Search
141 results for “harisont”
-
Ylellä artikkeli Euroopan #ihmisoikeustuomioistuin tuomariksi siirtyvästä #JuhaLavapuro sta.
#Lavapuro ei tarkemmin kommentoi #käännytyslaki a, sillä se voi päätyä pöydälleen Strasbourgissa.
#Oikeusvaltio n suhteen sanoo viitaten #Puola an ja #Unkari in:
"Jos katsoo horisonttiin, on siellä yllin kyllin mustia pilviä. On tärkeää, että varmistamme Suomessa, ettei vastaava ei voisi tapahtua täällä."
#ihmisoikeudet #media #sananvapaus #UnkarinTie #yhteiskunta #PeV
-
Ylellä artikkeli Euroopan #ihmisoikeustuomioistuin tuomariksi siirtyvästä #JuhaLavapuro sta.
#Lavapuro ei tarkemmin kommentoi #käännytyslaki a, sillä se voi päätyä pöydälleen Strasbourgissa.
#Oikeusvaltio n suhteen sanoo viitaten #Puola an ja #Unkari in:
"Jos katsoo horisonttiin, on siellä yllin kyllin mustia pilviä. On tärkeää, että varmistamme Suomessa, ettei vastaava ei voisi tapahtua täällä."
#ihmisoikeudet #media #sananvapaus #UnkarinTie #yhteiskunta #PeV
-
Ylellä artikkeli Euroopan #ihmisoikeustuomioistuin tuomariksi siirtyvästä #JuhaLavapuro sta.
#Lavapuro ei tarkemmin kommentoi #käännytyslaki a, sillä se voi päätyä pöydälleen Strasbourgissa.
#Oikeusvaltio n suhteen sanoo viitaten #Puola an ja #Unkari in:
"Jos katsoo horisonttiin, on siellä yllin kyllin mustia pilviä. On tärkeää, että varmistamme Suomessa, ettei vastaava ei voisi tapahtua täällä."
#ihmisoikeudet #media #sananvapaus #UnkarinTie #yhteiskunta #PeV
-
Hienoa, että valosaasteesta kirjoitetaan! Suomessa tosiaan valoa heitetään taivaalle hyvin ajattelemattomasti, pienetkin kaupungit loistavat horisontissa kymmenien kilometrien päähän ja Helsinki on kevyesti Euroopan kärkeä keinovalon määrässä per asukas.
Tuloksena menetämme yötiavaan ja luonnon, joka tarvitsee pimeyttä - erityisesti talvehtiakseen.
-
Kuidas Instagrami Keelt Lihtsalt 3 Sammuga Muuta
Kas teadsite, et Instagrami vaikimisi keel on inglise keel? Paljude jaoks võib see olla natuke keeruline. Kuid ärge muretsege! Saate keelt hõlpsasti muuta enda jaoks mugavamaks. See muudab sirvimise ja teistega vestlemise palju lihtsamaks. Vaatame, kuidas Instagrami keelt muuta.
Keelerikaste Muutmine Instagramis
Instagrami keele muutmine on väga lihtne. Kasutades rakendust oma arvutis või Android-seadmest, saate kiiresti valida oma eelistatud keele. Järgige allolevaid samme, et õppida, kuidas.
Androidil
- Avage Instagrami rakendus ja puudutage oma profiiliikooni allservas.
- Puudutage kolme horisontaalset joont paremas ülanurgas ja kerige alla, kuni leiate „Keel”.
- Otsige soovitud keel ja puudutage, et valida see.
Arvutis
- Avage veebibrauser ja minge Instagrami sisselogimislehele.
- Klikake oma profiiliikooni ja seejärel hammasrattaikooni paremas ülanurgas.
- Valige „Seaded ja privaatsus” ning seejärel klikkige „Keel” all „Teie rakendus ja meedia”.
- Valige oma eelistatud keel nimekirjast.
Teie Instagrami keele seaded on nüüd kogu rakenduses uuendatud!
Kuidas Muuta Keele Seadeid Threads’is
Kui kasutate Instagrami Threads rakendust, siis märkige, et keele seadeid saab muuta ainult teie Androidi või iOS seadme kaudu. Arvuti versioon ei toeta hetkel seda funktsiooni. Siin on, kuidas seda teha:
- Avage Threads rakendus oma Android-seadmest.
- Puudutage oma profiilipilti allservas.
- Puudutage kaht horisontaalset joont ja valige „Keel”.
- Valige soovitud keel nimekirjast.
Kui olete keele valinud, muutub see rakenduses kohe.
Instagrami Saadaval Olevad Keeled
Instagram toetab üle 42 keele! Nende seas on inglise, hispaania, prantsuse, saksa, araabia, jaapani, korea ja veel palju muud. Vaadake täit keelte nimekirja, et leida endale sobiv keel.
Kas Keele Muutmine Mõjutab Postitusi?
Ei, Instagrami keele seadeid muutmine ei muuda teie olemasolevate postituste või pealdiste keelt. Teie postitused jäävad nende algkeelde, kui te neid käsitsi ei muuda.
Kuidas On Muud Rakendused?
Ärge muretsege; Instagrami keele muutmine ei mõjuta teiste rakenduste keele seadeid teie seadmes. See muudab ainult Instagrami rakenduse keelt.
https://pixelbyte.dev/et/2024/08/31/kuidas-instagrami-keelt-lihtsalt-3-sammuga-muuta/
#changeLanguage #easyGuide #Instagram #InstagramGuide #languageSettings #mobileSettings #socialMediaTips #techTips #ThreadsApp #userExperience
-
Hassuinta on se, että oikeasti ohjeet eivät ole olleet noin selkeitä, vaan suunnilleen: ”Skipappaduu, pim pom, hölökyn kölökyn, itikka lens på vi taskuun” eli käsittämätöntä jargonia. Tullu vähä väsyny olo, koska järjessäni ei oo vikaa. Onneksi joku horisontti näkyy jo…. #sosiaalityö
-
"Jeg prøvde å få bestilt ei utredning fra Sweco så vi kan FASTTRÆKKE når vi får et slags GO, men veit du, DET GIKK IKKJE HO KARI MED PÅ."
Well played, Kari. Du har virkelig fulgt med på det kurset.
Jeg sender et blikk som skal si "Jeg sitter og og skriver et foredrag sånn cirka 10 cm fra albuen din, kan du slutte å kauke om ho Kari og han Sweco?"
Han ser ikke. Han fått overdose av #Arendalsuka. Blikket hviler på imaginære turbiner i horisonten mens vinden går ut av kjeften på ham. (3/-)
-
Aurinko lilluu vielä horisontissa, mutta jotenkin se on silti jo maanantai-ilta. Tutkaillaan siis tämän viikon uutuuspelejä!
-
Aurinko lilluu vielä horisontissa, mutta jotenkin se on silti jo maanantai-ilta. Tutkaillaan siis tämän viikon uutuuspelejä!
-
Aurinko lilluu vielä horisontissa, mutta jotenkin se on silti jo maanantai-ilta. Tutkaillaan siis tämän viikon uutuuspelejä!
-
Toissapäivänä tehty horisontaalichopper taljasta on kyllä mennyt kohdelihaksiin perille. Luulin, että tilanne oli pahimmillaan eilen, kun kyljet olivat kauttaaltaan lähes kosketusarat. Pah, mitä vielä - tänään kyljet ovat entistä kipeämmät. Ei olekaan hetkeen näin kovia domsseja ollut. GOOD STUFF!
Kuten Dr. Mike Israetel (vapaasti suomennettuna) totesi : "Salille mennään harjoittelemaan yhden hyvän toiston tekemistä. Sitten sitä yhtä hyvää toistoa pyritään toistamaan vaadittu määrä."
-
🌟 New in Pediatric Health! 🌟
Explore transformative care for chronic conditions in kids, focusing on dermatology and mental health. Dive into insights.
-
Det fine med horisontal sludd ute, er at man kan spille sjakk inne. Koser meg med nytt leketøy som lar meg spille online med fysisk brett. Moro! #sjakk #horisontalsludd #innedag
-
"Hon är en politiker som snabbt fått en stor internationell lyskraft. Något som inte den blivande finske statsministern och högerpolitikern Petteri #Orpo inte har samma förutsättningar att erövra.
Sanna #Marin lämnar nu ett stort tomrum inom finsk socialdemokrati men också i den finska rikspolitiken. Utan henne där blir mycket mera vardagsgrått och okarismatiskt Horisonten krymper i #Finland."
#SannaMarin #Suomi #SDP #demarit #vaalitulos #politiikka #maabrändi
https://www.sydostran.se/ledare/extraledare-sanna-marins-avgang-krymper-finlands-horisont-b6503629/
-
"Hon är en politiker som snabbt fått en stor internationell lyskraft. Något som inte den blivande finske statsministern och högerpolitikern Petteri #Orpo inte har samma förutsättningar att erövra.
Sanna #Marin lämnar nu ett stort tomrum inom finsk socialdemokrati men också i den finska rikspolitiken. Utan henne där blir mycket mera vardagsgrått och okarismatiskt Horisonten krymper i #Finland."
#SannaMarin #Suomi #SDP #demarit #vaalitulos #politiikka #maabrändi
https://www.sydostran.se/ledare/extraledare-sanna-marins-avgang-krymper-finlands-horisont-b6503629/
-
"Hon är en politiker som snabbt fått en stor internationell lyskraft. Något som inte den blivande finske statsministern och högerpolitikern Petteri #Orpo inte har samma förutsättningar att erövra.
Sanna #Marin lämnar nu ett stort tomrum inom finsk socialdemokrati men också i den finska rikspolitiken. Utan henne där blir mycket mera vardagsgrått och okarismatiskt Horisonten krymper i #Finland."
#SannaMarin #Suomi #SDP #demarit #vaalitulos #politiikka #maabrändi
https://www.sydostran.se/ledare/extraledare-sanna-marins-avgang-krymper-finlands-horisont-b6503629/
-
"Hon är en politiker som snabbt fått en stor internationell lyskraft. Något som inte den blivande finske statsministern och högerpolitikern Petteri #Orpo inte har samma förutsättningar att erövra.
Sanna #Marin lämnar nu ett stort tomrum inom finsk socialdemokrati men också i den finska rikspolitiken. Utan henne där blir mycket mera vardagsgrått och okarismatiskt Horisonten krymper i #Finland."
#SannaMarin #Suomi #SDP #demarit #vaalitulos #politiikka #maabrändi
https://www.sydostran.se/ledare/extraledare-sanna-marins-avgang-krymper-finlands-horisont-b6503629/
-
"Hon är en politiker som snabbt fått en stor internationell lyskraft. Något som inte den blivande finske statsministern och högerpolitikern Petteri #Orpo inte har samma förutsättningar att erövra.
Sanna #Marin lämnar nu ett stort tomrum inom finsk socialdemokrati men också i den finska rikspolitiken. Utan henne där blir mycket mera vardagsgrått och okarismatiskt Horisonten krymper i #Finland."
#SannaMarin #Suomi #SDP #demarit #vaalitulos #politiikka #maabrändi
https://www.sydostran.se/ledare/extraledare-sanna-marins-avgang-krymper-finlands-horisont-b6503629/
-
Poppis flytta huvudstäder
Nyligen (2023) befann jag mig på en turistbuss mellan megastaden Kairo och badorten Hurghada vid Röda havet. Där i öknen bakom en rak milslång välövervakad mur byggs Egyptens nya huvudstad, 45 kilometer sydost om Kairo. Vid horisonten skymtade den nya skrytskyskrapan Iconic Tower, 400 meter hög.
https://blog.zaramis.se/2023/04/08/poppis-flytta-huvudstader/
#Geografi #Politikochideologi #Huvudstäder #Nyahuvudstäder -
Myndigheter, regioner, kommuner och annan offentlig verksamhet behöver tvärskådas, hela tiden och vi behöver införa nolltolerans mot meningslösa och stängda projekt i det offentliga Sverige. Vi behöver också inse att väldigt många projekt måste styras upp med en bättre insikt, kompetens och bredare horisont för att gagna fler och minska slöseriet av skattemedel.
(se kommentarer för tråd)
#opensource #foss #oss #skattemedel #korruption #svpol #sverige
-
Grönland och den nordiska solidariteten
Jag utanför Universitet i Nuuk strax före föreläsningI mars förra året befann jag mig i Nuuk för att föreläsa om digital resiliens i Arktis, inför en sal med forskare och beslutsfattare. Utanför fönstren låg fjorden stilla och grå. Samma vecka befann sig USA:s vicepresident JD Vance i Pituffik, den amerikanska flygbasen längst upp i norr. Han talade om säkerhetsintressen. Jag talade om hur små samhällen kan skydda sin demokrati när infrastrukturen ägs av någon annan. Jag beskrev också min upplevelse av det grönländska folkets motstånd mot amerikanska intressen i Aftonbladets podd Höjd Beredskap, strax efter det att jag själv föreläst på plats. Poddavsnittet fick titeln “Räkna med att Trump menar allvar om Grönland”. Jag och JD rörde oss i samma arktiska landskap den veckan, men i helt olika världar. Jag minns hur jag tänkte att vi alla befann oss i ett slags mellanrum, ett ögonblick innan någonting förändrades.
Det har förändrats nu.
Den 3 januari i år genomförde USA sin största militära operation i Latinamerika sedan invasionen av Panama 1989. Operationen motiverades med Monroe-doktrinen, principen från 1823 som hävdar att västra halvklotet är amerikanskt intresseområde. Samma dag publicerade Katie Miller, gift med Vita husets biträdande stabschef, en bild av Grönland täckt av den amerikanska flaggan. Under bilden stod ett enda ord. SOON. Danmarks ambassadör i Washington svarade inom timmar. Dagen efter gick statsminister Mette Frederiksen ut med ett ovanligt direkt budskap riktat rakt mot Washington. “Jag vill starkt uppmana USA att sluta med hoten mot en historiskt nära allierad och mot ett annat land och ett annat folk som mycket tydligt har sagt att de inte är till salu.” Trumps svar kom samma dag. “Vi behöver Grönland, absolut. Vi behöver det för vårt försvar.”
Det som gör situationen än mer påtaglig är att Trump redan innan årsskiftet utsåg ett särskilt sändebud till Grönland. Uppdraget gick till Jeff Landry, Louisianas konservative guvernör, som tackade presidenten på sociala medier. “Det är en ära att tjäna i denna frivilliga position för att göra Grönland till en del av USA”, skrev han. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen kallade utnämningen “djupt upprörande” och kallade upp USA:s ambassadör för att kräva en förklaring. Det är ovanligt rakt språk mellan NATO-allierade. Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen svarade med större lugn men lika tydligt. “Det här förändrar ingenting för oss här hemma. Vi avgör vår egen framtid själva.”
Men det stannar inte vid symboler och utnämningar. Redan i somras avslöjade Danmarks Radio att minst tre amerikanska män med kopplingar till Trump bedriver hemliga påverkansoperationer på Grönland. En av dem reste till Nuuk för att upprätta listor över USA-vänliga grönlänningar och personer som motsätter sig Trump. De samlade också in material som kan användas för att sätta Danmark i dålig dager i amerikanska medier. Danska säkerhetspolisen PET bekräftar att Grönland är måltavla för påverkanskampanjer som syftar till att skapa splittring mellan Grönland och Danmark. “Det vi ser är användningen av mjuk makt, påverkan och försök att skapa intern splittring”, sade en källa till DR. Det är ord som kunde beskriva Kremls metoder. Nu kommer de från en allierad.
Danska flottan utanför Nuuk, mars 2025. Foto: Carl HeathInte till salu. Det är intressant att Frederiksen valde just de orden. Den sista gången Danmark sålde ett territorium till USA var 1917. Då gällde det Danska Västindien, de tre karibiska öar som idag heter US Virgin Islands. Köpesumman var 25 miljoner dollar i guld. Men affären hade ett villkor. Danmark krävde att USA formellt skulle erkänna dansk suveränitet över hela Grönland. Den 4 augusti 1916 skrev utrikesminister Robert Lansing under en deklaration som gjorde just det. Med ett penndrag skapade amerikanerna ett undantag från sin egen Monroe-doktrin för att bekräfta att Grönland tillhörde Danmark. Det var ord som betydde något. De banade väg för att andra nationer också accepterade det danska anspråket.
Hundra år senare tycks de orden ha glömts bort.
För att förstå vad som händer idag behöver man ta del av den danska militära underrättelsetjänstens årsrapport. I årets utgåva av Udsyn nämns för första gången i historien USA som en del av hotbilden mot Danmark. Jacob Kaarsbo, tidigare chefanalytiker, kommenterade rapporten i Danmarks Radio. “Det är den part vi kallat vår största och viktigaste allierade ända sedan andra världskriget och bildandet av NATO, och nu är det plötsligt den parten som hotar oss.” Det mest känsliga och uppseendeväckande som någonsin kommit från den danska underrättelsetjänsten, sa han.
Det är värt att stanna vid orden “viktigaste allierade” ett ögonblick. Danmark har inte bara varit medlem i NATO. Danmark har spillt blod för alliansen. I Afghanistan stupade 43 danska soldater mellan 2002 och 2013. Det låter kanske inte som mycket jämfört med USA:s 2 461. Men räknat per capita hade Danmark bland de högsta dödstalen av alla NATO-länder. Danska trupper skickades till Helmand-provinsen, en av de farligaste zonerna. De skickade inte logistikpersonal utan stridande förband. Ett litet land med fem och en halv miljon invånare betalade nästan samma pris som supermakten, mätt i proportion till sin befolkning.
Jag stannar upp i den tanken. Den ordning som Danmark byggt sin säkerhet på sedan 1949 har USA som garant. Nu är garanten själv hotet. Samma nation som en gång erkände dansk suveränitet i skrift är den som nu hotar att upphäva den.
Här uppstår en paradox som är har betydelse. NATO:s artikel 5 är tänkt att skydda medlemmar mot angrepp. Men den kan inte aktiveras mot USA. Skälet är enkelt. NATO fattar alla beslut genom konsensus. Varje medlem kan blockera. När Turkiet invaderade Cypern 1974 var alliansen paralyserad eftersom både Turkiet och Grekland var medlemmar. Den situationen pågår än idag, femtio år senare. Men skillnaden till det som sker nu är avgörande. USA är inte part i en regional tvist. USA är den som utövar hotet. Det finns ingen tredje kraft med auktoritet att medla.
EU:s roll blir därför viktigare än någonsin. Lissabonfördragets artikel 42.7 innehåller en ömsesidig försvarsklausul som inte kräver konsensus på samma sätt som NATO. Frankrike aktiverade den efter Parisattackerna 2015. Grönlands status som utomeuropeiskt territorium skapar juridisk osäkerhet, det är sant. Men om EU vill vara en gemenskap som faktiskt står för något blir det svårt att titta bort.
Från svensk horisont är läget ovanligt tydligt. Danmark är vårt grannland. Statsminister Ulf Kristersson sade den 4 januari att det bara är Danmark och Grönland som har rätt att bestämma i frågor som rör dem, och att Sverige står fullt ut bakom sitt grannland. Det är bra. Frågan är vad som kommer efter orden. Magnus Christiansson vid Försvarshögskolan formulerade konsekvenserna i Dagens Nyheter. “Om USA tar Grönland är det slut med NATO. Det skulle totalt slå sönder hela grunden för alliansen.”
Det är en stor tanke att hålla i huvudet. Att stå upp för Danmark och för folkrätten kan innebära att ställa sig mot USA. Inte mot idén om Amerika, utan mot den nu sittande administration som nu styr landet och dess uttalade avsikter. Det svindlar lite. Men om vi accepterar den situation som nu råder, att en allierad stormakt hotar en annan allierad med territoriellt övertagande, utan att det för med sig konsekvenser, vad finns då kvar av de principer vi säger oss dela?
Moskva och Beijing har förstås noterat utvecklingen. Ryska kommentatorer var snabba att ställa den uppenbara frågan. Om USA kan åberopa Monroe-doktrinen i Venezuela, varför skulle inte Ryssland kunna åberopa sina säkerhetsintressen i Ukraina? Det är ett narrativ som tjänar Kremls syften. Konflikten mellan Europa och USA gynnar dem som längtar efter att se den transatlantiska gemenskapen falla samman. Men det vore för enkelt att skylla på utomstående krafter. Det är den amerikanska administrationen som valt att hota en allierad. Ingen tvingar dem. De gör detta mot sig själva och omvärlden. Simon Mølholm Olesen, historiker vid Aarhus Universitet, påminner om att den amerikanska militära närvaron på Grönland redan vilar på ett avtal från 1951 som ger USA vida befogenheter att bygga installationer. “Det är värt att notera när man talar om amerikanska säkerhetsbehov.”
Nivi Olsen, utbildningsminister, Grönland. Foto: Carl HeathI oktober deltog jag i ett panelsamtal på Island tillsammans med gxrönländska röster som delade sina erfarenheter av att plötsligt befinna sig i centrum för en global uppmärksamhet de aldrig bett om. Grönlands utbildningsminister Nivi Olsen öppnade med ord som har stannat kvar hos mig sedan dess. “Vi är inte handelsvaror. Vi är människor med historia, med kultur och med värdighet.”
Det finns en linje från det samtalet på Island, genom min vecka i Nuuk med den stilla fjorden utanför fönstret, till det som utspelar sig nu. Den handlar om vad som händer när små samhällen hamnar i stormakternas blickfång. Om hur fort retoriska utspel kan förvandlas till verkliga hot. Och om vad avtal och deklarationer egentligen är värda när den starkare parten bestämmer sig för att glömma dem.
I mars förra året kände jag att vi befann oss i ett mellanrum. Nu vet jag vad som kom efter. Det som händer nu är en prövning, ett test. Inte av USA, utan av oss. Av om vi menar något med de principer vi säger oss dela. Om avtal mellan nationer betyder något när det verkligen gäller. Om ett folk i Arktis har rätt att säga nej. Om Norden ställer upp för varandra. Robert Lansings penndrag från 1916 samlar damm i ett arkiv någonstans. Men svaret på de frågorna skrivs inte där. Det skrivs nu.
Referenser
Atlantic Council. (2024). NATO’s decision process has an Achilles’ heel. New Atlanticist.
DR. (2025, 10 december). USA beskrives på ny måde i trusselsvurdering: ‘Noget af det mest følsomme og opsigtsvækkende’. Danmarks Radio.
DR Mørklagt. (2025, 27 augusti). Centrale kilder: Mænd med forbindelser til Trump forsøger at infiltrere Grønland. Danmarks Radio.
European Parliament. (2015). The EU’s mutual assistance clause: The first ever activation of Article 42(7) TEU. European Parliament Research Service.
Forsvarets Efterretningstjeneste. (2025). Udsyn 2025.
Heath, C. (2025, 27 mars). Digital resilience in the Arctic. carlheath.se.
Heath, C. (2025, 18 oktober). “We are not commodities” – Grönland och kampen om det digitala samtalet. carlheath.se.
Mølholm Olesen, S. (2026, 5 januari). Greenland’s sovereignty. LinkedIn.
nordics.info. (2019, 21 juni). USA’s declaration on Danish sovereignty of Greenland, 1916. Aarhus University.
NPR. (2026, 4 januari). Denmark’s prime minister says ‘stop the threats’ over Greenland.
Pierini, M. (2020, 15 september). Is NATO paralyzed over the Greece-Turkey conflict? Carnegie Europe.
Scherer, M. (2026, 4 januari). Trump threatens Venezuela’s new leader. The Atlantic.
SVT. (2026, 4 januari). Mette Frederiksen svarar Trump om Grönland – stödet från Kristersson. SVT Nyheter.
Wikipedia. (2026). Coalition casualties in Afghanistan.
Wikipedia. (2026). Treaty of the Danish West Indies.
DN. (2026, 4 januari). Expert: Nato spricker om USA tar över Grönland. Dagens Nyheter.
BBC. (2025, 22 december). Trump says US ‘has to have’ Greenland after naming special envoy. BBC News.
#Danmark #Demokrati #DigitalResiliens #EU #Grönland #Nato #Svenska #USA -
Modet att vara – en berättelse om uthållighet i krig
På tågstationen i Lviv står ett arrangemang av halmbal, majskolvar och traditionella broderade dukar. Gula krysantemum och en pumpa. Ett slags höstaltare mitt i vardagen, som om någon velat påminna resenärerna om att årstiderna fortfarande skiftar, att livet måste fortsätta att räknas i skördar och månadsskiften, inte bara i dagar sedan invasionen började. Det är något trotsigt i denna uppvisning av normalitet, något som vägrar låta kriget definiera allt.
Tre år och åtta månader. Snart fyra år av fullskaligt krig. Tidräkningen har blivit en egen genre i samtalen här, en referenspunkt som måste nämnas, erkännas, för att sedan läggas åt sidan så att arbetet och vardagen kan fortsätta. Det är så mycket som behövs göras i kriget, som inte är att vara i striden på fronten. Allt som inte är direkt strid men som ändå är avgörande för att motståndet ska bestå. Utbildning, kunskapsuppbyggnad, utveckling av förmågor. Och inte minst det osynliga kriget om information, om berättelser, om tolkningsföreträde.
Jag är här för sjätte gången på drygt ett år. I liknande uppdrag, men med nya frågeställningar. Ständigt nya frågeställningar. Krigets dynamik förändras snabbare än någon manual eller handledning kan fånga. Denna resa för mig till Lviv och Countering FIMI Weekend, en konferens som Center for Countering Disinformation arrangerar i samarbete med Myndigheten för Psykologiskt Försvar, för tredje året i rad. FIMI står för Foreign Influence and Malign Information, den ryska informationskrigföringens systematiska försök att så split, förvirring och tvivel. I ett klassrum med tjocka tegelväggar och stora skärmar möts människor från olika myndigheter och organisationer för att dela erfarenheter, metoder, motåtgärder. Många av deltagarna känner jag sedan tidigare. Vi har arbetat tillsammans, vecka efter vecka, via skärmar och dokument. Men varje gång vi kan mötas fysiskt ger något annat. Möten som formar berättelser och som får arbetet att bli tydligt och konkret.
Under workshopen märker jag hur diskussionerna pendlar mellan det teoretiska och det akut praktiska. Någon beskriver en ny metod för att verifiera källor. En annan berättar om en kampanj som rullades ut för bara några veckor sedan, och som redan har förändrat form flera gånger. Om ny teknik som förändrar spelreglerna ännu en gång. Det är denna ständiga anpassning som kräver mest kraft. Att aldrig kunna luta sig tillbaka, att hela tiden vara i läge att lära om, tänka nytt, kasta analyser som precis färdigställts eftersom verkligheten redan hunnit förbi. Uthålligheten ligger inte i att hålla ut genom något som har ett slut, utan i att acceptera att det här är tillståndet. Att varje dag kräver samma närvaro, samma skärpa, som den föregående.
I samband med den avslutande middagen under konferensen överlämnas ett mynt till mig av en representant för den ukrainska presidentadministrationen. På framsidan syns Ukrainas lilla statsvapen, treudden, och texten Офіс Президента України. Ytan är spegelblank och kastar reflexer som gör att den ser nästan svart ut i vissa vinklar. På baksidan bryter en stjärnformad ljusexplosion fram genom en sönderslagen yta. Längs en horisontell linje står det Сміливість буття. Modet att vara.
Det är ingen orden i formell mening, ingen juridisk utmärkelse, utan en protokollgåva till mig från presidentadministrationen. Den delas ut till de samarbetspartners och aktörer som bidragit i något särskilt avseende i Ukrainas kamp. Myntets symbolik och intention är tydlig. Det var djupt hedersamt och rörande att få ta emot detta uttryck för tacksamhet. Min känsla är att det inte ett erkännande av något som är färdigt, utan ett tack för att fortsätta. För att komma tillbaka, för att inte tröttna, för att bidra till något som inte har någon given slutpunkt. Myntet väger nästan ingenting i handen, men det bär på något tungt. En förväntan om att vi på olika sätt och från olika håll, måste orka detta tillsammans. Att vårt stöd inte är en tillfällig insats utan en del av en långsiktig kamp där uthålligheten i sig är en strategisk resurs.
På vägen tillbaka genom staden passerar jag ett grått elskåp vid en husvägg. Någon har målat med röd färg, lite slarvigt, lite brådskande. Free Azov. Två ord som bär en hel berättelse om soldater som fortfarande hålls fångna av Ryssland sedan striderna vid Azovstal i Mariupol. Om familjer som väntar. Om ett löfte som ännu inte kunnat infrias. Budskapet är inte riktat till mig, det är en påminnelse till alla som bor här. Glöm inte. Ge inte upp. Fortsätt kräva. Det är ännu en form av uthållighet, den som handlar om att hålla minnet levande tills de som saknas kan komma hem.
Kriget finns överallt i gatbilden om man tittar, men det finns också allt det andra. Kaféer som är öppna, människor som skrattar, barn på väg till skolan. Det är inte en paradox utan en nödvändighet. Vardagen är också motstånd. Att fortsätta leva, fira, lära, planera för nästa termin, nästa höst, nästa år, är att vägra låta kriget ta allt. Normaliteten är inte en förnekelse av verkligheten utan en strategi för att orka den.
När jag sätter mig på tåget tillbaka, så får jag möjlighet att genom resans lunk reflektera och känna in allt det som varit. Att skapa mening i alla intryck. Tåget är fullt av människor med väskor, datorer, livsmedel. Någon sover med huvudet mot fönstret. Någon tittar på en film på sin telefon. Det kunde varit vilken resa som helst, tills rösten kommer i högtalarna vid gränsen.
“Please make sure that you have picked up all your personal belongings. Thank you for traveling with our train. The Ukrainian rail hasn’t stopped since the beginning of the full-scale Russian invasion. We deliver strategic cargo, the wounded and the disabled from the deoccupied areas. Presidents and guests of all of us from all around the world. Still, our main mission lies ahead. To bring home all those 4 million Ukrainians evacuated by our trains. Thank you for your support. Our victory train is getting ready to roll into Donetsk, Luhansk, Mariupol and Simferopol. And it will. See you soon on board the Ukrainian Railways.”
Utropet är rutinmässigt levererat, nästan byråkratiskt i sin ton, men orden bär en stark berättelse. Det känns som en sammanfattning av vad jag sett, och av vad Ukraina gör varje dag. Järnvägen som inte stannat. Kunskapen som hela tiden utvecklas. Soldaterna som väntas hem. Städerna som ska återtas. Utropet är inte ett löfte om att allt är över snart, utan en bekräftelse på att arbetet fortsätter. Att uthålligheten inte är en tillfällig ansträngning utan själva grunden för allt som ska komma.
Jag tänker på myntet i min väska, på höstarrangemanget på tågstationen, på texten på elskåpet. Allt är delar av samma sak. Modet att vara, som det står på myntet, handlar inte om dramatiska gester utan om att fortsätta. Att komma tillbaka, vecka efter vecka. Att hålla konferenser år efter år. Att måla budskap på elskåp. Att ställa upp majskolvar och broderade dukar på en tågstation. Att lära nytt varje dag eftersom fienden också utvecklas. Att hålla tågen rullande.
När tåget rullar in i Polen och dörrarna öppnas ser jag hur människor samlar sina saker, hur de stiger av med sina liv packade i resväskor och kassar. De flesta kommer tillbaka. Några kanske redan nästa vecka, andra om någon månad. Och varje gång de gör det, varje gång någon väljer att återvända, att bidra, att fortsätta, är det ett litet men konkret svar på frågan om hur länge man kan orka.
Uthålligheten är inte något man kan mäta i enkla tal. Den består av tusentals små beslut, dagliga val att inte ge upp, att fortsätta bygga kunskap, att fortsätta fira hösten, att fortsätta vänta på de som ska komma hem. Den består av människor i konferensrum som resonerar om arbetssätt och metoder, av protokollgåvor som påminner om värdet av partnerskap, av tåg som fortsätter rulla mot städer som ännu inte är befriade men som kommer att vara det.
Modet att vara. I detta enkla uttryck finns hela svaret på hur man överlever ett krig som närmar sig sitt fjärde år. Inte genom att vänta ut det, utan genom att leva genom det. Genom att varje dag välja att fortsätta, att utvecklas, att stå kvar. Och när jag stiger av tåget, med myntet i fickan och minnena av samtalen fortfarande färska, vet jag att jag kommer tillbaka. För det är det man gör. Man kommer tillbaka.
-
Sometimes I really don't get how my brain works... https://harrisontemple.org
Why did I waste my evening (and 10 bucks) on making this a reality just because a chat bot spat it out?!? -
Tänä iltana 21:00 alkaen Suomen Tallulahistien Valtakunnansaleissa Sipoossa ja Lappeenrannassa luukutetaan Tallulahia aivan helvetin kovaa kunnes välähdys horisontissa meidät tästä kaikesta pelastaa.
Liity mukaan minun tai @jari:n seuraan laulamaan koko matka maailman toiselle puolelle. Elämän tuolle puolen.
#SuomenTallulahistit #MaailmanlopunUlvojaiset #Ydinsota #PrepperitSuomi2026
-
Tänä iltana 21:00 alkaen Suomen Tallulahistien Valtakunnansaleissa Sipoossa ja Lappeenrannassa luukutetaan Tallulahia aivan helvetin kovaa kunnes välähdys horisontissa meidät tästä kaikesta pelastaa.
Liity mukaan minun tai @jari:n seuraan laulamaan koko matka maailman toiselle puolelle. Elämän tuolle puolen.
#SuomenTallulahistit #MaailmanlopunUlvojaiset #Ydinsota #PrepperitSuomi2026
-
I do recommend doing bike maintenance more often than me though
-
Sitter og ser utover plattingen som er ryddet, vasket og slipt og tenker ut unnskyldninger for å ikke beise den ikveld...
Buldringen fra himmelen borte i horisonten og anelsen om en regndråpe eller to begynner å bygge opp en god sak for å heller gå inn og sette seg i sofaen... #SelfieFredag
