrollinsats vid Partihallarna i Göteborg. Insatsen syftade till att kontrollera efterlevnaden av lagar och regler inom livsmedels- och tobaksgrossistbranschen.
https://blog.zaramis.se/2025/04/05/myndighetsgemensam-insats-vid-partihallarna-i-goteborg/
-
Fiffelbolaget Britishvolt
Britishvolt eller som det formellt hette Power by Britishvolt Limited startades 2019 av Lars Carlström. Det uttalade syftet var att bygga en batterifabrik i Blyth, Northumberland i England. Fabriken skulle kosta motsvarande 49 miljarder svenska kronor.
https://blog.zaramis.se/2023/05/04/fiffelbolaget-britishvolt/
#Brott #Ekonomi #Energi #Bedrägeri #Britishvolt #Investeringsbedrägeri #Jool #Konkurs #Penningtvätt #PowerbyBritishvoltLimited #Saab -
Fiffelbolaget Britishvolt
Britishvolt eller som det formellt hette Power by Britishvolt Limited startades 2019 av Lars Carlström. Det uttalade syftet var att bygga en batterifabrik i Blyth, Northumberland i England. Fabriken skulle kosta motsvarande 49 miljarder svenska kronor.
https://blog.zaramis.se/2023/05/04/fiffelbolaget-britishvolt/
#Brott #Ekonomi #Energi #Bedrägeri #Britishvolt #Investeringsbedrägeri #Jool #Konkurs #Penningtvätt #PowerbyBritishvoltLimited #Saab -
Förra veckan delades de så kallade Ig Nobelpriserna ut. Det är ett pris som delas ut varje år sedan drygt 30 år tillbaka där syftet är att lyfta fram forskning som är rolig men samtidigt bidrar med något vettigt.
En av pristagarna detta år är en person vid namn Saul Justin Newman då han visat att en stor majoritet av alla de som påståtts levt väldigt länge på platserna som […]
-
Några kamrater i Näsåker har tagit initiativ till att Sollefteå ska ansluta sig till Crowdsorsa:
https://e-tjanster.solleftea.se/forslag/show/77383Syftet är att göra det lättare för kommunmedlemmar att bekämpa invasiva arter.
Bra tänkt! -
Några kamrater i Näsåker har tagit initiativ till att Sollefteå ska ansluta sig till Crowdsorsa:
https://e-tjanster.solleftea.se/forslag/show/77383Syftet är att göra det lättare för kommunmedlemmar att bekämpa invasiva arter.
Bra tänkt! -
Två män åtalade för penningtvätt och omfattande ekonomisk brottslighet. Enligt åtalet har minst 76 miljoner kronor tvättats genom ett antal bolag i syfte att dölja pengars ursprung och möjliggöra bland annat betalning av svart arbetskraft.
https://blog.zaramis.se/2026/03/04/tva-man-atalade-for-penningtvatt-av-76-miljoner/ -
Två män åtalade för penningtvätt och omfattande ekonomisk brottslighet. Enligt åtalet har minst 76 miljoner kronor tvättats genom ett antal bolag i syfte att dölja pengars ursprung och möjliggöra bland annat betalning av svart arbetskraft.
https://blog.zaramis.se/2026/03/04/tva-man-atalade-for-penningtvatt-av-76-miljoner/ -
Avskaffa bidragen till de rika. I Sverige finns det en massa bidrag som är till för rika. De är antingen gjorda för att främst gynna de rika eller så är utformade på sätt som gynnar de rika även om det inte varit syftet.
https://blog.zaramis.se/2024/11/03/avskaffa-bidragen-till-de-rika/
-
Tomorrow! Get ready for our Anchore Open Source live stream at 12 PM PT. Dive into Syft, Grype, and more. Don't miss out! https://www.youtube.com/watch?v=HlKQmWVn2Kc #DevSecOps
-
@samuel Strålkastarljus mot makten! Oavsett vilken nivå på övervakningen är det avgörande att medborgarna har verktyg att belysa och granska denna maktutövning. En medborgare ska kunna se
- vem som använder dessa verktyg,
- för vilka syften,
- när,
- vem som fattat beslut och
- hur en överklagar -
Befolkningen i Gaza svälts av den israeliska staten. Samtidigt pumpas svenska skattepengar in i ett samarbete med Israel - vars syfte är att utveckla framtidens mat.
Sverige ligger verkligen i framkant när det gäller humanitär hjälp.
-
Befolkningen i Gaza svälts av den israeliska staten. Samtidigt pumpas svenska skattepengar in i ett samarbete med Israel - vars syfte är att utveckla framtidens mat.
Sverige ligger verkligen i framkant när det gäller humanitär hjälp.
-
Befolkningen i Gaza svälts av den israeliska staten. Samtidigt pumpas svenska skattepengar in i ett samarbete med Israel - vars syfte är att utveckla framtidens mat.
Sverige ligger verkligen i framkant när det gäller humanitär hjälp.
-
För människor eller profit? – de stora sociala medierna. Sociala medier som är stora och kända har som sitt främsta syfte att tjäna in pengar till de som äger dem. Och de allra flesta stora social medier ägs av några få stora IT-företag.
https://blog.zaramis.se/2025/12/27/for-manniskor-eller-profit-de-stora-sociala-medierna/ -
För människor eller profit? – de stora sociala medierna. Sociala medier som är stora och kända har som sitt främsta syfte att tjäna in pengar till de som äger dem. Och de allra flesta stora social medier ägs av några få stora IT-företag.
https://blog.zaramis.se/2025/12/27/for-manniskor-eller-profit-de-stora-sociala-medierna/ -
För människor eller profit? – de stora sociala medierna. Sociala medier som är stora och kända har som sitt främsta syfte att tjäna in pengar till de som äger dem. Och de allra flesta stora social medier ägs av några få stora IT-företag.
https://blog.zaramis.se/2025/12/27/for-manniskor-eller-profit-de-stora-sociala-medierna/ -
För människor eller profit? – de stora sociala medierna. Sociala medier som är stora och kända har som sitt främsta syfte att tjäna in pengar till de som äger dem. Och de allra flesta stora social medier ägs av några få stora IT-företag.
https://blog.zaramis.se/2025/12/27/for-manniskor-eller-profit-de-stora-sociala-medierna/ -
Ny lag gav 70 miljoner i utmätta tillgångar
Den 1 augusti 2022 infördes en ny lag som innebär att Kronofogden med hjälp av polisen kan utmäta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara på plats. Lagändringen syftar bland annat till att försvåra för den organiserade brottsligheten.
https://blog.zaramis.se/2023/08/17/ny-lag-gav-70-miljoner-i-utmatta-tillgangar/
#Brott #Ekonomi #Lagstiftning #Kronofogdemyndigheten #Kronofogden #Lagndring #Utmtning -
Ny lag gav 70 miljoner i utmätta tillgångar
Den 1 augusti 2022 infördes en ny lag som innebär att Kronofogden med hjälp av polisen kan utmäta tillgångar från personer med skulder utan att själva vara på plats. Lagändringen syftar bland annat till att försvåra för den organiserade brottsligheten.
https://blog.zaramis.se/2023/08/17/ny-lag-gav-70-miljoner-i-utmatta-tillgangar/
#Brott #Ekonomi #Lagstiftning #Kronofogdemyndigheten #Kronofogden #Lagndring #Utmtning -
Ett nytt alternativ till Facebook
Fedibook är ett nytt alternativ till Facebook som utvecklas av dansken Rasmus Sindum. Programvaran är öppen och fri samt stöder ActivityPub. Syftet är att bygga ett socialt nätverk med vänner och grupper i centrum. Det går inte posta till en generell lokal tidslinje och inte heller posta till hela omvärlden. Utan bara till vänner som följer och grupper av vänner. Hela upplägget påminner om Bonfire, Friendica och Hubzilla men där både Friendica och Hubzilla omfattar i stort […]https://fedinyheter.nyhetskartan.se/ett-nytt-alternativ-till-facebook/
-
Utblick 2026 – Sönderfall
Sedan sex år tillbaka har jag varit engagerad i kommunledningspartnerskapet LOFT – leda och organisera för förnyelse och transformation. Tillsammans med kollegor i RISE och Mälardalens Universitet, och nio kommuner – Vellinge, Helsingborg, Kungsbacka, Strängnäs, Lidingö, Enköping, Knivsta, Skellefteå och Luleå. Under dessa sex år har jag inom ramen för partnerskapet bidragit med en omvärldsanalys, som syftar till att vara ett bidrag till kommunernas strategiska arbete. Idag släpper vi årets utblick, med namnet Sönderfall.
Rapporten identifierar fem makrotrender som konvergerar på allt mer tydligare sätt. Demografisk förändring, digital transformation, klimatanpassning, geopolitiskt sönderfall och ekonomisk press. Var för sig är de välkända. Tillsammans skapar de en systemisk utmaning som överskrider enskilda politikområden och mandatperioder. En åldrande befolkning skapar efterfrågan på omsorg som inte kan tillgodoses utan digital transformation; men den digitala transformationen exponerar för cyberhot som förstärks av det geopolitiska läget, och investeringarna kräver resurser som den ekonomiska pressen begränsar. Allt hänger ihop, framtiden är mer osäker än på mycket länge. Det i sin tur gör analyser och bedömningar svårare.
Kärnbudskapet i årets utblick är obekvämt men samtidigt viktigt att förhålla sig till. Det är att vi inte kommer att återvända till något tidigare tillstånd. Föreställningen om att någonting tidigare var det normala förefaller inte stämma. Den osäkerhet vi nu befinner oss i är inte en tillfällig störning utan ett nytt grundtillstånd. Planeringshorisonter som fungerade i gårdagens värld räcker inte längre. Budgetprocesser designade för förutsägbarhet möter en verklighet där förutsättningarna kan förändras snabbare än mandatperioder, samtidigt som behovet av en långsiktig strategisk riktning ökar.
Den 24 februari 2022 förändrades Europa. Men sönderfallet hade börjat tidigare. Brexit. Trumps första mandatperiod. Handelskriget mellan USA och Kina. Pandemin. Händelse efter händelse eroderade den stabilitet vi tagit för given sedan Berlinmurens fall. World Uncertainty Index visar att osäkerheten legat på konstant förhöjda nivåer sedan 2016, nivåer som tidigare endast uppnåtts under enstaka kriser Detta är inte en tillfällig svängning utan ett strukturellt skifte.
Samtidigt ser vi hur skillnaderna mellan kommuner ökar. Storstadsregioner med stark tillväxt drar ifrån. Glesbygdskommuner med vikande befolkning halkar efter. Nationella lösningar som förutsätter att alla kommuner har likartade förutsättningar träffar allt sämre. Frågan om hur vi organiserar välfärden kommer att växa i politisk betydelse.
Rapporten erbjuder ett ramverk för hur kommuner kan tänka kring systemisk transformation, hur man kan förvalta det befintliga och förnya för det okända samtidigt. Det forskningen kallar organisatorisk ambidexteritet, eller tvåhänt ledarskap. Att upprätthålla trygg och likvärdig välfärd samtidigt som man bygger kapacitet för framtiden.
Fyra scenarier för 2035 beskriver kvalitativt olika framtider beroende på hur den internationella ordningen utvecklas och hur väl våra institutioner förmår anpassa sig. Flamingoflykt, Stormen, Fästningen, Klyftornas tid. Scenarierna är inte prognos, utan snarare att betrakta som verktyg för tänkande, sätt att testa strategier, identifiera tidiga varningssignaler, och stimulera de strategiska samtal som kommunledningar behöver föra.
Rapporten innehåller också vändpunktshändelser och svarta svanar. Kvantdatorernas hot mot kryptering. Humanoid robotik i skala. Taiwan-konflikt och halvledarkris. Pandemier värre än covid. Ekonomisk systemkris. Syftet är att erbjuda tankespjärn och möjlighet för kommuner att reflektera och tänka igenom det osannolika, för att på så vis bli bättre förberedda när verkligheten överraskar.
Sönderfallet av den gamla ordningen är inte slutet. Det är början på den tid då omställning måste ske. De kommuner som förhåller sig till detta, och som aktivt formar sin position i det framväxande landskapet, har bättre möjligheter än de som väntar i tron på att det gamla ska återvända.
Rapporten finns tillgänglig som PDF och i en inspelning.
#Demokrati #DigitalResiliens #LOFT #omvärldsanalys #Svenska #utblick -
Utblick 2026 – Sönderfall
Sedan sex år tillbaka har jag varit engagerad i kommunledningspartnerskapet LOFT – leda och organisera för förnyelse och transformation. Tillsammans med kollegor i RISE och Mälardalens Universitet, och nio kommuner – Vellinge, Helsingborg, Kungsbacka, Strängnäs, Lidingö, Enköping, Knivsta, Skellefteå och Luleå. Under dessa sex år har jag inom ramen för partnerskapet bidragit med en omvärldsanalys, som syftar till att vara ett bidrag till kommunernas strategiska arbete. Idag släpper vi årets utblick, med namnet Sönderfall.
Rapporten identifierar fem makrotrender som konvergerar på allt mer tydligare sätt. Demografisk förändring, digital transformation, klimatanpassning, geopolitiskt sönderfall och ekonomisk press. Var för sig är de välkända. Tillsammans skapar de en systemisk utmaning som överskrider enskilda politikområden och mandatperioder. En åldrande befolkning skapar efterfrågan på omsorg som inte kan tillgodoses utan digital transformation; men den digitala transformationen exponerar för cyberhot som förstärks av det geopolitiska läget, och investeringarna kräver resurser som den ekonomiska pressen begränsar. Allt hänger ihop, framtiden är mer osäker än på mycket länge. Det i sin tur gör analyser och bedömningar svårare.
Kärnbudskapet i årets utblick är obekvämt men samtidigt viktigt att förhålla sig till. Det är att vi inte kommer att återvända till något tidigare tillstånd. Föreställningen om att någonting tidigare var det normala förefaller inte stämma. Den osäkerhet vi nu befinner oss i är inte en tillfällig störning utan ett nytt grundtillstånd. Planeringshorisonter som fungerade i gårdagens värld räcker inte längre. Budgetprocesser designade för förutsägbarhet möter en verklighet där förutsättningarna kan förändras snabbare än mandatperioder, samtidigt som behovet av en långsiktig strategisk riktning ökar.
Den 24 februari 2022 förändrades Europa. Men sönderfallet hade börjat tidigare. Brexit. Trumps första mandatperiod. Handelskriget mellan USA och Kina. Pandemin. Händelse efter händelse eroderade den stabilitet vi tagit för given sedan Berlinmurens fall. World Uncertainty Index visar att osäkerheten legat på konstant förhöjda nivåer sedan 2016, nivåer som tidigare endast uppnåtts under enstaka kriser Detta är inte en tillfällig svängning utan ett strukturellt skifte.
Samtidigt ser vi hur skillnaderna mellan kommuner ökar. Storstadsregioner med stark tillväxt drar ifrån. Glesbygdskommuner med vikande befolkning halkar efter. Nationella lösningar som förutsätter att alla kommuner har likartade förutsättningar träffar allt sämre. Frågan om hur vi organiserar välfärden kommer att växa i politisk betydelse.
Rapporten erbjuder ett ramverk för hur kommuner kan tänka kring systemisk transformation, hur man kan förvalta det befintliga och förnya för det okända samtidigt. Det forskningen kallar organisatorisk ambidexteritet, eller tvåhänt ledarskap. Att upprätthålla trygg och likvärdig välfärd samtidigt som man bygger kapacitet för framtiden.
Fyra scenarier för 2035 beskriver kvalitativt olika framtider beroende på hur den internationella ordningen utvecklas och hur väl våra institutioner förmår anpassa sig. Flamingoflykt, Stormen, Fästningen, Klyftornas tid. Scenarierna är inte prognos, utan snarare att betrakta som verktyg för tänkande, sätt att testa strategier, identifiera tidiga varningssignaler, och stimulera de strategiska samtal som kommunledningar behöver föra.
Rapporten innehåller också vändpunktshändelser och svarta svanar. Kvantdatorernas hot mot kryptering. Humanoid robotik i skala. Taiwan-konflikt och halvledarkris. Pandemier värre än covid. Ekonomisk systemkris. Syftet är att erbjuda tankespjärn och möjlighet för kommuner att reflektera och tänka igenom det osannolika, för att på så vis bli bättre förberedda när verkligheten överraskar.
Sönderfallet av den gamla ordningen är inte slutet. Det är början på den tid då omställning måste ske. De kommuner som förhåller sig till detta, och som aktivt formar sin position i det framväxande landskapet, har bättre möjligheter än de som väntar i tron på att det gamla ska återvända.
Rapporten finns tillgänglig som PDF och i en inspelning.
#Demokrati #DigitalResiliens #LOFT #omvärldsanalys #Svenska #utblick -
Utblick 2026 – Sönderfall
Sedan sex år tillbaka har jag varit engagerad i kommunledningspartnerskapet LOFT – leda och organisera för förnyelse och transformation. Tillsammans med kollegor i RISE och Mälardalens Universitet, och nio kommuner – Vellinge, Helsingborg, Kungsbacka, Strängnäs, Lidingö, Enköping, Knivsta, Skellefteå och Luleå. Under dessa sex år har jag inom ramen för partnerskapet bidragit med en omvärldsanalys, som syftar till att vara ett bidrag till kommunernas strategiska arbete. Idag släpper vi årets utblick, med namnet Sönderfall.
Rapporten identifierar fem makrotrender som konvergerar på allt mer tydligare sätt. Demografisk förändring, digital transformation, klimatanpassning, geopolitiskt sönderfall och ekonomisk press. Var för sig är de välkända. Tillsammans skapar de en systemisk utmaning som överskrider enskilda politikområden och mandatperioder. En åldrande befolkning skapar efterfrågan på omsorg som inte kan tillgodoses utan digital transformation; men den digitala transformationen exponerar för cyberhot som förstärks av det geopolitiska läget, och investeringarna kräver resurser som den ekonomiska pressen begränsar. Allt hänger ihop, framtiden är mer osäker än på mycket länge. Det i sin tur gör analyser och bedömningar svårare.
Kärnbudskapet i årets utblick är obekvämt men samtidigt viktigt att förhålla sig till. Det är att vi inte kommer att återvända till något tidigare tillstånd. Föreställningen om att någonting tidigare var det normala förefaller inte stämma. Den osäkerhet vi nu befinner oss i är inte en tillfällig störning utan ett nytt grundtillstånd. Planeringshorisonter som fungerade i gårdagens värld räcker inte längre. Budgetprocesser designade för förutsägbarhet möter en verklighet där förutsättningarna kan förändras snabbare än mandatperioder, samtidigt som behovet av en långsiktig strategisk riktning ökar.
Den 24 februari 2022 förändrades Europa. Men sönderfallet hade börjat tidigare. Brexit. Trumps första mandatperiod. Handelskriget mellan USA och Kina. Pandemin. Händelse efter händelse eroderade den stabilitet vi tagit för given sedan Berlinmurens fall. World Uncertainty Index visar att osäkerheten legat på konstant förhöjda nivåer sedan 2016, nivåer som tidigare endast uppnåtts under enstaka kriser Detta är inte en tillfällig svängning utan ett strukturellt skifte.
Samtidigt ser vi hur skillnaderna mellan kommuner ökar. Storstadsregioner med stark tillväxt drar ifrån. Glesbygdskommuner med vikande befolkning halkar efter. Nationella lösningar som förutsätter att alla kommuner har likartade förutsättningar träffar allt sämre. Frågan om hur vi organiserar välfärden kommer att växa i politisk betydelse.
Rapporten erbjuder ett ramverk för hur kommuner kan tänka kring systemisk transformation, hur man kan förvalta det befintliga och förnya för det okända samtidigt. Det forskningen kallar organisatorisk ambidexteritet, eller tvåhänt ledarskap. Att upprätthålla trygg och likvärdig välfärd samtidigt som man bygger kapacitet för framtiden.
Fyra scenarier för 2035 beskriver kvalitativt olika framtider beroende på hur den internationella ordningen utvecklas och hur väl våra institutioner förmår anpassa sig. Flamingoflykt, Stormen, Fästningen, Klyftornas tid. Scenarierna är inte prognos, utan snarare att betrakta som verktyg för tänkande, sätt att testa strategier, identifiera tidiga varningssignaler, och stimulera de strategiska samtal som kommunledningar behöver föra.
Rapporten innehåller också vändpunktshändelser och svarta svanar. Kvantdatorernas hot mot kryptering. Humanoid robotik i skala. Taiwan-konflikt och halvledarkris. Pandemier värre än covid. Ekonomisk systemkris. Syftet är att erbjuda tankespjärn och möjlighet för kommuner att reflektera och tänka igenom det osannolika, för att på så vis bli bättre förberedda när verkligheten överraskar.
Sönderfallet av den gamla ordningen är inte slutet. Det är början på den tid då omställning måste ske. De kommuner som förhåller sig till detta, och som aktivt formar sin position i det framväxande landskapet, har bättre möjligheter än de som väntar i tron på att det gamla ska återvända.
Rapporten finns tillgänglig som PDF och i en inspelning.
#Demokrati #DigitalResiliens #LOFT #omvärldsanalys #Svenska #utblick -
Utblick 2026 – Sönderfall
Sedan sex år tillbaka har jag varit engagerad i kommunledningspartnerskapet LOFT – leda och organisera för förnyelse och transformation. Tillsammans med kollegor i RISE och Mälardalens Universitet, och nio kommuner – Vellinge, Helsingborg, Kungsbacka, Strängnäs, Lidingö, Enköping, Knivsta, Skellefteå och Luleå. Under dessa sex år har jag inom ramen för partnerskapet bidragit med en omvärldsanalys, som syftar till att vara ett bidrag till kommunernas strategiska arbete. Idag släpper vi årets utblick, med namnet Sönderfall.
Rapporten identifierar fem makrotrender som konvergerar på allt mer tydligare sätt. Demografisk förändring, digital transformation, klimatanpassning, geopolitiskt sönderfall och ekonomisk press. Var för sig är de välkända. Tillsammans skapar de en systemisk utmaning som överskrider enskilda politikområden och mandatperioder. En åldrande befolkning skapar efterfrågan på omsorg som inte kan tillgodoses utan digital transformation; men den digitala transformationen exponerar för cyberhot som förstärks av det geopolitiska läget, och investeringarna kräver resurser som den ekonomiska pressen begränsar. Allt hänger ihop, framtiden är mer osäker än på mycket länge. Det i sin tur gör analyser och bedömningar svårare.
Kärnbudskapet i årets utblick är obekvämt men samtidigt viktigt att förhålla sig till. Det är att vi inte kommer att återvända till något tidigare tillstånd. Föreställningen om att någonting tidigare var det normala förefaller inte stämma. Den osäkerhet vi nu befinner oss i är inte en tillfällig störning utan ett nytt grundtillstånd. Planeringshorisonter som fungerade i gårdagens värld räcker inte längre. Budgetprocesser designade för förutsägbarhet möter en verklighet där förutsättningarna kan förändras snabbare än mandatperioder, samtidigt som behovet av en långsiktig strategisk riktning ökar.
Den 24 februari 2022 förändrades Europa. Men sönderfallet hade börjat tidigare. Brexit. Trumps första mandatperiod. Handelskriget mellan USA och Kina. Pandemin. Händelse efter händelse eroderade den stabilitet vi tagit för given sedan Berlinmurens fall. World Uncertainty Index visar att osäkerheten legat på konstant förhöjda nivåer sedan 2016, nivåer som tidigare endast uppnåtts under enstaka kriser Detta är inte en tillfällig svängning utan ett strukturellt skifte.
Samtidigt ser vi hur skillnaderna mellan kommuner ökar. Storstadsregioner med stark tillväxt drar ifrån. Glesbygdskommuner med vikande befolkning halkar efter. Nationella lösningar som förutsätter att alla kommuner har likartade förutsättningar träffar allt sämre. Frågan om hur vi organiserar välfärden kommer att växa i politisk betydelse.
Rapporten erbjuder ett ramverk för hur kommuner kan tänka kring systemisk transformation, hur man kan förvalta det befintliga och förnya för det okända samtidigt. Det forskningen kallar organisatorisk ambidexteritet, eller tvåhänt ledarskap. Att upprätthålla trygg och likvärdig välfärd samtidigt som man bygger kapacitet för framtiden.
Fyra scenarier för 2035 beskriver kvalitativt olika framtider beroende på hur den internationella ordningen utvecklas och hur väl våra institutioner förmår anpassa sig. Flamingoflykt, Stormen, Fästningen, Klyftornas tid. Scenarierna är inte prognos, utan snarare att betrakta som verktyg för tänkande, sätt att testa strategier, identifiera tidiga varningssignaler, och stimulera de strategiska samtal som kommunledningar behöver föra.
Rapporten innehåller också vändpunktshändelser och svarta svanar. Kvantdatorernas hot mot kryptering. Humanoid robotik i skala. Taiwan-konflikt och halvledarkris. Pandemier värre än covid. Ekonomisk systemkris. Syftet är att erbjuda tankespjärn och möjlighet för kommuner att reflektera och tänka igenom det osannolika, för att på så vis bli bättre förberedda när verkligheten överraskar.
Sönderfallet av den gamla ordningen är inte slutet. Det är början på den tid då omställning måste ske. De kommuner som förhåller sig till detta, och som aktivt formar sin position i det framväxande landskapet, har bättre möjligheter än de som väntar i tron på att det gamla ska återvända.
Rapporten finns tillgänglig som PDF och i en inspelning.
#Demokrati #DigitalResiliens #LOFT #omvärldsanalys #Svenska #utblick -
Utblick 2026 – Sönderfall
Sedan sex år tillbaka har jag varit engagerad i kommunledningspartnerskapet LOFT – leda och organisera för förnyelse och transformation. Tillsammans med kollegor i RISE och Mälardalens Universitet, och nio kommuner – Vellinge, Helsingborg, Kungsbacka, Strängnäs, Lidingö, Enköping, Knivsta, Skellefteå och Luleå. Under dessa sex år har jag inom ramen för partnerskapet bidragit med en omvärldsanalys, som syftar till att vara ett bidrag till kommunernas strategiska arbete. Idag släpper vi årets utblick, med namnet Sönderfall.
Rapporten identifierar fem makrotrender som konvergerar på allt mer tydligare sätt. Demografisk förändring, digital transformation, klimatanpassning, geopolitiskt sönderfall och ekonomisk press. Var för sig är de välkända. Tillsammans skapar de en systemisk utmaning som överskrider enskilda politikområden och mandatperioder. En åldrande befolkning skapar efterfrågan på omsorg som inte kan tillgodoses utan digital transformation; men den digitala transformationen exponerar för cyberhot som förstärks av det geopolitiska läget, och investeringarna kräver resurser som den ekonomiska pressen begränsar. Allt hänger ihop, framtiden är mer osäker än på mycket länge. Det i sin tur gör analyser och bedömningar svårare.
Kärnbudskapet i årets utblick är obekvämt men samtidigt viktigt att förhålla sig till. Det är att vi inte kommer att återvända till något tidigare tillstånd. Föreställningen om att någonting tidigare var det normala förefaller inte stämma. Den osäkerhet vi nu befinner oss i är inte en tillfällig störning utan ett nytt grundtillstånd. Planeringshorisonter som fungerade i gårdagens värld räcker inte längre. Budgetprocesser designade för förutsägbarhet möter en verklighet där förutsättningarna kan förändras snabbare än mandatperioder, samtidigt som behovet av en långsiktig strategisk riktning ökar.
Den 24 februari 2022 förändrades Europa. Men sönderfallet hade börjat tidigare. Brexit. Trumps första mandatperiod. Handelskriget mellan USA och Kina. Pandemin. Händelse efter händelse eroderade den stabilitet vi tagit för given sedan Berlinmurens fall. World Uncertainty Index visar att osäkerheten legat på konstant förhöjda nivåer sedan 2016, nivåer som tidigare endast uppnåtts under enstaka kriser Detta är inte en tillfällig svängning utan ett strukturellt skifte.
Samtidigt ser vi hur skillnaderna mellan kommuner ökar. Storstadsregioner med stark tillväxt drar ifrån. Glesbygdskommuner med vikande befolkning halkar efter. Nationella lösningar som förutsätter att alla kommuner har likartade förutsättningar träffar allt sämre. Frågan om hur vi organiserar välfärden kommer att växa i politisk betydelse.
Rapporten erbjuder ett ramverk för hur kommuner kan tänka kring systemisk transformation, hur man kan förvalta det befintliga och förnya för det okända samtidigt. Det forskningen kallar organisatorisk ambidexteritet, eller tvåhänt ledarskap. Att upprätthålla trygg och likvärdig välfärd samtidigt som man bygger kapacitet för framtiden.
Fyra scenarier för 2035 beskriver kvalitativt olika framtider beroende på hur den internationella ordningen utvecklas och hur väl våra institutioner förmår anpassa sig. Flamingoflykt, Stormen, Fästningen, Klyftornas tid. Scenarierna är inte prognos, utan snarare att betrakta som verktyg för tänkande, sätt att testa strategier, identifiera tidiga varningssignaler, och stimulera de strategiska samtal som kommunledningar behöver föra.
Rapporten innehåller också vändpunktshändelser och svarta svanar. Kvantdatorernas hot mot kryptering. Humanoid robotik i skala. Taiwan-konflikt och halvledarkris. Pandemier värre än covid. Ekonomisk systemkris. Syftet är att erbjuda tankespjärn och möjlighet för kommuner att reflektera och tänka igenom det osannolika, för att på så vis bli bättre förberedda när verkligheten överraskar.
Sönderfallet av den gamla ordningen är inte slutet. Det är början på den tid då omställning måste ske. De kommuner som förhåller sig till detta, och som aktivt formar sin position i det framväxande landskapet, har bättre möjligheter än de som väntar i tron på att det gamla ska återvända.
Rapporten finns tillgänglig som PDF och i en inspelning.
#Demokrati #DigitalResiliens #LOFT #omvärldsanalys #Svenska #utblick -
Informationskrigets många ansikten
Panelens deltagareDet var märkligt att se dem sitta där tillsammans i panelen. Jag hade först svårt att förhålla mig till det. Jag är inbjuden att delta på Arctic Circle Assembly i Reykjavik, och satt igår i publiken till en av de paneler som satts upp. Jag blev nyfiken när jag ögnade igenom det omfattande seminarieprogrammet. Titeln på panelen löd “China’s Arctic Relations: Strategic Competition & Pragmatic Cooperation”, och arrangerades av Institute for China-America Studies (ICAS) från USA samt Beijing Club for International Dialogue från Kina. I panelen ser jag forskare och experter från USA, Kina, Ryssland och Norge sitta på rad vid samma bord.
Arctic Circle Assembly är en mötesplats i Reykjavik där människor från hela världen samlas varje år för att prata om klimat, miljö, säkerhet och utveckling i Arktis. Den skapades 2013 av Islands tidigare president Ólafur Ragnar Grímsson för att öka samarbetet och medvetenheten om regionens framtid. Jag är inbjuden genom Nordiska Ministerrådet för att bidra i en panel senare under konferensen på temat digital resiliens och arktis. Olika organisationer bidrar med innehåll. Det var först när jag kom hit som jag kom att förstå bredden på innehåll här. Och vilken komplexitet som återfinns i sådana här internationella mötesplatser i vår tid av geopolitisk turbulens.
Men tillbaka till morgonens panel. Det var verkligen märkligt att se dem där för att det kändes så normalt och så onormalt på en och samma gång. Och kanske mer förväntat, men ändå tankeväckande, var hur uppenbart koreograferat det hela var. Den ryska forskaren Irina Strelnikova hade rest trettio timmar från Moskva via Korea, en resa som före sanktionerna tog fyra timmar. Att hon reste så långt, att staten som skickar henne betalar för denna omväg, säger hur viktigt det var för Moskva att deras narrativ om fredlig Arktis-politik framfördes internationellt. Samtidigt som jag ser panelen sitta där framför mig, och prata om win-win och fredligt samarbete, så tänker jag hur det pågår en annan verklighet utanför konferenslokelens väggar. En verklighet panelen systematiskt undvek att prata om.
I januari 2022 kapades kabeln mellan Svalbard och Norge. Den var nedgrävd i leran på botten. Norsk polis hittade djupa räfflor i havsbottnen, kabelns hölje avrivet, metallarmering isärvriden. Någon hade grävt genom leran för att kapa den. Utredningen lades ner mars 2023, olöst. Kirkenes flygplats använder inte längre GPS. Rysk militär stör signaler dagligen från Pechenga. Norska National Security Authority har bekräftat att störningen kommer från öster. I november 2024 kapades två kablar på samma dag, Finland-Tyskland och Sverige-Litauen. Kinesiska bulkfartyget Yi Peng 3 från rysk oljehamn passerade exakt där kablarna förstördes. Oktober 2023 saboterades Balticconnector och två datakablar. Det är systematiskt, och inte incidenter. Det handlar om pågående hybridkrigföring.
Detta är den arktiska verkligheten. Den pågår samtidigt som panelen diskuterade fredligt samarbete. Strelnikova berättade om 90 miljarder dollar kinesiska investeringar i ryska energiprojekt, Nordostpassagens utveckling som Polar Silk Road, gemensamma expeditioner. Hon avslutade sitt anförande med att berätta att både Rysslands och Kinas politik är fredlig och pragmatisk, inget hot. Samtidigt pågår Rysslands aggressionskrig i Ukraina. Nordisk infrastruktur saboteras, och investeringar från Kina ger Ryssland en livlina under sanktionerna som pågår. Berättelser om fredligt samarbete som i praktiken är stöd till krigsekonomi.
Xiangfeng Li, Kinas representant, inledde med att avvisa sessionens titel som innehåll ordet konkurrens, eftersom han menade på att Kina strävar efter win-win. När det gäller Grönlands jordartsmetaller var Li tydlig. Det är inte Kina, sa han, utan USA som vill köpa Grönland. Referensen till Trumps hot var omöjlig att missa, och Li använde hela den pågående geopolitiska utvecklingen mellan Grönland och USA för att positionera Kina som ett fredligt och respektfullt land, medan USA å andra sidan är expansivt och imperialistiskt. Effektiv strategisk kommunikation, som också döljer verkligheten. Kinas win-win retorik ska ses i ljuset av dess övriga agerande. Man behöver sätta påståendena i kontexten av händelserna i Hong Kong, där löftet om one country, two systems krossades 2020. Och så Taiwan, där 80 procent av befolkningen idag avvisar Kina efter Hong Kongs öde. Medan Li kritiserade USA:s Grönlandshot stödjer Kina Rysslands krigsekonomi.
Men Li hade rätt om USA i ett avseende. Trump hotar att annektera Grönland. Nyligen avförde V-Dem institutet vid Göteborgs Universitet USA från listan över demokratier. Det som förenar USA, Kina och Ryssland idag är tanken att stormakter definierar sina intressesfärer.
En fråga under panelen ställdes av en deltagare, om Kina planerar sätta en en flagga på havsbottnen vid Nordpolen, på motsvarande sätt som Ryssland tidigare gjort. Det kom inget tydligt svar. Flaggor på havsbottnen symboliserar stormaktstänkande, inte internationell rätt.
Ett uppbrott i seminariet fick omvärldens berättelser att sippra in i samtalen. Det var en åhörare i salen, inte en paneldeltagare, som bröt panelens rätt så förutsägbara manus. En tysk delegat reste sig och ville föra till protokollet att Ryssland har angripit sitt grannland Ukraina, hotar NATO och hotar med kärnvapen. När Strelnikova säger att deras verksamhet i Arktis är fredlig finns det anledning att vara tveksam, sa hon. I det ögonblocket slog det mig att detta var den enda kritiska rösten. Och att den kom från åhörarna, i en kommentar, och inte från scenen. Moderatorn Han Hua från Beijing Club for International Dialogue ställde inga kritiska frågor i något ämne. Paneldeltagarna kunde framföra sina narrativ ostörda. Det säger en del om agendan bakom panelen. För vilken berättelse berättar själva panelen, och i vilket syfte?
Mitt i denna triangel av stater med intressen i Arktis befinner sig Norden. Sverige och Finland som nya NATO-medlemmar innebär att Nordkalotten blir strategiskt kritisk. NATO:s artikel 5 gäller nu i den arktiska miljön. 1600 kilometer luftrum från Arktis till Östersjön, Esrange för militära satelliter, 1300 kilometer landgräns mot Ryssland. Det är inte bara frågan om abstrakt geopolitik. När kabeln kapas genom två meter lera, när Kirkenes inte kan använda GPS, när Yi Peng 3 klipper kablar i Östersjön, då är det som händer i Arktis också en Nordisk vardag. Norden är mitt i.
Det jag upplevde idag var inte en panel som samlats för dialog trots pågående krig. Den måste i stället ses som ett verktyg i kriget. Att Strelnikova reste trettio timmar visar hur viktigt det var för Moskva att deras narrativ om fredlig Arktis-politik framfördes, allt medan Ryssland klipper kablar, stör GPS och för ett brutalt krig i Ukraina. Ryssland kan välja att sluta med det när de så önskar. Men de önskar inte det. Att Li kunde positionera Kina som fredligt och samarbetsvänligt, utan att granskas eller ifrågasättas för deras politik mot Hong Kong eller Taiwan. Att inga kritiska frågor ställdes av moderatorn, det visar hur den här typen av politiska forum utnyttjas i vårt förändrade geopolitiska landskap. Det är inget nytt. Men det är viktigt att sätta ljuset på. Stormakter framför sina berättelser, legitimerar sina positioner genom att sitta vid samma bord och prata om samarbete.
En insikt jag tar med mig från denna upplevelse är att reflektera och öka min vetskap om vad det innebär när dialog används som kuliss. Skillnaden mellan genuina förhandlingar och teatraliska framföranden är viktiga att förstå i vår tid. För samtidigt som panelen pågick i Reykjavik så fortsatte också GPS-störningarna i Kirkenes, utredningar pågår om nya hybridangrepp i Stockholm och Helsingfors. Svalbards sabotage förblir olöst. Samtal används som verktyg i kriget. Informationskrigföring har många ansikten.
#ArcticCircle #Arktis #DigitalResiliens #informationskrigföring #stratcom #Svenska
-
Informationskrigets många ansikten
Panelens deltagareDet var märkligt att se dem sitta där tillsammans i panelen. Jag hade först svårt att förhålla mig till det. Jag är inbjuden att delta på Arctic Circle Assembly i Reykjavik, och satt igår i publiken till en av de paneler som satts upp. Jag blev nyfiken när jag ögnade igenom det omfattande seminarieprogrammet. Titeln på panelen löd “China’s Arctic Relations: Strategic Competition & Pragmatic Cooperation”, och arrangerades av Institute for China-America Studies (ICAS) från USA samt Beijing Club for International Dialogue från Kina. I panelen ser jag forskare och experter från USA, Kina, Ryssland och Norge sitta på rad vid samma bord.
Arctic Circle Assembly är en mötesplats i Reykjavik där människor från hela världen samlas varje år för att prata om klimat, miljö, säkerhet och utveckling i Arktis. Den skapades 2013 av Islands tidigare president Ólafur Ragnar Grímsson för att öka samarbetet och medvetenheten om regionens framtid. Jag är inbjuden genom Nordiska Ministerrådet för att bidra i en panel senare under konferensen på temat digital resiliens och arktis. Olika organisationer bidrar med innehåll. Det var först när jag kom hit som jag kom att förstå bredden på innehåll här. Och vilken komplexitet som återfinns i sådana här internationella mötesplatser i vår tid av geopolitisk turbulens.
Men tillbaka till morgonens panel. Det var verkligen märkligt att se dem där för att det kändes så normalt och så onormalt på en och samma gång. Och kanske mer förväntat, men ändå tankeväckande, var hur uppenbart koreograferat det hela var. Den ryska forskaren Irina Strelnikova hade rest trettio timmar från Moskva via Korea, en resa som före sanktionerna tog fyra timmar. Att hon reste så långt, att staten som skickar henne betalar för denna omväg, säger hur viktigt det var för Moskva att deras narrativ om fredlig Arktis-politik framfördes internationellt. Samtidigt som jag ser panelen sitta där framför mig, och prata om win-win och fredligt samarbete, så tänker jag hur det pågår en annan verklighet utanför konferenslokelens väggar. En verklighet panelen systematiskt undvek att prata om.
I januari 2022 kapades kabeln mellan Svalbard och Norge. Den var nedgrävd i leran på botten. Norsk polis hittade djupa räfflor i havsbottnen, kabelns hölje avrivet, metallarmering isärvriden. Någon hade grävt genom leran för att kapa den. Utredningen lades ner mars 2023, olöst. Kirkenes flygplats använder inte längre GPS. Rysk militär stör signaler dagligen från Pechenga. Norska National Security Authority har bekräftat att störningen kommer från öster. I november 2024 kapades två kablar på samma dag, Finland-Tyskland och Sverige-Litauen. Kinesiska bulkfartyget Yi Peng 3 från rysk oljehamn passerade exakt där kablarna förstördes. Oktober 2023 saboterades Balticconnector och två datakablar. Det är systematiskt, och inte incidenter. Det handlar om pågående hybridkrigföring.
Detta är den arktiska verkligheten. Den pågår samtidigt som panelen diskuterade fredligt samarbete. Strelnikova berättade om 90 miljarder dollar kinesiska investeringar i ryska energiprojekt, Nordostpassagens utveckling som Polar Silk Road, gemensamma expeditioner. Hon avslutade sitt anförande med att berätta att både Rysslands och Kinas politik är fredlig och pragmatisk, inget hot. Samtidigt pågår Rysslands aggressionskrig i Ukraina. Nordisk infrastruktur saboteras, och investeringar från Kina ger Ryssland en livlina under sanktionerna som pågår. Berättelser om fredligt samarbete som i praktiken är stöd till krigsekonomi.
Xiangfeng Li, Kinas representant, inledde med att avvisa sessionens titel som innehåll ordet konkurrens, eftersom han menade på att Kina strävar efter win-win. När det gäller Grönlands jordartsmetaller var Li tydlig. Det är inte Kina, sa han, utan USA som vill köpa Grönland. Referensen till Trumps hot var omöjlig att missa, och Li använde hela den pågående geopolitiska utvecklingen mellan Grönland och USA för att positionera Kina som ett fredligt och respektfullt land, medan USA å andra sidan är expansivt och imperialistiskt. Effektiv strategisk kommunikation, som också döljer verkligheten. Kinas win-win retorik ska ses i ljuset av dess övriga agerande. Man behöver sätta påståendena i kontexten av händelserna i Hong Kong, där löftet om one country, two systems krossades 2020. Och så Taiwan, där 80 procent av befolkningen idag avvisar Kina efter Hong Kongs öde. Medan Li kritiserade USA:s Grönlandshot stödjer Kina Rysslands krigsekonomi.
Men Li hade rätt om USA i ett avseende. Trump hotar att annektera Grönland. Nyligen avförde V-Dem institutet vid Göteborgs Universitet USA från listan över demokratier. Det som förenar USA, Kina och Ryssland idag är tanken att stormakter definierar sina intressesfärer.
En fråga under panelen ställdes av en deltagare, om Kina planerar sätta en en flagga på havsbottnen vid Nordpolen, på motsvarande sätt som Ryssland tidigare gjort. Det kom inget tydligt svar. Flaggor på havsbottnen symboliserar stormaktstänkande, inte internationell rätt.
Ett uppbrott i seminariet fick omvärldens berättelser att sippra in i samtalen. Det var en åhörare i salen, inte en paneldeltagare, som bröt panelens rätt så förutsägbara manus. En tysk delegat reste sig och ville föra till protokollet att Ryssland har angripit sitt grannland Ukraina, hotar NATO och hotar med kärnvapen. När Strelnikova säger att deras verksamhet i Arktis är fredlig finns det anledning att vara tveksam, sa hon. I det ögonblocket slog det mig att detta var den enda kritiska rösten. Och att den kom från åhörarna, i en kommentar, och inte från scenen. Moderatorn Han Hua från Beijing Club for International Dialogue ställde inga kritiska frågor i något ämne. Paneldeltagarna kunde framföra sina narrativ ostörda. Det säger en del om agendan bakom panelen. För vilken berättelse berättar själva panelen, och i vilket syfte?
Mitt i denna triangel av stater med intressen i Arktis befinner sig Norden. Sverige och Finland som nya NATO-medlemmar innebär att Nordkalotten blir strategiskt kritisk. NATO:s artikel 5 gäller nu i den arktiska miljön. 1600 kilometer luftrum från Arktis till Östersjön, Esrange för militära satelliter, 1300 kilometer landgräns mot Ryssland. Det är inte bara frågan om abstrakt geopolitik. När kabeln kapas genom två meter lera, när Kirkenes inte kan använda GPS, när Yi Peng 3 klipper kablar i Östersjön, då är det som händer i Arktis också en Nordisk vardag. Norden är mitt i.
Det jag upplevde idag var inte en panel som samlats för dialog trots pågående krig. Den måste i stället ses som ett verktyg i kriget. Att Strelnikova reste trettio timmar visar hur viktigt det var för Moskva att deras narrativ om fredlig Arktis-politik framfördes, allt medan Ryssland klipper kablar, stör GPS och för ett brutalt krig i Ukraina. Ryssland kan välja att sluta med det när de så önskar. Men de önskar inte det. Att Li kunde positionera Kina som fredligt och samarbetsvänligt, utan att granskas eller ifrågasättas för deras politik mot Hong Kong eller Taiwan. Att inga kritiska frågor ställdes av moderatorn, det visar hur den här typen av politiska forum utnyttjas i vårt förändrade geopolitiska landskap. Det är inget nytt. Men det är viktigt att sätta ljuset på. Stormakter framför sina berättelser, legitimerar sina positioner genom att sitta vid samma bord och prata om samarbete.
En insikt jag tar med mig från denna upplevelse är att reflektera och öka min vetskap om vad det innebär när dialog används som kuliss. Skillnaden mellan genuina förhandlingar och teatraliska framföranden är viktiga att förstå i vår tid. För samtidigt som panelen pågick i Reykjavik så fortsatte också GPS-störningarna i Kirkenes, utredningar pågår om nya hybridangrepp i Stockholm och Helsingfors. Svalbards sabotage förblir olöst. Samtal används som verktyg i kriget. Informationskrigföring har många ansikten.
#ArcticCircle #Arktis #DigitalResiliens #informationskrigföring #stratcom #Svenska
-
Informationskrigets många ansikten
Panelens deltagareDet var märkligt att se dem sitta där tillsammans i panelen. Jag hade först svårt att förhålla mig till det. Jag är inbjuden att delta på Arctic Circle Assembly i Reykjavik, och satt igår i publiken till en av de paneler som satts upp. Jag blev nyfiken när jag ögnade igenom det omfattande seminarieprogrammet. Titeln på panelen löd “China’s Arctic Relations: Strategic Competition & Pragmatic Cooperation”, och arrangerades av Institute for China-America Studies (ICAS) från USA samt Beijing Club for International Dialogue från Kina. I panelen ser jag forskare och experter från USA, Kina, Ryssland och Norge sitta på rad vid samma bord.
Arctic Circle Assembly är en mötesplats i Reykjavik där människor från hela världen samlas varje år för att prata om klimat, miljö, säkerhet och utveckling i Arktis. Den skapades 2013 av Islands tidigare president Ólafur Ragnar Grímsson för att öka samarbetet och medvetenheten om regionens framtid. Jag är inbjuden genom Nordiska Ministerrådet för att bidra i en panel senare under konferensen på temat digital resiliens och arktis. Olika organisationer bidrar med innehåll. Det var först när jag kom hit som jag kom att förstå bredden på innehåll här. Och vilken komplexitet som återfinns i sådana här internationella mötesplatser i vår tid av geopolitisk turbulens.
Men tillbaka till morgonens panel. Det var verkligen märkligt att se dem där för att det kändes så normalt och så onormalt på en och samma gång. Och kanske mer förväntat, men ändå tankeväckande, var hur uppenbart koreograferat det hela var. Den ryska forskaren Irina Strelnikova hade rest trettio timmar från Moskva via Korea, en resa som före sanktionerna tog fyra timmar. Att hon reste så långt, att staten som skickar henne betalar för denna omväg, säger hur viktigt det var för Moskva att deras narrativ om fredlig Arktis-politik framfördes internationellt. Samtidigt som jag ser panelen sitta där framför mig, och prata om win-win och fredligt samarbete, så tänker jag hur det pågår en annan verklighet utanför konferenslokelens väggar. En verklighet panelen systematiskt undvek att prata om.
I januari 2022 kapades kabeln mellan Svalbard och Norge. Den var nedgrävd i leran på botten. Norsk polis hittade djupa räfflor i havsbottnen, kabelns hölje avrivet, metallarmering isärvriden. Någon hade grävt genom leran för att kapa den. Utredningen lades ner mars 2023, olöst. Kirkenes flygplats använder inte längre GPS. Rysk militär stör signaler dagligen från Pechenga. Norska National Security Authority har bekräftat att störningen kommer från öster. I november 2024 kapades två kablar på samma dag, Finland-Tyskland och Sverige-Litauen. Kinesiska bulkfartyget Yi Peng 3 från rysk oljehamn passerade exakt där kablarna förstördes. Oktober 2023 saboterades Balticconnector och två datakablar. Det är systematiskt, och inte incidenter. Det handlar om pågående hybridkrigföring.
Detta är den arktiska verkligheten. Den pågår samtidigt som panelen diskuterade fredligt samarbete. Strelnikova berättade om 90 miljarder dollar kinesiska investeringar i ryska energiprojekt, Nordostpassagens utveckling som Polar Silk Road, gemensamma expeditioner. Hon avslutade sitt anförande med att berätta att både Rysslands och Kinas politik är fredlig och pragmatisk, inget hot. Samtidigt pågår Rysslands aggressionskrig i Ukraina. Nordisk infrastruktur saboteras, och investeringar från Kina ger Ryssland en livlina under sanktionerna som pågår. Berättelser om fredligt samarbete som i praktiken är stöd till krigsekonomi.
Xiangfeng Li, Kinas representant, inledde med att avvisa sessionens titel som innehåll ordet konkurrens, eftersom han menade på att Kina strävar efter win-win. När det gäller Grönlands jordartsmetaller var Li tydlig. Det är inte Kina, sa han, utan USA som vill köpa Grönland. Referensen till Trumps hot var omöjlig att missa, och Li använde hela den pågående geopolitiska utvecklingen mellan Grönland och USA för att positionera Kina som ett fredligt och respektfullt land, medan USA å andra sidan är expansivt och imperialistiskt. Effektiv strategisk kommunikation, som också döljer verkligheten. Kinas win-win retorik ska ses i ljuset av dess övriga agerande. Man behöver sätta påståendena i kontexten av händelserna i Hong Kong, där löftet om one country, two systems krossades 2020. Och så Taiwan, där 80 procent av befolkningen idag avvisar Kina efter Hong Kongs öde. Medan Li kritiserade USA:s Grönlandshot stödjer Kina Rysslands krigsekonomi.
Men Li hade rätt om USA i ett avseende. Trump hotar att annektera Grönland. Nyligen avförde V-Dem institutet vid Göteborgs Universitet USA från listan över demokratier. Det som förenar USA, Kina och Ryssland idag är tanken att stormakter definierar sina intressesfärer.
En fråga under panelen ställdes av en deltagare, om Kina planerar sätta en en flagga på havsbottnen vid Nordpolen, på motsvarande sätt som Ryssland tidigare gjort. Det kom inget tydligt svar. Flaggor på havsbottnen symboliserar stormaktstänkande, inte internationell rätt.
Ett uppbrott i seminariet fick omvärldens berättelser att sippra in i samtalen. Det var en åhörare i salen, inte en paneldeltagare, som bröt panelens rätt så förutsägbara manus. En tysk delegat reste sig och ville föra till protokollet att Ryssland har angripit sitt grannland Ukraina, hotar NATO och hotar med kärnvapen. När Strelnikova säger att deras verksamhet i Arktis är fredlig finns det anledning att vara tveksam, sa hon. I det ögonblocket slog det mig att detta var den enda kritiska rösten. Och att den kom från åhörarna, i en kommentar, och inte från scenen. Moderatorn Han Hua från Beijing Club for International Dialogue ställde inga kritiska frågor i något ämne. Paneldeltagarna kunde framföra sina narrativ ostörda. Det säger en del om agendan bakom panelen. För vilken berättelse berättar själva panelen, och i vilket syfte?
Mitt i denna triangel av stater med intressen i Arktis befinner sig Norden. Sverige och Finland som nya NATO-medlemmar innebär att Nordkalotten blir strategiskt kritisk. NATO:s artikel 5 gäller nu i den arktiska miljön. 1600 kilometer luftrum från Arktis till Östersjön, Esrange för militära satelliter, 1300 kilometer landgräns mot Ryssland. Det är inte bara frågan om abstrakt geopolitik. När kabeln kapas genom två meter lera, när Kirkenes inte kan använda GPS, när Yi Peng 3 klipper kablar i Östersjön, då är det som händer i Arktis också en Nordisk vardag. Norden är mitt i.
Det jag upplevde idag var inte en panel som samlats för dialog trots pågående krig. Den måste i stället ses som ett verktyg i kriget. Att Strelnikova reste trettio timmar visar hur viktigt det var för Moskva att deras narrativ om fredlig Arktis-politik framfördes, allt medan Ryssland klipper kablar, stör GPS och för ett brutalt krig i Ukraina. Ryssland kan välja att sluta med det när de så önskar. Men de önskar inte det. Att Li kunde positionera Kina som fredligt och samarbetsvänligt, utan att granskas eller ifrågasättas för deras politik mot Hong Kong eller Taiwan. Att inga kritiska frågor ställdes av moderatorn, det visar hur den här typen av politiska forum utnyttjas i vårt förändrade geopolitiska landskap. Det är inget nytt. Men det är viktigt att sätta ljuset på. Stormakter framför sina berättelser, legitimerar sina positioner genom att sitta vid samma bord och prata om samarbete.
En insikt jag tar med mig från denna upplevelse är att reflektera och öka min vetskap om vad det innebär när dialog används som kuliss. Skillnaden mellan genuina förhandlingar och teatraliska framföranden är viktiga att förstå i vår tid. För samtidigt som panelen pågick i Reykjavik så fortsatte också GPS-störningarna i Kirkenes, utredningar pågår om nya hybridangrepp i Stockholm och Helsingfors. Svalbards sabotage förblir olöst. Samtal används som verktyg i kriget. Informationskrigföring har många ansikten.
#ArcticCircle #Arktis #DigitalResiliens #informationskrigföring #stratcom #Svenska