#mejl — Public Fediverse posts

I begynnelsen fanns Arpanet men det växte och 1981 bestod nätverket av 213 anslutna datorer. Snart skulle nätet av datorer bli internationellt och kallas internet. Det centrala protokollet var Network Control Protocol (NCP) som lanserades 1970. NCP bestod av Arpanet Host-to-Host Protocol (AHHP) och Initial Connection Protocol (ICP). Dessutom fanns File Transfer Protocol (FTP) för filhantering och Telnet för fjärrinloggning för att användas via NCP. FTP lanserades 1973 och Telnet redan 1969.

I begynnelsen fanns Arpanet men det växte och 1981 bestod nätverket av 213 anslutna datorer. Snart skulle nätet av datorer bli internationellt och kallas internet. Det centrala protokollet var Network Control Protocol (NCP) som lanserades 1970. NCP bestod av Arpanet Host-to-Host Protocol (AHHP) och Initial Connection Protocol (ICP). Dessutom fanns File Transfer Protocol (FTP) för filhantering och Telnet för fjärrinloggning för att användas via NCP. FTP lanserades 1973 och Telnet redan 1969.

I begynnelsen fanns Arpanet men det växte och 1981 bestod nätverket av 213 anslutna datorer. Snart skulle nätet av datorer bli internationellt och kallas internet. Det centrala protokollet var Network Control Protocol (NCP) som lanserades 1970. NCP bestod av Arpanet Host-to-Host Protocol (AHHP) och Initial Connection Protocol (ICP). Dessutom fanns File Transfer Protocol (FTP) för filhantering och Telnet för fjärrinloggning för att användas via NCP. FTP lanserades 1973 och Telnet redan 1969.

I begynnelsen fanns Arpanet men det växte och 1981 bestod nätverket av 213 anslutna datorer. Snart skulle nätet av datorer bli internationellt och kallas internet. Det centrala protokollet var Network Control Protocol (NCP) som lanserades 1970. NCP bestod av Arpanet Host-to-Host Protocol (AHHP) och Initial Connection Protocol (ICP). Dessutom fanns File Transfer Protocol (FTP) för filhantering och Telnet för fjärrinloggning för att användas via NCP. FTP lanserades 1973 och Telnet redan 1969.

I begynnelsen fanns Arpanet men det växte och 1981 bestod nätverket av 213 anslutna datorer. Snart skulle nätet av datorer bli internationellt och kallas internet. Det centrala protokollet var Network Control Protocol (NCP) som lanserades 1970. NCP bestod av Arpanet Host-to-Host Protocol (AHHP) och Initial Connection Protocol (ICP). Dessutom fanns File Transfer Protocol (FTP) för filhantering och Telnet för fjärrinloggning för att användas via NCP. FTP lanserades 1973 och Telnet redan 1969.

Självklart kan internet räddas men först kanske vi kan fundera på vad det är som hotar det fria och öppna internet. För det är inte bara en enda sak utan flera saker. Storbolag, USA, enskild stater och brottslighet.

Fripost är egentligen ingen tjänst utan en förening som syftar till att driva fri infrastruktur för e-post på Internet för sina medlemmar som de skriver i sina stadgar.

Fripost är egentligen ingen tjänst utan en förening som syftar till att driva fri infrastruktur för e-post på Internet för sina medlemmar som de skriver i sina stadgar.

De fria sociala medierna är sociala medier och är oberoende av storföretag och stater. Det är sociala medier som består av fri och öppen programvara som vem sm helst kan anavända och dessutom ändra på. Koden är fritt tillgänglig för vem som helst och dessutom får vem som helst ändra i koden och skapa nåt eget.

De fria sociala medierna är sociala medier och är oberoende av storföretag och stater. Det är sociala medier som består av fri och öppen programvara som vem sm helst kan anavända och dessutom ändra på. Koden är fritt tillgänglig för vem som helst och dessutom får vem som helst ändra i koden och skapa nåt eget.

De stora mejlprogrammen som flest människor använder är Gmail och Outlook. Det förstnämnda ägs av Alphabet (Google) och det andra av Microsoft. Det är två stora US-amerikanska företag. Många använder också iCloud, dvs Apples mejlprogram. Det är precis som med sociala medier, webbläsare och sökmotorer. Stora US-amerikanska företag är dominerande. Och det är ur många synpunkter mycket problematiskt.

De stora mejlprogrammen som flest människor använder är Gmail och Outlook. Det förstnämnda ägs av Alphabet (Google) och det andra av Microsoft. Det är två stora US-amerikanska företag. Många använder också iCloud, dvs Apples mejlprogram. Det är precis som med sociala medier, webbläsare och sökmotorer. Stora US-amerikanska företag är dominerande. Och det är ur många synpunkter mycket problematiskt.

De allra flesta använder troligen Google Gmail för sin mejl. Företag och många personer använder dock ofta MIcrosofts mejlprogram Outlook (hotmail.com, outlook.com, live.com med mera). En del privatpersoner använder Apples iCloud. Dvs tre av de fem stora IT och internetföretagen dominerar mejlhanteringen.  Det är dags att bryta detta oligopol och minska beroendet av US-amerikanska storföretag.

https://blog.zaramis.se/2025/07/26/byt-mejlprogram/

De allra flesta använder troligen Google Gmail för sin mejl. Företag och många personer använder dock ofta MIcrosofts mejlprogram Outlook (hotmail.com, outlook.com, live.com med mera). En del privatpersoner använder Apples iCloud. Dvs tre av de fem stora IT och internetföretagen dominerar mejlhanteringen.  Det är dags att bryta detta oligopol och minska beroendet av US-amerikanska storföretag.

https://blog.zaramis.se/2025/07/26/byt-mejlprogram/

Jesper Nilsson skrev en intressant debattartikel i ETC den 15 februari om att vi behöver ett vildare internet. Ett internet med mångfald och balans. Mångfaldens balans. Detta med anledning av internet domineras av ett fåtal storföretag.

https://blog.zaramis.se/2024/04/18/internet-med-mangfald/

Varför vill vänstern inte sprida sina åsikter?
Ett mycket bra sätt att sprida sina åsikter, artiklar och arrangemang är att göra dem tillgängliga via epost och RSS, Det är enkelt att ordna och ofta inbyggt i de publiceringsverktyg som används. I Wordpress
https://blog.zaramis.se/2023/08/14/varfor-vill-vanstern-inte-sprida-sina-asikter/
#Internet #Media #SocialaMedier #Tidskrifter #Vnstern #ETC #Internationalen #Konstellationen #Mastodon #mejl #RSS #RSSflden #Spejset #Supermiljbloggen

Varför vill vänstern inte sprida sina åsikter?
Ett mycket bra sätt att sprida sina åsikter, artiklar och arrangemang är att göra dem tillgängliga via epost och RSS, Det är enkelt att ordna och ofta inbyggt i de publiceringsverktyg som används. I Wordpress
https://blog.zaramis.se/2023/08/14/varfor-vill-vanstern-inte-sprida-sina-asikter/
#Internet #Media #SocialaMedier #Tidskrifter #Vnstern #ETC #Internationalen #Konstellationen #Mastodon #mejl #RSS #RSSflden #Spejset #Supermiljbloggen

Varför vill vänstern inte sprida sina åsikter?
Ett mycket bra sätt att sprida sina åsikter, artiklar och arrangemang är att göra dem tillgängliga via epost och RSS, Det är enkelt att ordna och ofta inbyggt i de publiceringsverktyg som används. I Wordpress
https://blog.zaramis.se/2023/08/14/varfor-vill-vanstern-inte-sprida-sina-asikter/
#Internet #Media #SocialaMedier #Tidskrifter #Vnstern #ETC #Internationalen #Konstellationen #Mastodon #mejl #RSS #RSSflden #Spejset #Supermiljbloggen

Varför vill vänstern inte sprida sina åsikter?
Ett mycket bra sätt att sprida sina åsikter, artiklar och arrangemang är att göra dem tillgängliga via epost och RSS, Det är enkelt att ordna och ofta inbyggt i de publiceringsverktyg som används. I Wordpress
https://blog.zaramis.se/2023/08/14/varfor-vill-vanstern-inte-sprida-sina-asikter/
#Internet #Media #SocialaMedier #Tidskrifter #Vnstern #ETC #Internationalen #Konstellationen #Mastodon #mejl #RSS #RSSflden #Spejset #Supermiljbloggen

#mejl #olle-wastberg

https://noswipe.se/2023/08/laget-olle/

Sociala plattformar och dess användning
Rasmus Fleischer har i ETC och på sin blogg Copyriot diskuterat Twitter, vådan och nyttan av att använda detta sociala medium kontra nyttan av att bygga upp och använda egna och oberoende plattformar. Det har lett till e
https://blog.zaramis.se/2023/04/25/sociala-plattformar-och-dess-anvandning/
#Besöksstatistik #Internet #Media #Socialamedier #Facebook #Mastodon #Medieplattformar #mejl #Plattformar #Plattformsberoende #Radioåtalla #RSS #Twitter

Sociala plattformar och dess användning
Rasmus Fleischer har i ETC och på sin blogg Copyriot diskuterat Twitter, vådan och nyttan av att använda detta sociala medium kontra nyttan av att bygga upp och använda egna och oberoende plattformar. Det har lett till e
https://blog.zaramis.se/2023/04/25/sociala-plattformar-och-dess-anvandning/
#Besöksstatistik #Internet #Media #Socialamedier #Facebook #Mastodon #Medieplattformar #mejl #Plattformar #Plattformsberoende #Radioåtalla #RSS #Twitter

Sociala plattformar och dess användning
Rasmus Fleischer har i ETC och på sin blogg Copyriot diskuterat Twitter, vådan och nyttan av att använda detta sociala medium kontra nyttan av att bygga upp och använda egna och oberoende plattformar. Det har lett till e
https://blog.zaramis.se/2023/04/25/sociala-plattformar-och-dess-anvandning/
#Besöksstatistik #Internet #Media #Socialamedier #Facebook #Mastodon #Medieplattformar #mejl #Plattformar #Plattformsberoende #Radioåtalla #RSS #Twitter

Sociala plattformar och dess användning
Rasmus Fleischer har i ETC och på sin blogg Copyriot diskuterat Twitter, vådan och nyttan av att använda detta sociala medium kontra nyttan av att bygga upp och använda egna och oberoende plattformar. Det har lett till e
https://blog.zaramis.se/2023/04/25/sociala-plattformar-och-dess-anvandning/
#Besöksstatistik #Internet #Media #Socialamedier #Facebook #Mastodon #Medieplattformar #mejl #Plattformar #Plattformsberoende #Radioåtalla #RSS #Twitter