Search
359 results for “ktanner”
-
Det finns en särskild pose vissa elever gör när de skriver ett prov, som de flesta lärare känner igen väl. De tittar på uppgiften och läser den intensivt om och om igen. Länge.
Det de väntar på, är ett gudomligt ingripande...
Det kommer inte.
-
Jag känner mig som en riktig surtomte. Igår vaknade jag upp med nackont från smärtstaden. Antingen handlar det om en sträckning eller en inflammation i ett muskelfäste. Oavsett vilket påverkar det rörelseförmåga, ork och sömnkvalité. En jäklig dålig timing för allt det där. #julstress #jul
-
Jag står inför nya möjligheter och utmaningar i livet. Därför behöver jag nu bryta upp och starta om.
Känner ni någon som ska sälja en bostadsrätt i Jönköping? Gärna i Liljeholmen och ovillkorligen med hiss.
Jag har ett väldigt fint bostadsrättsparhus i Tranås till salu som ni kommer att älska. 3 rok och loft, braskamin och en trädgård mot lekplatsen.
Sprid gärna 💕
-
Nawid Soltani, 38, växte upp på iranska landsbygden, där han från barnsben fick hjälpa sin pappa med djuren.
2011 besökte han Boden första gången för att söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket och 15 år senare öppnar han en egen köttbutik på Drottninggatan.
– Jag känner mig så stolt och har så fina kunder, säger han.#Nyheter #Jobb #Redaktionell #Iran #IcaMaxi #Luleå #Luleåkommun #Norrbottenslän #Norrland #Sverige #Migrationsverket #Boden #Bodenskommun #Piteå #Piteåkommun #Nyetableringar #Företagande #Ekonomi,näringsliv&finans #DethänderiBoden #Uppdatera
Köttbutik med unikt koncept öppnar på Drottninggatan: "Så stolt" -
Amerikas digitala avrustning hotar internationell säkerhet
Under 2025 har Trumpregimen genomfört en systematisk nedmontering av USA:s kapacitet inom cybersäkerhet, psykologiskt försvar och skydd mot hybrida hot. Flera myndigheter och initiativ som tidigare skyddat amerikanska intressen i den digitala domänen har försvagats eller lagts ned. Administrationen har bland annat avskedat erfarna cybersäkerhetsexperter, omorganiserat bort centrala funktioner, strypt finansiering till forskning om desinformation och stängt ned enheter som övervakat utländska påverkanskampanjer. Dessa åtgärder har motiverats av Trumpregimen med hänvisning till kostnadseffektivitet, minskad byråkrati och ideologiska principer om yttrandefrihet. Det framstår dock som om USA ensidigt avväpnar sig självt på områden där hoten från antagonister nu ökar.
Det pågår en märklig och svårförklarlig utveckling i USA när det gäller skyddet av samhällets digitala säkerhet. Sedan Trumpregimen tillträdde har den i hög fart ägnat sig åt en systematisk nedmontering av det digitala samhällsskydd som under decennier byggts upp för att skydda landet mot främmande makt och kriminalitet. Varför ägnar sig USA åt detta självskadebeteende? Vilka blir konsekvenserna för USA, och vad innebär det för Sverige och Europa? Den här texten är ett försök att bringa klarhet i det som nu sker.
Oroväckande händelser och signaler
Flera anmärkningsvärda händelser har inträffat i närtid. I ett mötesrum på Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA) fick hundratals cybersäkerhetsspecialister nyligen beskedet att de verktyg de använder för att spåra och neutralisera cyberhot mot federal infrastruktur kommer att upphöra att fungera. Kontrakten för VirusTotal, en viktig databas för att identifiera malware, och Censys, ett kritiskt verktyg för cyberunderrättelser, har avslutats. Kontraktsanställda vid företag som Nightwing och Peraton har fått lämna in sina tjänstetelefoner då även deras arbete avvecklats.
I ett annat möte, denna gång i utrikesdepartementets lokaler, informerades personalen vid Counter Foreign Information Manipulation and Interference Hub (R/FIMI), tidigare känt som Global Engagement Center (GEC), om att deras verksamhet läggs ned helt. Enheten, grundad 2011 och med utökat mandat 2017 med stöd från både republikaner och demokrater, har haft till uppgift att “identifiera, förstå, exponera och motverka utländsk statlig och icke-statlig propaganda och desinformation”. Utrikesminister Marco Rubio motiverade avvecklingen med att verksamheten aktivt ska ha “aktivt tystat och censurerat” amerikaner och att folket inte behöver en “obskyr myndighet” för att skyddas från lögner.
Samtidigt råder en märkbar tystnad bland ledare hos cybersäkerhetsföretag på Wall Street, i Silicon Valley och i tech-hubbar från Boston till Seattle. Detta efter att president Donald Trump utfärdat ett häpnadsväckande presidentdekret riktat mot Christopher Krebs, CISA:s första direktör. Krebs, som sparkades av Trump i november 2020 efter att ha förklarat presidentvalet som säkert, har blivit måltavla för presidentens vrede. Dekretet återkallar hans säkerhetsgodkännande och, ännu mer anmärkningsvärt, drar in alla säkerhetsgodkännanden för anställda vid hans nuvarande arbetsgivare SentinelOne, ett av USA:s ledande cybersäkerhetsföretag.
“Få inom cybersäkerhetsbranschen har kommenterat incidenten av rädsla för vedergällning från Vita huset”, noterar en artikel i Lawfare. Katie Moussouris, VD för Luta Security och tidigare medlem i Cyber Safety Review Board, är en av få som offentligt kritiserat angreppet mot Krebs och SentinelOne: “Att rikta in sig på en tidigare statlig anställd för att ha gjort sitt jobb och utvidga det till deras nuvarande arbetsgivare ett halvt decennium senare kommer att ha en avskräckande effekt som gör oss alla mindre säkra.” Hon tillägger: “Företag kommer att tveka att anställa tidigare statliga cybersäkerhetsexperter, vilket berövar den privata sektorn deras välbehövda erfarenhet och perspektiv, och den federala regeringen kommer att få ännu svårare att locka till sig och behålla talang på toppnivå inom cybersäkerhet.”
I början av april avskedades general Timothy Haugh, fyrstjärnig general och chef för både National Security Agency (NSA) och U.S. Cyber Command – USA:s viktigaste cybersäkerhets- och signalspaningsorganisationer – med omedelbar verkan. Även NSA:s biträdande chef Wendy Noble fick gå. Avskedandena skedde utan offentlig förklaring och väckte omedelbar oro på Capitol Hill och bland säkerhetsexperter. Haugh, tillsatt under Biden-administrationen men enhälligt bekräftad av senaten, ansågs vara en högt respekterad ledare med särskild expertis i att motverka rysk propaganda.
“Detta är en ovärderlig gåva till USA:s motståndare – Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea”, kommenterade en anonym säkerhetsanalytiker. Senator Angus King från Maine, medlem i både försvars- och underrättelseutskotten, utbrast: “Denna nyhet kunde inte vara mer allvarlig med tanke på allvaret och vårt behov av cybersäkerhet. Amerikanska institutioner attackeras dagligen.” Representanten Don Bacon, republikan från Nebraska och ordförande för representanthusets utskott för cyberfrågor, skrev på sociala medier: “Han sparkades utan offentlig förklaring. Denna åtgärd hämmar våra cyber- och signalspaningsoperationer.” Dessa avskedanden är bara tidiga steg i en omfattande och pågående omstrukturering av USA:s nationella säkerhetsinfrastruktur, en process som denna text syftar till att belysa.
Ideologi och strategi bakom nedmonteringen
Trumpadministrationens beslut att nedmontera cybersäkerhets- och informationsförsvarsstrukturer förefaller drivas av en kombination av ideologiska övertygelser och strategiska överväganden. En central faktor är en ideologisk skepsis mot statliga verksamheter och aktiviteter som uppfattas begränsa yttrandefrihet. Administrationen har beskrivit myndigheternas arbete mot desinformation som otillbörligt övervakande av amerikansk yttrandefrihet. I april annonserade utrikesminister Marco Rubio stängningen av utrikesdepartementets center mot utländsk desinformation (R/FIMI, tidigare GEC) med motiveringen att kontoret “aktivt tystade och censurerade rösterna hos de amerikaner de var tänkta att tjäna”. Rubio argumenterade i en debattartikel att “American people don’t need an obscure agency to ‘protect’ them from lies’”. Den underliggande logiken är att insatser mot desinformation i sig ses som ett större hot mot fri debatt än desinformationen själv. På samma tema signerade president Trump en exekutiv order om att “stoppa federal censur” på sin första dag tillbaka vid makten, vilken bland annat beordrade justitiedepartementet att utreda desinformationsforskare – utifrån premissen att detta arbete utgör censur. Begreppet “yttrandefrihet” har därmed politiserats och vapeniserats, där Trumpadministrationen menar att statliga motåtgärder mot antagonisters otillbörliga informationspåverkan är liktydigt med att kväsa legitima åsikter.
En annan ideologisk drivkraft är Trumpregimens generella misstro mot det etablerade säkerhets- och underrättelseetablissemanget, som Trump ofta anklagat för partiskhet eller illojalitet. Många av de strukturer som nu försvagats etablerades under tidigare administrationer (t.ex. CISA 2018, GEC 2016) för att hantera hot som rysk valpåverkan, cyberangrepp och konspirationsteorier. Trump och hans allierade har ofta avfärdat eller ifrågasatt dessa hotbilder. Exempelvis ifrågasatte Trump öppet omfattningen av rysk inblandning i valet 2016 och motsatte sig länge beskrivningar av rysk desinformation kring valet 2020. Personer och enheter associerade med att ha påtalat sådana hot har utmålats som politiska motståndare. Ett tydligt exempel är Trumps långvariga konflikt med Christopher Krebs, CISA:s förste chef. Krebs fick sparken 2020 efter att ha vidhållit att presidentvalet var säkert, vilket gick emot Trumps narrativ. När Trump återvände till makten 2025 fortsatte han på denna linje genom att personligen rikta sig mot Krebs. I april 2025 utfärdades ett presidentmemorandum som beordrade en federal utredning av Krebs, drog in hans säkerhetsklassning och suspenderade säkerhetsklassningarna för alla anställda vid Krebs dåvarande arbetsgivare. Denna exceptionella åtgärd har tolkats som en vedergällning mot någon Trump betraktar som illojal, och sänder en signal till andra inom cybersäkerhetsområdet att inte trotsa presidentens narrativ. Sådana personmotiverade attacker visar på ett strategiskt förhållningssätt för att stärka makten kring presidentämbetet. Genom att avskräcka experter från att uttala sig om exempelvis valpåverkan eller IT-sårbarheter som strider mot presidentens intressen, hoppas man eliminera potentiella kritiker inom staten. Effekten blir att myndigheter och experter drar sig för att rapportera hot som inte passar den politiska agendan, vilket underlättar för administrationen att bedriva sin politik ostört.
Ytterligare ett motiv är viljan att “banta ned” staten och minska kostnader under förevändning av effektivitetsvinster. Trump inrättade vid makttillträdet en ny “Department of Government Efficiency” (DOGE) för att granska myndigheter och skära kostnader. Under denna täckmantel har man dock genomfört aktioner som snarare äventyrar säkerheten. Ett uppmärksammat fall är när en grupp DOGE-anställda i mars 2025, ledda av Trumps nytillsatte rådgivare Elon Musk, tog sig in i interna system hos den federala arbetsrättsmyndigheten NLRB under förespegling att de skulle “granska data” för effektivitet. Istället verkar DOGE-teamet ha extraherat stora mängder känslig data om bland annat facklig organisering och pågående rättsfall, och dessutom försökt dölja sina spår genom att be om att aktiviteten inte skulle loggas, stänga av övervakningsverktyg och radera åtkomstloggar manuellt. Cybersäkerhetsexperter jämförde detta beteende med tillvägagångssättet hos kriminella eller statsunderstödda hackare. Även om DOGE:s officiella mandat är att spara pengar, tyder detta exempel på en djupare strategisk agenda. Trumpadministrationen prioriterar kontroll över information framför att upprätthålla normala säkerhetsprocedurer. Att Elon Musk, en tech-miljardär med egna affärsintressen, givits en sådan roll illustrerar dessutom en ideologisk tro på att näringslivets aktörer kan göra statens jobb bättre, även på känsliga områden. Kritiker menar dock att detta snarare öppnar för oligarkiskt inflytande över statens data och undergräver professionella standarder. Historikern Anne Applebaum varnar rentav för att Trump är på väg att förvandla USA till “ett nytt Ryssland” genom att sudda ut gränsen mellan offentligt och privat och gynna egna lojala oligarker – en kurs hon menar måste stoppas.
Nedmonteringen av dessa skyddsstrukturer bottnar i ideologiska övertygelser om att staten inte ska “lägga sig i” informationsflödet – en övertygelse färgad av föreställningen att tidigare åtgärder mot desinformation var politiskt vinklade. Strategiskt tycks man också vilja rensa ut “illojala” element och centralisera informationskontrollen hos presidentens förtrogna. Följden är att många av USA:s “brandväggar” mot cyberangrepp och påverkansoperationer monteras ned, drivet av en blandning av principen om obegränsad yttrandefrihet, misstro mot expertis och en vilja att stärka det egna greppet om informationsagendan.
Inrikespolitiska risker och försvagad demokrati
Trumpadministrationens försvagning av cybersäkerhet och psykologiskt försvar medför allvarliga inrikespolitiska risker. Främst hotas den demokratiska processen och medborgarnas tillit till institutioner när skyddet mot digitala angrepp och desinformation urholkas.
En omedelbar risk är att USA:s val och politiska diskurs blir mer sårbara för informationspåverkan. Genom att aktivt demontera regeringens motståndskraft mot desinformation, exempelvis genom att lägga ned R/FIMI/GEC, lämnas fältet fritt för falska narrativ att spridas okontrollerat. Det gäller både utländska desinformationskampanjer och inhemska aktörers spridning av konspirationsteorier. När staten inte längre aktivt bemöter eller korrigerar vilseledande information, ökar risken att lögner och rykten normaliseras i det offentliga samtalet. Den amerikanska disinformationsexperten Nina Jankowicz påpekar att USA befinner sig i en situation där “pernicious, and deliberate lies – and Americans’ indifference to them – got us here”. När osanningar blir normala inslag i politiken och inte längre bemöts, riskerar medborgarna att fatta beslut baserat på falska premisser. Tilliten till valresultat och demokratiska institutioner kan snabbt erodera. Detta sågs redan efter valet 2020, då konspirationsteorier om valfusk fick fäste hos en stor del av allmänheten, trots motbevis från valmyndigheter. Utan en stark statlig motbild (som de gemensamma uttalanden om valens säkerhet från Krebs och CISA 2020) kan liknande narrativ spridas ohejdade kring kommande val, vilket undergräver demokratins legitimitet.
En relaterad risk är att förtroendet för institutioner – myndigheter, domstolar, media – minskar när de inte längre upplevs kunna stå emot desinformation eller yttre manipulation. Trumpregimens åtgärder har i flera fall direkt riktat sig mot den professionella tjänstemannakåren och säkerhetsexperterna. Massuppsägningar och omplaceringar har redan ägt rum. I april 2025 avskedades exempelvis 1 400 anställda (över 80%) på konsumentskyddsmyndigheten CFPB, ett drag som setts som en politisering av myndigheten. Inom Department of Homeland Security har den nya ledningen (under nomineringen av Kristi Noem) tydligt deklarerat att CISA gått “för långt” och att dess arbete mot desinformation ligger utanför dess kärnuppdrag. Signalpolitiken är att professionella bedömningar kring digitala hot åsidosätts till förmån för politiska prioriteringar. Detta skapar en uppenbar risk för rädsla bland kvarvarande experter. Om de larmar om exempelvis rysk påverkan eller högerextrem desinformation, riskerar de att bli nästa måltavla. Katie Moussouris varnade för den ”avskräckande effekt” som Trumps personangrepp på Chris Krebs har: “targeting a former government employee for doing their job… will have a chilling effect that makes us all less safe”. Hon befarar att företag kan tveka att anställa tidigare offentliganställda experter av rädsla för Vita husets repressalier, och att kompetensflykten på sikt försvagar både statens och privata aktörers förmåga att hantera cyberhot. Redan i februari 2025 placerades hela CISA-enheten som arbetat med att motverka utländska påverkansoperationer på “administrativ ledighet”, i praktiken tagen ur funktion. Internt sänder detta budskapet att dessa frågor inte längre värderas, vilket är demoraliserande och urholkar institutionell kapacitet.
Ur ett rättsstatsperspektiv innebär utvecklingen också risk för ökat maktmissbruk och politisering. När organ som skulle skydda mot hybridpåverkan istället används för att gynna presidentens egen agenda, förvanskas deras syfte. DOGE-incidenten på NLRB är ett oroande exempel, där Vita huset tycks ha utnyttjat tillgången till data för potentiellt politiska syften istället för att skydda myndighetens dataintegritet. Det liknar hur auktoritära regimer agerar genom att använda statens resurser för att bevaka inre opposition, vilket riskerar att underminera medborgarnas rättigheter och förtroendet för statens opartiskhet. Nina Jankowicz påpekar oroväckande drag. “Löften om brottsutredningar av politiska fiender, utplånandet av den professionella statsapparaten, olaglig upplösning av en myndighet, en oligark som kontrollerar regeringen. Om vi såg motsvarande hända i något annat land skulle vi kalla det en demokratisk kris.” Hennes uttalande speglar hur de inrikespolitiska effekterna av Trumps politik nu börjar likna en auktoritär stat mer än en stabil demokrati.
Den inrikespolitiska hotbilden visar att USA:s demokratiska motståndskraft nu försvagas. När samhällets immunsystem mot informationspåverkan slås ut, blir det enklare för lögner och desinformation att styra eller påverka opinionen. När nyckelpersoner och myndigheter inom cybersäkerhet tystas eller försvinner, ökar sårbarheten för digitala angrepp. Och när medborgarna ser institutioner rämna genom utrensningar och maktmissbruk, riskerar cynismen och misstron att breda ut sig. Både informerade medborgare och robusta institutioner, demokratins fundament, är nu satta under tryck i Trumps USA 2025.
Antagonister utnyttjar maktvakuumet
Med USA:s pågående nedmontering av försvaret mot cyber- och informationshot uppstår ett farligt maktvakuum som antagonistiska aktörer skyndar att utnyttja. Både främmande makt och icke-statliga aktörer kan dra fördel av att USA inte längre bevakar och bemöter attacker som tidigare. Hotbilden mot USA och dess allierade håller därmed på att förändras och förvärras.
En tydlig konsekvens är att statsaktörer som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea får friare spelrum att genomföra cyberangrepp och desinformationskampanjer. Dessa länder har investerat massivt i hybridkrigföring. Tidigare uppskattningar från utrikesdepartementet visar att Ryssland spenderar ca 1,5 miljarder dollar årligen på utländska påverkansoperationer, Iran runt 1,26 miljarder och Kina “flertals miljarder” på propaganda och informationskrigföring. Samtidigt har USA avvecklat sitt främsta verktyg för att bevaka och svara på sådana kampanjer genom stängningen av R/FIMI/GEC. Kontrasten är slående. USA har ensidigt avrustat medan motståndarna rustar upp. Som senator Jeanne Shaheen noterade: “Moskva och Peking firar varje gång den här administrationen monterar ned ännu ett utrikespolitiskt verktyg”. Ryska och kinesiska strateger ser en gyllene möjlighet att intensifiera sina operationer när USA självmant kliver av spelplanen.
När det gäller cybersäkerhet innebär personalneddragningar och resursindragningar att USA:s detektions- och försvarsförmåga försvagas. Hundratals cybersäkerhetsspecialister inom CISA har informerats om att kritiska verktyg för “threat hunting” inte längre kommer vara tillgängliga. I april meddelades internt att CISA slutar använda malware-databasen VirusTotal och tjänsten Censys för hotinformation, som del av “bredare nedskärningar”. Utan dessa verktyg blir det svårare att upptäcka skadlig kod och cyberangrepp i tid. Samtidigt har höga chefer med ansvar för cybersäkerhet lämnat sina poster, antingen frivilligt eller efter påtryckningar. I april avgick exempelvis tjänstemän på CISA som lett initiativet “Secure by Design”. Dessutom fick NSA:s chef och vice chef sparken. Ett abrupt ledarskapsvakuum vid NSA, USA:s största signalspanings- och cyberförsvarsorganisation, kan hämma förmågan att identifiera och stoppa avancerade statsstödda hackare. Risken för framgångsrika dataintrång mot amerikanska mål ökar nu markant. Säkerhetsföretag har redan noterat att kinesiska aktörer intensifierat sina intrångsförsök mot amerikansk infrastruktur under våren 2025, möjligen i förvissningen om att motståndet försvagas.
Att DOGE-teamet under Elon Musk kunde extrahera känsliga data från NLRB och kringgå säkerhetskontroller straffritt kan dessutom signalera till utländska underrättelsetjänster att intern tillsyn och säkerhet är eftersatt, vilket kan underlätta spionage. Om en amerikansk myndighet (DOGE) kan agera så, vad hindrar en välplacerad insider från att göra detsamma för främmande makt? När Vita huset självt signalerar att loggar kan stängas av och spår döljas, urholkas inneboende kontrollmekanismer, och sårbarheten för infiltration eller korruption ökar.
Inom skyddet mot informationspåverkan är effekten lika oroande. Genom att sluta bekämpa utländsk desinformation lämnar USA fältet vidöppet för propaganda som syftar till att splittra befolkningen och undergräva demokratin. Ryska trollfabriker kan nu operera med minskad risk för upptäckt. Under Trumps första mandatperiod vidtogs åtgärder mot ryska påverkansaktörer, men i den nya politiska miljön 2025 är sådana motåtgärder osannolika. FBI och underrättelseorganen har fått tydliga signaler att arbete mot desinformation inte prioriteras. Detta kan leda till att analyser om utländsk påverkan tonas ned internt, vilket låter fientliga narrativ rota sig djupare.
Ett förväntat scenario är att Kreml intensifierar sina informationsoperationer inför presidentvalet 2028. Tidigare fanns en moteld från underrättelsetjänster, plattformar och myndigheter. År 2025, med officiella kanaler tystade, kan ryska aktörer agera med större djärvhet. Liknande gäller Kina, som kan utnyttja frånvaron av amerikansk motpropaganda för att sprida sin syn på känsliga ämnen utan att bli utpekade som desinformatörer.
Men det är inte bara statliga aktörer som gynnas. Även icke-statliga antagonistiska aktörer, som extremistiska rörelser online, kan frodas. Arbetet mot inhemsk extremism har avstannat, och Trump har ofta trivialiserat vissa hot. Med mindre statlig övervakning kan radikaliserande desinformation spridas mer ohindrat, vilket kan öka risken för inrikes terrorism eller politiskt våld. Jankowicz formulerar det träffande: “Det kommer inte att bedrivas något motverkande av desinformation under Trumpadministrationen – bara ett omfamnande av den”. Detta antyder att regimen till och med kan använda desinformation som ett verktyg. Om regeringen själv sprider eller förstärker konspirationsteorier, förstärks ett “brus” i informationsmiljön som hindrar saklig debatt. Gränsen mellan yttre och inre hot suddas ut när presidentens narrativ går i takt med antagonistiska aktörers. Viss desinformation kan se en ömsesidig förstärkning mellan Trumps retorik och utländsk propaganda. Skillnaden är att tidigare bemöttes sådana narrativ aktivt av amerikanska institutioner; nu sker ingen samordnad dementi.
Den sammanlagda hotbilden blir en där angreppen ökar i frekvens och genomslagskraft. USA:s tidigare strategi att ”skapa kostnader” för angripare är satt ur spel. Förändringen riskerar att göra antagonistiska aktörer modigare. Som Jankowicz konstaterar innebär Trumps nya policy att Vita huset “kanoniserat lögner och konspirationsteorier om dem som bemöter desinformation”, vilket “ytterligare sporrar utländska aktörer och profitörer på desinformation som fortsätter att förorena vårt informationslandskap”. Både främmande stater och inhemska krafter som tjänar på kaos känner sig nu uppmuntrade. Resultatet blir inte bara att USA oftare drabbas, utan att angreppen riskerar träffa hårdare eftersom samhällets immunförsvar försvagats. Effekten riskerar att sprida sig även utanför USA:s gränser.
Ett globalt förändrat säkerhetslandskap
USA:s reträtt från ledarrollen inom digital säkerhet påverkar hela det internationella säkerhetslandskapet. Under decennier har USA varit en hörnsten i det globala samarbetet mot cyberhot och desinformation. När Trumpregimen nu intar en isolationistisk eller negativ hållning uppstår en betydande kompetens- och resurslucka, särskilt för Europa.
En omedelbar följd är att viktiga multilaterala initiativ kan försvagas. Inom NATO har USA traditionellt drivit utvecklingen av gemensamma cyberförsvarsförmågor. Nu finns risken att USA inte längre prioriterar dessa frågor. När amerikanska representanter tonar ned hotet från rysk desinformation, kan det leda till splittring inom alliansen. Europeiska NATO-länder, som ser rysk informationskrigföring som ett akut hot, kan finna att USA inte längre är en pålitlig partner. Sverige, som nyligen gick med i NATO med förhoppning om ökat digitalt stöd, kan behöva förlita sig mer på europeiska samarbeten.
Även utanför NATO, i forum som FN, innebär den nya amerikanska hållningen problem. USA har tidigare förespråkat internationella normer mot cyberattacker. Under Trump 2025 är det mindre troligt att USA fortsätter driva sådana normer. Detta skapar utrymme för Kina och Ryssland att fylla tomrummet med sina mer auktoritära visioner för cybersuveränitet och informationskontroll, vilket kan leda till en glidning bort från en fri och öppen internetordning.
För Europa innebär USA:s tillbakadragande att man tvingas axla mer ansvar. EU har tagit steg för att hantera digitala hot genom handlingsplaner, lagstiftning som Digital Services Act (DSA) och investeringar i cyberförsvar. Men EU:s insatser har ofta skett i samspel med amerikanska åtgärder. Om denna koordinering försvinner minskar effektiviteten. Sverige, med sin Myndighet för psykologiskt försvar, och dess systerorganisationer i Europa kan behöva utöka sin verksamhet för att kompensera. Ironiskt nog kan Trumps tillbakadragande ge bränsle åt europeisk egen kapacitet, men frågan är om EU kan fylla USA:s skor helt.
Transatlantiska företag påverkas också. Många stora sociala medie-plattformar är amerikanska. Tidigare har amerikanska administrationer pressat dem att ta ansvar för falskt innehåll. Under Trump 2025 är signalen den motsatta. Om USA slutar pressa plattformarna att motverka desinformation, kommer EU stå ensam i att försöka reglera dem via lagar som DSA – Digital Services Act. Det kan leda till en regleringsklyfta och komplicera samarbetet mellan USA och Europa kring tech-politik.
På det storpolitiska planet signalerar USA:s minskade engagemang en reträtt från globalt ledarskap. Europeiska länder undrar om de kan lita på USA:s säkerhetsgarantier generellt. Om USA ignorerar hybridkrigföring mot Europa, hur påverkar det NATO:s artikel 5? Det transatlantiska bandet slits tunnare när hotbildsuppfattningen divergerar, vilket gynnar auktoritära utmanare.
I förlängningen kan auktoritära stater stärka sitt globala inflytande i den digitala domänen. Kinas modell för “cyber suveränitet” kan få vind i seglen. Utvecklingsländer kan i högre grad vända sig till Kina för övervakningssystem. Tidigare amerikanskt stöd till oberoende media och civilsamhälle via USAID dras nu in, vilket innebär att kinesiska och ryska narrativ lättare kan få grogrund i länder där demokratin kämpar.
För Europa och Sverige specifikt innebär detta en mer otämjd informationsmiljö. Rysk desinformation som får verka oemotsagd i USA kan lättare spilla över till Europa. Konspirationsteorier som normaliseras i USA kan dyka upp i den svenska debatten. Svenska myndigheter kan inte längre peka på amerikanska faktagranskningar som stöd och kan till och med behöva hantera att USA självt blir en källa till desinformation. USA:s förändrade position i Ukraina förstärker redan ryska narrativ, vilket ställer NATO-allierade inför dilemmat att behöva säga emot Washington – en ovan situation som sannolikt skapar diplomatisk friktion.
USA:s reträtt försätter Europas och världens demokratier i ett nytt landskap där de måste fylla tomrummet eller riskera att motståndarna flyttar fram sina positioner. För Sverige innebär det ökat fokus på nationell och europeisk samverkan, samtidigt som man behöver planera för scenarier där USA är mindre närvarande i säkerhetsarbetet än förväntat. Den globala digitala säkerheten har blivit svårare att upprätthålla när dess historiska förkämpe abdikerat.
Långsiktiga konsekvenser
Den utveckling vi ser under Trumpregimen 2025 – där en demokratiskt vald regering medvetet monterar ned sitt eget lands skydd mot påverkansoperationer och cyberattacker – är närmast utan motstycke i modern historia. Sedan andra världskriget har västliga demokratier strävat efter att stärka sin motståndskraft, inte försvaga den. Inte ens under tidigare kontroversiella perioder har något liknande skett. Trump är unik i det att han förnekar eller nedtonar hot som säkerhetsetablissemanget anser reella och använder det som skäl att ta bort försvarsmekanismerna. Omfattningen 2025 är mycket större än under hans första mandatperiod. Vi ser en president som aktivt plockar isär existerande försvar mitt under pågående angrepp.
Historikern Anne Applebaum har varnat för en utveckling liknande den i Putins Ryssland, där statsapparaten blir ett verktyg för en maktelit. Skillnaden är att Ryssland byggde upp en massiv intern desinformationsapparat, medan USA nu varken vill sprida sin egen kontra-propaganda eller stoppa fiendens – i praktiken en ensidig avväpning på informationsfronten.
De långsiktiga konsekvenserna ser ut att bli djupgående. Västliga demokratier har kunnat stå emot hot genom samordning med USA som nav. Utan USA:s ledarskap minskar den kollektiva resiliensen. Vissa amerikanska kapaciteter, som NSA:s signalspaning, går inte lätt att ersätta. Västvärlden kan bli mer sårbar för strategiska chocker.
Om USA permanent lämnar fältet, skapas ett maktvakuum som auktoritära aktörer fyller. Kina kan etablera sig som dominerande inom “informationssäkerhet”, vilket ofta innebär censur och propaganda. Ryska narrativ kan vinna större global publik. Autokratiska normer kan normaliseras, och tilltron till objektiv sanning undergrävas globalt.
För USA självt är de långsiktiga följderna potentiellt ödesdigra. Genom att låta desinformation frodas riskerar det politiska klimatet att bli alltmer post-sanningsartat, där stora delar av befolkningen inte ens delar gemensam faktabas. Det försvårar möjligheterna till rationell politisk debatt och arbete. Det kan också bana väg för att antidemokratiska rörelser växer. Historien visar att när misstron mot institutioner blir tillräckligt utbredd, öppnar det dörren för illiberala demagoger. Trump själv är symtom på detta, men om hans åtgärder ytterligare urholkar tilliten kan ännu mer extrema krafter få fotfäste i USA framöver. De skyddsbarriärer (formella och informella) som ska finnas mot maktmissbruk riskerar förtvina ytterligare. På lång sikt kan USA hamna i en spiral av demokratisk tillbakagång, där institutionell kompetens tar årtionden att återuppbygga. Att blanda ihop politik och cybersäkerhet på detta sätt “blurs politics and cybersecurity” och “makes all of us less safe”, som cybersäkerhetsexperten Rob Joyce varnade nyligen.
USA:s agerande kan också få andra demokratier att svikta. Dels rent praktiskt, genom att hot som startar i USA sprider sig (t.ex. QAnon-konspirationen som började i USA men spred sig till Europa). Dels som exempel. Det finns redan tecken på att politiker i andra länder, inspirerade av Trump, ifrågasätter sina länders institutioner på liknande sätt. Om Trumpismens syn på desinformation (att det är en förevändning för censur) vinner anhängare globalt, kan fler länder dra ned på sina försvar, vilket skulle göra demokratiers position globalt mera utsatt. Vi kan paradoxalt nog hamna i en situation där västvärldens öppenhet och pluralism urholkas av inre krafter som utnyttjar just öppenheten för att sprida split och misstro – utan att motkrafter sätts in.
Ytterst kan långsiktiga försvagningar av västliga demokratier i cyber- och informationsdomänen påverka den globala maktbalansen. Informationsöverlägsenhet och teknologiskt kunnande har varit en styrka för demokratierna. Om den fördelen tappas kan autokratier och despoter får ett större övertag i detta århundradets geopolitiska landskap. Det innebär inte nödvändigtvis traditionell militär dominans, men kontroll över narrativ, möjligheten att så kaos i motståndares samhällen, och förmågan att störa kritisk infrastruktur vid behov. Europas avskräckning gentemot exempelvis ryska hybridaggressioner kan riskerar bli otillräcklig.
De långsiktiga kulturella effekterna bör inte heller underskattas. En generation kan växa upp i USA i ett medielandskap där staten inte främjar informerade medborgare. Om skolor och civilsamhälle inte får stöd i arbetet med källkritik, riskerar kunskapsresistens och cynism att bli norm. Det sprids vidare globalt via sociala medier. Europas demokratier riskerar utsättas för konsekvenserna av denna utveckling. Lögnens normalisering är svår att vända. Men faran är inte bara lögnerna i sig, utan att människor vänjer sig vid dem och blir likgiltiga så länge egna intressen gynnas. På sikt hotar detta själva idén om ett upplyst demokratiskt samhälle – en väg vi inte vill vandra.
Referenser
Project 2025 Aims to Derail Efforts to Stop Election Disinformation, Brennan Center for Justice, https://www.brennancenter.org/our-work/analysis-opinion/project-2025-aims-derail-efforts-stop-election-disinformation
Trump administration shutters US office countering foreign disinformation, The Guardian, https://www.theguardian.com/us-news/2025/apr/16/trump-state-department-foreign-disinformation
There will be no combatting disinformation during the Trump administration — only embracing it, WEXFO, https://wexfo.no/2025/02/20/there-will-be-no-combatting-disinformation-during-the-trump-administration-only-embracing-it/
A whistleblower’s disclosure details how DOGE may have taken sensitive labor data, NPR News, https://www.npr.org/2025/04/15/nx-s1-5355896/doge-nlrb-elon-musk-spacex-security
Trump’s DHS pick says CISA is “far off-mission” and should be smaller, Nextgov/FCW, https://www.nextgov.com/people/2025/01/trumps-dhs-pick-says-cisa-way-mission-and-should-be-smaller/402308/
CISA warns threat hunting staff of end to Google, Censys contracts as agency cuts set in, Nextgov/FCW, https://www.nextgov.com/cybersecurity/2025/04/cisa-warns-threat-hunting-staff-end-google-censys-contracts-agency-cuts-set/404680/
NSF begins terminating select grant funding, Nextgov/FCW, https://www.nextgov.com/policy/2025/04/nsf-begins-terminating-select-grant-funding/404698/
State Department moves cyber and intelligence bureaus under agencywide reorg, Nextgov/FCW, https://www.nextgov.com/policy/2025/04/state-department-moves-cyber-and-intelligence-bureaus-under-agencywide-reorg/404753/
Whistleblower details how DOGE may have taken sensitive NLRB data, NPR All Things Considered, https://www.npr.org/2025/04/15/nx-s1-5355896/doge-nlrb-elon-musk-spacex-security
The Downfall of the Global Engagement Center and Disappearing Guardrails Against Disinformation, Tech Policy Press, https://www.techpolicy.press/the-downfall-of-the-global-engagement-center-and-disappearing-guardrails-against-disinformation
Trump vs. Krebs and the Sound of Silence, Lawfare, https://www.lawfaremedia.org/article/trump-vs-krebs-and-the-sound-of-silence
HISTORIAN: Trump Turning America Into Russia Unless We STOP HIM (w/ Anne Applebaum), The Bulwark, http://www.youtube.com/watch?v=yvRF9S_5tTI
#Cybersäkerhet #Demokrati #DemokratiskaSamtalet #DigitalResiliens #USA
-
Funderar appropå #Saito om det hade behövts en ny legitimitetsteori som vilar på fler ben:
* Demokrati: En kan påverka beslut i den mån en påverkas av dem.
* Livsvillkor: Förutsättningar för goda liv #BuenVivir för människor, djur och omvärld.
* Hållbarhet: Respekt för de planetära gränserna.Staten, så som vi känner den är illegitim på samtliga punkter. Hur konstituerar vi socialt hållbara demos i en interkulturell verklighet?
-
Jag känner mig rejält utbränd och är sakta på väg tillbaka till en mörkare tid.... Har kontroll på läget men ideen att kasta in handduken låter mer lockande för dag för dag.
Tur att jag har bibeln som stöd i mina svåra tider. Må gud vare med er alla. ❤️
-
Ingen Kovács till AIK ändå vad det verkar. Känner mig både besviken och lättad. Bra spelare, men är alltid stök runtomkring. Kan vi få behålla de externa pengarna och lägga dem på ett par, tre toppspelare på HA-nivå istället så tror jag det finns klara fördelar med det istället för stor stjärna med orimligt hög lön. Sånt som kan störa lagkänslan. Misstänker dock att pengarna gällde just den spelaren. #AIK #AIKhockey
-
Spending way too much time re-living memories of old operating systems. Kinda wish I'd kept my old #Kaypro machine.
#retrocomputing -
"...var kopplad till Protonmail. Det är en krypterad e-posttjänst som är populär bland personer som vill hålla sin verkliga identitet hemlig."
?
Protonmail är väl inte mer hemlig för identiteten än andra mailtjänster? Däremot har den inbyggd totalsträckskryptering om mottagaren också har Protonmail. Jag har själv konto.
Har jag fattat fel så att Proton är hemligare än andra? Jag känner mig inte så kompetent, så jag kan ha fel.
-
När jag skickar ett vykort nu för tiden så känner jag att det är mycket mer privat (och skyddat från Big Brother) än om jag skickar ett meddelande via Internet.
-
Är det bara jag som tappat hoppet om framtiden? Jag ser inget som blir bättre och känner till och med dåligt samvete för att ha satt barn till den här världen.
Vårt hem brann ned, tillsammans med allt vi äger, på midsommardagen. Kanske gör förlusten av min stabila grund, ihop med världsläget, mig extra skör?
Hur känner ni? Ser ni en ljusning? Försöker ni förändra världen? Fokuserar ni mest på ert eget?
#framtid #hopp #världen #hopplöshet #PsykiskOhälsa #depression #ångest
-
Om Woodstock 99
Woodstockfestivalen 1969 är ju närmast löjligt romantiserad, omskriven och omvittnad i otaliga dokumentärer och böcker med mera att den är en given referenspunkt, en kulturell milstolpe varenda människa känner till.Woodstock 1999 var istället en företeelse de flesta nog vill glömma, vilket väl också har lyckats ganska bra. Netflix och HBO har dock dykt ner i historien m
http://detgladatjugotalet.se/2023/02/24/om-woodstock-99/
#Uncategorized #bok #festival #tv #upplopp -
Många känner oro för klimatförändringar och annat som pågår i omvärlden. Men det finns konstruktiva sätt att hantera dina känslor – även om det är lätt att trampa fel. Marlis Wullenkord, forskare i miljöpsykologi, delar fyra strategier.
https://www.youtube.com/shorts/_MG3wR3VDOg
Läs hela artikeln "Klimatångest – råd och missuppfattningar" av Kristina Lindgärde: https://www.lu.se/artikel/klimatangest-rad-och-missuppfattningar
-
Många känner oro för klimatförändringar och annat som pågår i omvärlden. Men det finns konstruktiva sätt att hantera dina känslor – även om det är lätt att trampa fel. Marlis Wullenkord, forskare i miljöpsykologi, delar fyra strategier.
https://www.youtube.com/shorts/_MG3wR3VDOg
Läs hela artikeln "Klimatångest – råd och missuppfattningar" av Kristina Lindgärde: https://www.lu.se/artikel/klimatangest-rad-och-missuppfattningar
-
Många känner oro för klimatförändringar och annat som pågår i omvärlden. Men det finns konstruktiva sätt att hantera dina känslor – även om det är lätt att trampa fel. Marlis Wullenkord, forskare i miljöpsykologi, delar fyra strategier.
https://www.youtube.com/shorts/_MG3wR3VDOg
Läs hela artikeln "Klimatångest – råd och missuppfattningar" av Kristina Lindgärde: https://www.lu.se/artikel/klimatangest-rad-och-missuppfattningar
-
Många känner oro för klimatförändringar och annat som pågår i omvärlden. Men det finns konstruktiva sätt att hantera dina känslor – även om det är lätt att trampa fel. Marlis Wullenkord, forskare i miljöpsykologi, delar fyra strategier.
https://www.youtube.com/shorts/_MG3wR3VDOg
Läs hela artikeln "Klimatångest – råd och missuppfattningar" av Kristina Lindgärde: https://www.lu.se/artikel/klimatangest-rad-och-missuppfattningar
-
En kväll i månaden träffas människor som
inte känner varandra på Malmö stadsbibliotek & läser ihop i tystnad i en timme. Man kan prata lite före & lite efter - om man vill. Men man måste inte. Deltagarna i den tysta bokcirkeln läser inte samma bok, alla väljer själva vad de vill läsa.
- Det här är en tyst bokcirkel. Här läser man i tysthet, med varandra. Det är ett helt underbart sätt att umgås, säger biblioteksassistenten Simon Lundin. -
Känner med bestämdhet att den här dagen blev onödigt lång men nu är det som det är och här kommer dagens #trebrasaker #3brasaker
1. Jag måste ha bunkrat sömn i helgen för jag var inte speciellt trött imorse.
2. Blev klar med de arbetsuppgifter jag skulle ha gjort i fredags när Via Europa plötsligt bestämde sig för att bryta ihop och sluta leverera internet.
3. Barnbarnet. Även om han inte hade så mycket tid för mig är varje minut med honom värdefull.
Nu ska #tant sova, g'natt på sig 😴
-
Jag såg för några veckor sedan en toot som länkade till en artikel som påvisade att kärnkraft orsakade större koldioxidutsläpp än vindkraft (och var det solenergi också eller bara solenergi?). Tyvärr bokmärkte jag inte. Har försökt hitta med taggar. Nån som känner igen?
#karnkraft #vindkraft #solenergi -
🔴 Innan jag säger något annat: det finns anständiga jägare. Såna som känner sina marker och vet var älgen rör sig och hur många kalvar som har kommit till sen sist. (...)
Sedan finns den andra sorten.
https://internationalen.se/bodils-betraktelser-det-val-kamouflerade/
#EbbaBusch -
Revolutionary Blackout says #BernieSanders is the #WhiteModerate #MLK warned us about: "I have almost reached the regrettable conclusion that the Negro's great stumbling block in his stride toward freedom is not the White Citizen's Counciler or the Ku Klux Klanner, but the white moderate... who prefers a negative peace (absence of tension) to a positive peace (presence of justice)..." - Dr Martin Luther King Jr, Letter from a Birmingham Jail, 1963
-
Text: Monika Staub Halling
Det är sista kvarten av en bibliotekslektion i årskurs ett, eleverna botaniserar i hyllorna. De ber mig om tips, frågar efter böcker om skibidi toilet, vill reservera eftertraktade titlar. Faktahyllan om spel gapar tom, samtliga böcker om Fortnite, Minecraft, Roblox och Among us har lånats ut eller gömts på hemliga ställen, kanske bakom någon av lässofforna. Måste komma ihåg att kolla där sedan.
En liten kille frågar efter böcker om sjunkna skepp. Nej, inte Vasa, idag är det Titanic han är sugen på. När vi registrerar hans lån tittar han allvarsamt på mig och säger: “Visste du att det var en jätterik pappa som tvingade sin pojke att följa med i u-båten för att titta på Titanicvraket och så dog alla?” Innan jag hinner svara något välavvägt hojtar en annan småtting i lånekön: “Och när Titanic sjönk så dog Jack – men Rose överlevde!”
Jag är skolbibliotekarie på lågstadiet. Gulligt, eller hur? Min jobbvardag är en spegel av samhället där ute, och jag förundras ofta över vad eleverna berättar för mig om världen. Ibland, när jag på någon fest eller middag förklarar vad jag arbetar med, utbrister bordsgrannen: “Fantastiskt! Källkritik är ju viktigare än någonsin i dessa dagar!”
Ja, jo, såklart. Detta med källkritik känns ärligt talat så angeläget att skolans uppdrag ter sig närmast skrämmande, inte minst med tanke på den hisnande fart med vilken tekniken utvecklas.
Vad ska vi ens säga till våra sju-åttaåringar om AI, till exempel? På rasten, när ettorna vandrat vidare, kollar jag lite snabbt med en elev i trean vad hon vet om AI. Tjejen ler tålmodigt och förklarar att “det är ungefär som Siri, den svarar på frågor”. AI för henne verkar vara synonymt med ChatGPT. Men allt det andra som också utgör AI – vilken bäring har det på en åttaårings liv här och nu, och hur kan vi som undervisar ringa in det på ett begripligt sätt? Vissa dagar är jag extra medveten om min pågående förvandling till dinosaurie.
På lågstadieskolan där jag jobbar träffar jag varje klass för en timmes bibliotekslektion varannan vecka. Vi börjar med ett arbetspass, ofta i klassrummet, och avslutar med en stunds bokbläddrande och lån i själva biblioteket. Jag är inte ensam ansvarig på lektionerna, utan lärarna är alltid med. Innehållet i dessa bibliotekspass hakar i resten av undervisningen, pedagogerna och jag grovplanerar ihop i läsårsuppstarten, och under terminstid träffar jag regelbundet arbetslagen för att stämma av hur vi ligger till.
Förutom tillgång till ett varierat utbud av medier ska nämligen den här skolans biblioteksverksamhet först och främst tillhandahålla strukturerad undervisning, i syfte att utveckla såväl elevernas språkliga förmågor som deras medie- och informationskunnighet.
Enligt läroplanen ska årskurs 1-3 undervisas i “Informationssökning och källkritik”, bland annat ska eleverna lära sig “Hur texters avsändare påverkar innehållet”. Vi ska också föra “Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet”.
När jag först satte min fot på lågstadiet lät dessa formuleringar i läroplanen ganska basic. Men MIK på lågstadiet kräver sin bibliotekarie, och ju närmare jag kommit de yngsta eleverna och deras föreställningsvärld, desto mer ödmjuk känner jag mig inför uppdraget. Så många färdigheter eleverna behöver utveckla på sin väg mot att bli de kritiskt tänkande, ansvarstagande demokratiska medborgare vi vill se dem växa upp till!
Med åren har jag fått lära mig stå ut med paniken över att teknikutvecklingen springer ifrån mig. Gång på gång inser jag: det finns inga genvägar till lateral läsning, botkunskap eller avancerad sökkritik. Först måste vi lägga grunden.
På lågstadiet gäller det att hitta kärnan i de olika MIK-aspekterna, bryta ner dem till begripliga enheter, och bygga undervisning som senare skolårs MIK-undervisning kan vila på. Biblioteksundervisningen på lågstadiet kan inte heller bestå av långa teoretiska föreläsningar. Här behöver jag istället ta avstamp i något konkret som ligger nära elevernas erfarenheter och skapa lektioner som introducerar lagom mycket nytt tankestoff, för att ganska raskt övergå i praktiska moment där eleverna själva får vara aktiva, på ett förhoppningsvis lustfyllt sätt.
I förskoleklass inleder jag vårterminens bibliotekslektioner med frågan: “Hur går det till när vi får reda på något?” Vi hjälps åt att räkna upp olika källor: någon kan ha berättat för mig, jag kan ha sett en skylt, en bild, en film, en bok. Under en rad bibliotekspass i klassrummet testar vi sedan några källor – faktabok, tryckt uppslagsverk, NE Junior. Eleverna får små avgränsade sökuppdrag för att träna på att använda själva verktyget. Fram till nästa bibliotekslektion passar pedagogerna på att repetera och fördjupa genom att tillämpa sökvägar jag introducerat, när de tillsammans med eleverna samlar information till en gemensamt skriven faktatext.
Lärarna och jag lotsar alltså eleverna till att bygga ett mentalt landskap –om än litet – av olika informationskällor. Vi kan också lyfta användbarhet som ett kriterium: är den här informationen begriplig för mig, och handlar den om det jag vill ha svar på?
MIK-övningar i förskoleklass. Foto: Monika Staub Halling.På så sätt närmar vi oss ett metaplan där vi sätter ord på hur information formas och färdas, och där det väcks en första förståelse för att olika källor är olika användbara beroende på sammanhanget.
När vi tar upp felaktig information i förskoleklass fokuserar jag hellre på att källor kan bli föråldrade än att de kan vara avsiktligt osanna. Med de yngsta eleverna känns det lättare att förklara att exempelvis fakta om nu aktiva idrottsstjärnor snabbt blir inaktuell, än att det finns vuxna som luras med flit.
Däremot kan vi i förskoleklass prata om något så elevnära som ryktesspridning och att man inte ska vara för snabb med att tro på skvaller. Högläsning om någon som blir oskyldigt anklagad för stöld ger en bra ingång till viktiga diskussioner. Det brukar landa i att vi alla behöver tänka oss för innan vi sprider vidare sådant vi snappar upp, för det kan faktiskt ligga ett missförstånd bakom.
Ändå måste vi så småningom börja närma oss vissa tråkiga sanningar om vuxenvärlden. Som en del av källkritikens fundament behöver vi etablera att folk (ofta vuxna) kan vilja luras, varför de kan vilja göra det och hur de då brukar gå till väga – inte förrän då kan vi börja lära ut metoder för att avslöja ljuget.
Men för att eleverna ska kunna lära sig själva källgranskningsprocessen krävs det fler förkunskaper. Den som ska ha nytta av den klassiska frågan “Är det fakta eller åsikter?” behöver till exempel kunna identifiera värdeladdade ord och andra markörer som avslöjar tyckande. Därför behöver eleverna träna på att höra skillnad mellan utsagor som “Solen består av gas” och “Solen är härlig”.
I årskurs två brukar det ligga ett stort arbetsområde om hur samhället fungerar. Pedagogerna och jag lägger upp en gemensam planering där jag bidrar med bland annat material om yrken och samhällsfunktioner, samt med skräddarsydda bibliotekslektioner. Ett av dessa pass handlar om nyhetsförmedling – hur får vi veta vad som händer i världen? Till exempel olyckan med u-båten vid Titanic? (Och tänk vad vissa nyheter får stort utrymme, jämfört med andra!) Ord som journalist, nyhetsredaktion, artikel, löpsedel och ansvarig utgivare förklaras för att samtliga elever ska hänga med i den kommande högläsningen. En Bamseberättelse, där världens starkaste björn medelst osanna tidningsartiklar och manipulerade bilder hängs ut som inbrottstjuv, får illustrera konceptet desinformation.
Fortsättningen blir två bibliotekslektioner i omvänd källkritik, där eleverna får öva på att påverka mottagarens känslor. Uppgiften är att skapa hårt vinklade löpsedlar genom att ta till alla knep för att förvränga verkligheten.
Det i sin tur kräver ytterligare byggstenar. Kännedom om hur rubriker och andra element på en typisk löpsedel brukar vara formulerade. Insikten att det är oerhört lätt att manipulera bildmaterial, men desto svårare att upptäcka det (och här kanske det är läge att prata om AI?). Men också förståelse för att en bild kan tas ur sitt sammanhang och påstås visa något helt annat.
Vissa av dessa byggstenar står jag för, andra tar lärarna. I sådana samarbeten blir det för mig så tydligt vad som är vinsten med att skolbiblioteksverksamheten integreras med ämnesundervisningen. Svenskan, samhällskunskapen, bildämnet flätas samman genom lärarnas och bibliotekariens respektive kompetenser och bildar en meningsfull helhet för eleverna. Källkritik på lågstadiet är för mig en komplex väv av små men oumbärliga delfärdigheter – språkliga, MIK-tekniska, analoga och digitala.
Rose och Jack på Titanic då? Om några veckor kommer vi i ettorna ha klassrumsövningar om skillnaden mellan fack- och skönlitteratur. Då blir det förhoppningsvis lätt att reda ut hur det förhåller sig med fiktiva personer i en spelfilm om verkliga händelser. Och så får jag inte glömma att dra fram lässofforna och se vad som hamnat där bakom …
Prenumerera
Få nästa nummer av bis i brevlådan! En prenumeration kostar från 175 kronor för fyra nummer och du kan betala enkelt med Swish.
Prenumererahttps://foreningenbis.com/2023/11/01/kallkritik-pa-lagstadiet-en-betraktelse/
#barn #bis32023 #källkritik #lågstadiet #MIK #monikaStaubHalling
-
#adminpost
En ny funktion i mastodon 4.5 är att den visar svar på poster, inte bara från folk som servern redan känner till utan från alla som orginalpostarens server ser.I praktiken betyder det att på en liten server som vår kan det ibland dyka upp mycket fler svar än förr när du läser andras poster och det är inte säkert att alla är lika trevliga som vi är vana vid.
Blocka och muta efter tycke och smak, men kom ihåg att anmäla också så kan våra admins se om det behöver göras mer än så ✌️ 🙌
-
Ingen Kovács till AIK ändå vad det verkar. Känner mig både besviken och lättad. Bra spelare, men är alltid stök runtomkring. Kan vi få behålla de externa pengarna och lägga dem på ett par, tre toppspelare på HA-nivå istället så tror jag det finns klara fördelar med det istället för stor stjärna med orimligt hög lön. Sånt som kan störa lagkänslan. Misstänker dock att pengarna gällde just den spelaren. #AIK #AIKhockey
-
Ingen Kovács till AIK ändå vad det verkar. Känner mig både besviken och lättad. Bra spelare, men är alltid stök runtomkring. Kan vi få behålla de externa pengarna och lägga dem på ett par, tre toppspelare på HA-nivå istället så tror jag det finns klara fördelar med det istället för stor stjärna med orimligt hög lön. Sånt som kan störa lagkänslan. Misstänker dock att pengarna gällde just den spelaren. #AIK #AIKhockey
-
Ingen Kovács till AIK ändå vad det verkar. Känner mig både besviken och lättad. Bra spelare, men är alltid stök runtomkring. Kan vi få behålla de externa pengarna och lägga dem på ett par, tre toppspelare på HA-nivå istället så tror jag det finns klara fördelar med det istället för stor stjärna med orimligt hög lön. Sånt som kan störa lagkänslan. Misstänker dock att pengarna gällde just den spelaren. #AIK #AIKhockey
-
Sen mammas 80-årsparty i lördags har jag varit nere och känt mig ledsen och fuck all.... typ.
Hjälper ju inte att jag är mellan jobb och känner att det ligger en tjock grå filt över mig.
Och att året går in i en jädra jobbig årstid. -
Josef ”Pepi” Bican – tidernas målkung
Fotbollshistorien är fylld av målspottare, varav även den som inte är ett dyft intresserad känner till Pelé och Maradona. På våra breddgrader är det Gunnar Nordahl, som varit den största målfabrikatören – ursäkta Zlatan! På 33 landskamper
https://blog.zaramis.se/2023/04/30/josef-pepi-bican-tidernas-malkung/
#Belgien #Fotboll #Tjeckien #Österrike #JosefBican #Målspottare #Prag #RapidWien #SlaviaPrag #Tjeckoslovakien #Wien #Österrrike-Ungern -
Jag ställde en fråga till er följare i min story för två dagar sedan för att försöka känna av hur stor effekt folk har kring olika hälsogrejer.
Olika former av intermittent eller periodisk fasta är hett just nu men det som inte så många känner till är att forskningen på det här ursprungligen kommer från forskningen på […]
https://traningslara.se/hur-mycket-kan-man-forlanga-livet-med-fasta/