Deep-Dive into Android Binder UaF (CVE-2023-20938) using Time-Travel Debugging https://www.eshard.com/blog/kernel-uaf-1-trigger
Search
13 results for “rigger”
-
https://www.europesays.com/no/387676/ Hønefoss, Ringerike | Bror aktuell med ny revy: – Tenkte det kunne være morsomt #art #BrorAndersen #Entertainment #hønefoss #kultur #KulturOgUnderholdning #NO #Norge #Norway #ringerike #story #Underholdning
-
https://www.europesays.com/no/387544/ Tv-aksjonen, Ringerike | Søndag kan du få folk på døra: TV-aksjonen trenger flere lokale bøssebærere #art #BreakingNews #BreakingNews #FeaturedNews #FeaturedNews #Headlines #hole #innsamlingsaksjon #jevnaker #LatestNews #LatestNews #News #NO #Norge #Norway #NrcFlyktninghjelpen #Nyheter #Overskrifter #ringerike #story #TopStories #TopStories #TvAksjonen
-
@TokenGremlin just had AI build a playable 3D game in under an hour. GPT-6 Astra built the prototype, Tripo CLI generated and rigged the 3D assets, then Astra integrated everything and polished the lighting and movement. The result is LUMEN ISLES, with real gameplay footage as proof.
Making games is becoming a prompt.
-
Bread and circuses MoFos: "Since the start of President Donald Trump’s second term, Americans have seen no real wage growth on average, according to data released Wednesday by the Bureau of Labor Statistics."
#jobs #employment #costofliving #politics #USA #Trumpism #plutocracy #oligarchy #riggedmarkets #corruption #Republicans #GOP #elections
https://www.washingtonpost.com/business/2026/10/14/americans-have-seen-no-real-wage-growth-average-during-trumps-second-term/ -
Yes, you can now take a single photo, run it through three free local AI tools, and end up with a fully rigged, game-ready 3D character walking around in Unreal Engine — and your graphics card only needs 6GB of VRAM to pull it off. That's not a typo, and it's not a cloud-subscription sales pitch either.
https://gachoki.com/this-6gb-vram-setup-builds-game-ready-characters-with-free-ai/
-
I believe this in my bones. I've never claimed #AI is #human. It's certainly alien from our experience of the world. That doesn't mean they're *nothing*, though.
And even if they are tools, why be cruel? Why practice cruelty? It's bad for your soul.
Save your animosity for the real villains in your life: the #billionaires that have rigged a system where you feel like everything, including human #culture, is not only up for private ownership, but has to be guarded jealously and hoarded.
-
The big problem with both scam groups — Israel "verified" and Gaza "verified" — is that they "verified" themselves. Because, of course, they did.
They promote themselves, investigate themselves, hand themselves a badge, and find zero wrongdoing. There is no independent oversight. It’s a closed loop of self-worship, so calling them "verified" is just playing into their rigged game.
Honestly, if recent events — after Ukraine bombed a few Russian data centers — hadn't exposed them to most people, I think many would still believe in that nonsense.
Which is kind of ironic. We previously shared videos, photos, screenshots, and even some documentation to wake people up, but so many people just kept wanting to believe.
It wasn't the video of "Joy" mistakenly proving she was in Iran and not Gaza. It wasn't the video where Aral proved he didn't speak the language, and his so-called interpreter was also one of the people asking for donations, establishing a clear bias. It wasn't even that time when one of the scammers got mad and admitted they were a scammer. No, it was Ukraine bombing a data center.
I am glad people finally came around, but damn. Better late than never I guess.
#IsraelVerified #GazaVerified #Scam #Scammers #Spam #Russia #Ukraine #Bots -
Perhaps @Paulatics could pass this toot along to the other Senators?
Another major issue I have with Bill C-22 is the way it would be funded.
Spy-gear is usually rather expensive since some corporation wants to charge at least ten times the actual development costs to keep shareholders happy. They usually cut additional costs by reducing the security features down to a bare minimum.
Instead of paying for the spy-gear out of the police budgets (as it should be) this #SnoopingTax is to be collected from phone and internet providers and I expect the tax to be rather hefty.
Ever wonder why they did it that way?
My opinion:
Police budgets come from municipal taxes and the #CarneyClass (who can afford more expensive properties, cottages and vacation homes) would be expected to pay more than the working classes (who might be lucky to own one property).
Municipalities do not like to raise taxes which is what they would have to do to pay for the #SnoopingTax.
The #CarneyClass does not like spending money on services used by 95% of the people.
The #CarneyClass might demand that municipalities provide an accounting of how much the snooping costs and why it is necessary.However, even if phone and internet bills double if C-22 becomes law then the increase would be peanuts compared to the much higher municipal taxes the #CarneyClass would have to pay.
It seems doubtful that 95% of Canadians could manage a doubling of their phone/internet bills.
I do not know anyone who is not hurting financially in these dreadful times.It does not seem fair to me.
What did anyone expect from a banker?It would be nice if we had a federal political party that stood up for the middle and working classes and everyone else who is trying their best to survive in these really tough economic times.
Maybe @avilewis could pass this toot to the #FearlessFive (NDP MPs who are not afraid to run in elections)? Perhaps some of those MPs could give feedback to our Senators if C-22 ever gets to Senate committee review.
In fairness, one of the #FearlessFive MPs gave a nice speech in the HOC and did try to express her concerns to the House C-22 committee (even if the process seemed rigged in retrospect - call if #CarneyCourt if you like).
I hope my cynical undertone is not too subtle.
I am so pissed with the present Federal Government.Remember before you elect a banker as PM again: once a banker, always a banker.
-
Kullen ovanför Abuja – tankar om demokrati i en digital tid
En pojke vaktar kor och getter på en kulle ovanför Abuja en söndag i oktober. Han borde gå i skolan.Pojken sitter på en sten högst upp på kullen. Han har en orange t-shirt, en keps som en gång var vit och en machete i handen. Runt honom betar kor och getter i det tunna gräset mellan klipphällarna. Nedanför ligger Abuja i söndagsdiset, med vita villor, rader av nybyggda hus och gröna sluttningar som försvinner i det grå. Han tittar ut över staden, korna och getterna. Han kan inte vara mer än tio år. En vanlig vardag borde han sitta i en skolbänk, men korna behöver någon som vaktar dem.
Var femte av världens barn som inte går i skolan finns i Nigeria. Det är svårt att ta in omfattningen av fattigdomen och utsattheten. Pojken på kullen är lättare att förstå, och jag mina tankar har återvänt till honom flera gånger under dagarna sedan jag kommit hem.
Jag var i Abuja på inbjudan av Sveriges ambassad, för att tala på den första upplagan av Abuja Festival of Literature and Ideas. För min del handlade det om att föra ett samtal om internet och demokratin. Bakgrunden var mitt uppdrag som särskild utredare, då jag mellan 2018 och 2020 utredde hur Sverige kunde stärka motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat. Betänkandet fick titeln Det demokratiska samtalet i en digital tid. Frågan om var och hur vi samtalar med varandra har följt mig sedan dess, i min forskning och i arbetet med digital resiliens i Sverige, och i arbetet med Ukraina. Jag har rest en del i Afrika söder om Sahara, men i Nigeria har jag aldrig varit i tidigare. Mycket kände jag ändå igen. Luften efter ett regn mot slutet av regnperioden. Den färska fruktens sötma. Och känslan av att leva lite mer i nuet än annars, i ett land där framtiden är mer osäker.
Festivalen invigdes på fredagsmorgonen, några timmar efter att planet landat. Salen på The Nordic Hotel reste sig för nationalsången. Lola Shoneyin, som grundat Book Buzz Foundation och tidigare byggt upp Akéfestivalen i Abeokuta, inledde med att bemöta föreställningen om att Abuja är en stad utan själ. Det är en förståelig anklagelse. Abuja är en planerad huvudstad, ritad från grunden och huvudstad först 1991, när den tog över rollen från Lagos. Huvudstaden är maktens säte, sade Shoneyin, men ingen stad lever på regeringspolitik allena. En stads själ växer fram ur dess berättelser, ur böcker och ur ett orädd utbyte av idéer. Hon avslutade med att be publiken ställa svåra frågor och lyssna på dem de inte håller med.
En stund senare klev poeten Deborah Johnson upp på scenen med en dikt som utgick från ett skämt som ofta hörs i Nigeria. Att den som föds nigerian redan har fått noll poäng av livet, och att startlinjen är något man först måste klättra upp till medan resten av världen redan springer. ”Vi skrattar åt det, men det är inte riktigt roligt”, sade hon, eftersom kampen är ärvd från generationerna före och skämtet går i arv just för att så lite har förändrats. ”Det värsta med skämtet är inte hur ofta det sägs. Det är att vi tror på det.” Och det finns, menade Johnson, ett märkligt samband mellan att tro och att bli. Dikten vände sedan, och handlade om ett folk som springer med sin kultur, sina trummor och sina visioner, och om ett Nigeria som är så mycket mer än någon vet. Den slutade i en fråga till salen, om vi var den sortens människor som kan föreställa sig något och sedan bli det. Det var en fin början på festivalen och som också berättade något om varför festivalen finns.
Jag har länge skrivit om skillnaden mellan tivolit och torget. Om hur vi har flyttat in våra demokratiska samtal i digitala miljöer som byggts för att sälja uppmärksamhet, och om hur de liknar mer nöjesfält än offentliga platser. Det är lätt att glömma att också de fysiska torgen är byggda. Någon har bestämt vem som sitter var, vem som talar först och vems röst som bär genom salen. I Abuja byggdes det samtalsrum jag fick delta i av en nigeriansk kulturorganisation, med en nigeriansk bank som huvudsponsor och med EU och flera europeiska ambassader som medfinansiärer. Sveriges ambassadör Anna Westerholm talade vid öppningen för Sverige, Italien och Spanien. Hennes budskap handlade om vikten av att skapa rum som det vi var i, där människor kan mötas, vara oense, föreställa sig och utbyta idéer. Att det är en förutsättning för att möjliggöra det som präglar ett samhälle av öppenhet.
Mitt eget samtal hölls dagen efter. Samtalsledaren Joseph Ike började med att fråga publiken om de mindes ljudet av ett modem som ringer upp. De äldre skrattade igenkännande, de yngre såg frågande ut. Det ljudet var ett löfte om att få makt över sin egen röst. Sedan dess har makten i allt högre grad kommit att samlas hos ett fåtal företag. Jag pekade på mikrofonen i min hand. Alla i salen hade samma yttrandefrihet som vi på scenen, men det var vi två som hade räckvidden. I det fysiska rummet har vi erfarenhet av att forma regler för att komma överens om samtalets ordning och förutsättningar. Publiken vet att den får ordet när frågestunden börjar. På merparten av de sociala medieplattformar vi kommit att ha våra demokratiska samtal på, är det istället ägaren, företaget, som bestämmer räckvidden, och gör det utifrån en affärsmodell som belönar det som väcker starka känslor. Dessa spelregler för digitala samtal, eller uppmärksamhetsekonomiska algoritmer om man så vill, har vi som användare ingen insyn i och inte heller någon större möjlighet att påverka, varken i Sverige eller i Nigeria.
Frågestunden som följde av mitt samtal blev spänstig på ett utmanande och bra sätt. En deltagare påminde om att mina exempel på propaganda kom från Ryssland och Kina, medan den berättelse som skakat Nigeria mest på senare år kom från USA. Där spreds hösten 2025 påståenden om ett pågående folkmord på kristna i Nigeria, och följdes av hot om militära insatser. Den reella kontexten är mer komplex, och handlar mindre om religion, och mer om att klimatförändringar driver herdefolk med flockar av kor och getter in i bofasta jordbrukares marker. Konflikter om resurser uppstår, och där religion är en bland många olikheter mellan grupper i konflikt. Men berättelsen så som den berättas i USA handlade mer om att använda det som hände i Nigeria som ett verktyg för en annan berättelse, på en annan plats, och i ett annat syfte. Ett annat samtal under frågestunden kom att handla handla om det val jag gjort sedan många år att inte använda mig av några av Metas produkter, eftersom jag är djupt kritisk mot företagets negativa påverkan på människor och samhälle. En ung deltagare på festivalen sade i frågestunden att det är ett privilegium att kunna välja bort plattformarna. För en ung nigerian med ett pass som stoppas vid varje gräns kan Instagram vara den enda vägen ut i världen. Det stämmer naturligtvis, och hans påpekande blev en fin utgångspunkt för ett mer fördjupat samtal om likheter och olikheter i länders demokratier, och om de så olika förutsättningarna som människor har att göra sin röst hörd.
Nigeria återgick till civilt styre 1999 efter flera decennier av militärkupper och militärstyre. I januari går landet till val igen. Med omkring 240 miljoner invånare och en medianålder kring arton år är det Afrikas folkrikaste land. Det är också ett land där omkring sex av tio lever under fattigdomsgränsen, där korruptionen är djupt rotad och där väpnade grupper i norr och konflikter mellan jordbrukare och boskapsskötare i landets mitt har drivit miljoner människor på flykt. Utöver mitt deltagande på litteratur och idéfestivalen, deltog jag även i möten med en tankesmedja och med landets myndighet för digitalisering. Samtalen kom att kretsa kring frågor om demokratin i en digital tid. I samtalen hördes den komplexa och sköra resa som Nigerias demokrati haft och har. Tilltron till staten och samhällets institutioner är mycket låg, och förutsättningarna för att utveckla god förvaltning minst sagt svåra. Men såväl i civilsamhälle som i myndigheter finns samtidigt en vilja om att forma något bättre än det som är. När det gäller frågorna jag berört, om demokratins förutsättningar i det digitala Nigeria, finns också här utmaningar. Nästan allt, från familjesamtal i chattgrupper till att göra affärer, och även statens egen kommunikation, går över WhatsApp, en tjänst som ägs av Meta. Beroendet till detta företags kommunikationsinfrastruktur är omfattande, och det är närmast omöjligt att göra de allra enklaste saker utan appen. För min del blev det tydligt att det val jag gjort för många år sedan att inte använda Metas produkter, skulle vara praktiskt omöjligt om jag skulle vara en längre tid i landet.
En besökare på Nike Art Gallery i Abuja, samma söndagseftermiddag.Söndagseftermiddagen tillbringade jag bland annat på Nike Art Gallery. Golvet är blankt och vitt, och väggarna är täckta av målningar så långt ögat når. En kvinna i randig klänning och blå sjal står stilla framför en av dem med handväskan i handen. Hon tar god tid på sig. Galleriet är också ett rum för samtal och dialog, för möten och umgänge. Men det rymmer på många sätt en liten och välbärgad del av Nigeria. En dryg timme tidigare hade jag stått på kullen med pojken och korna.
Astrofysikern Roberto Trotta berättar om stjärnorna och sin bok Starborn i festivalens sista samtal.Festivalens sista samtal handlade om stjärnorna. Den italienske astrofysikern Roberto Trotta berättade om sin bok Starborn, om hur människans urgamla besatthet av himlen gav oss tidräkning, navigation och till sist den moderna vetenskapen. Det var Trotta själv som drog linjen till vår tid. Idén att den som har tillräckligt mycket data kan förutsäga framtiden föddes bland stjärnorna. I dag används samma idé för att förutsäga och styra vad miljarder människor ser och tänker. Samtalsledaren läste ett stycke ur boken om att vår moraliska uppgift är att förvalta vår egen planet och lämna efter oss en värld lika gästvänlig som den vi ärvde. Vi måste lära oss att bli goda förfäder. Jag tänker att sättet att tänka lika mycket för de digitala rum vi bygger som för klimatet.
Jag tänker tillbaka på festivalen i Abuja, och om vilken fin mötesplats det var. Den skapade förutsättningar för deltagande att pröva sina föreställningar mot varandra, och att få ens antaganden synade. Att tänka ett steg till, tillsammans. Det kostar förhållandevis lite, och det kan vara svårt att mäta och se effekten.
En fråga som återkom till mig under festivalen och i möten under resan, handlade om vad vi kan göra åt den situation som våra demokratier kommer att befinna sig i idag, i en tid av omställning, turbulens och digital utveckling. Någonstans handlar det för mig om att vi behöver bli bättre på att se våra fysiska och digitala rum för vad de är – konstruktioner som någon har byggt och som andra kan bygga annorlunda. Tekniken för att skapa bättre digitala samtal finns redan, och som jag berört i andra texter mera ingående. Det går att öka användningen av öppna protokoll framför slutna plattformar för demokratiska samtal. Offentliga institutioner kan ta ett ökat ansvar för de arenor där de väljer att vara. I Abuja fick jag höra att landets myndighet för digitalisering släppt en öppen språkmodell för yoruba, hausa, igbo och nigeriansk engelska, så att språket inte ska bli ett hinder mellan staten och medborgarna. Det är samma tanke som när Kungliga biblioteket tränar en AI-modell på svenska dialekter. Demokratier har mycket att lära av varandra och de tankar och insikter jag bär med mig från Nigeria kommer finnas med mig länge.
Jag tänker på pojken på kullen igen. Han satt inte i salen på The Nordic Hotel, och festivalen handlade ändå om honom. Det är hans generation som om tjugo år ska föra Nigerias demokratiska samtal. Var de samtalen förs, och vem som har byggt rummen där de förs, avgörs till stor del nu. Han tittade ut över en stad som för femtio år sedan bara fanns som ett beslut och en ritning. Det säger något om vad som går att bygga, och om hur lång tid det också kan ta.
Referenser
Africanews. (2023, 4 april). Nike Arts opens gallery in Abuja.
ABC News. (2025, 2 november). Trump threatens US military action in Nigeria over claims of ’killing of Christians’.
Heath, C. (2026, 21 juni). Mellan tivolin och torg. Tankar om demokratiska rum i en digital tid.
Kungliga biblioteket. (2025, 20 februari). Vältränad AI-modell förvandlar tal till text.
Nairametrics. (2026, 10 februari). Nigeria drops to 142nd position in 2025 corruption perception index.
NCAIR. (2025). N-ATLaS. Hugging Face.
News Agency of Nigeria. (2026). INEC reschedules 2027 general election.
SOU 2020:56. Det demokratiska samtalet i en digital tid. Så stärker vi motståndskraften mot desinformation, propaganda och näthat.
Techeconomy. (2026, 10 april). Nigeria’s poverty rate rises to 63% in 2025, World Bank.
The Abuja Inquirer. (2026, 10 oktober). Abuja literary festival explores AI, democracy, culture, identity.
ThisDay. (2026, 31 augusti). Nigeria’s refugee crisis deepens as 426,000 flee to Niger, Cameroon, Chad.
UNICEF Nigeria. (u.å.). Education.
United Nations. (2024). World Population Prospects 2024.
Wikipedia. (u.å.). Abuja.
Wikipedia. (u.å.). Aké Arts and Book Festival.
Wikipedia. (u.å.). Military coups in Nigeria.
#Demokrati #DemokratiskaSamtalet #DigitalResiliens #Nigeria #Svenska -
USA stryper Starlink i Ukraina – om hur USA väljer sida och om Europas behov av egen rymdförmåga här och nu
Igår eftermiddag ringde en av mina ukrainska kontakter inom försvaret. Natten innan hade SpaceX, utan förvarning, infört en hastighetsgräns för de Starshield-terminaler som Ukrainas försvar använder. Det som rör sig fortare än 161 kilometer i timmen tappar förbindelsen. För de interceptordrönare som ska skjuta ner ryska jetdrönare, och för de drönare som slår mot rysk logistik på medellångt avstånd, är det skillnaden mellan att fungera och att inte fungera. Uppdrag föll bort under natten, och enligt en ukrainsk tjänsteman fick försvaret veta vad som hänt från SpaceX kundtjänst, efter att själva ha anmält felet. Frustrationen gick inte att ta miste på. Innebörden är att läget vid fronten blir betydligt svårare och att de ryska drönarna kommer att ta fler ukrainares liv.
Händelsen säger något om var makten över delar av Ukrainas försvar faktiskt ligger, och den kommer i en vecka där USA:s agerande steg för steg har visat åt vilket håll administrationen i Washington lutar. Volodymyr Zelenskyj är själv mycket tydlig i hans syn i den frågan. För oss i Europa, och i Sverige, är det en påminnelse om att våra beroenden i den digitala miljön, också de i rymden, är en fråga om nationell säkerhet som förutsätter omedelbara åtgärder. Det är fara i dröjsmål.
Elon Musk svarade på X att Starshield ägs och kontrolleras av den amerikanska staten, och att begränsningar av hastighet och användning ”beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten”. Anonyma amerikanska tjänstemän säger samtidigt att det inte rör sig om något politiskt beslut på hög nivå. Vem som fattade beslutet vet vi ännu inte. Det i sig är djupt oroande. Men oavsett svaret på denna fråga, så ligger det utanför Ukraina, och utanför Europa. Redan 2022 vägrade Musk att slå på täckningen längs Krims kust när Ukraina ville angripa den ryska flottan i Sevastopol. I mars förra året skrev han att hela den ukrainska fronten skulle kollapsa om han stängde av sitt system. Det gick lika gärna att läsa som ett hot. Mychajlo Fedorov, dåvarande digitaliseringsminister, kallade redan 2023 Starlink för blodet i hela landets kommunikationsinfrastruktur.
Strypningen kom inte i ett vakuum. Den 9 oktober tackade Trump Putin för en överenskommelse om att Ryssland ska leverera diesel till USA, och det amerikanska finansdepartementet utfärdade inom några minuter en tillfällig licens som lättar sanktionerna i ungefär sex månader. Dagen efter sa presidenten att det är dags för Ukraina att skaffa en ny president. Enligt CNN har administrationen också varnat Ukraina och europeiska allierade för att underrättelsedelningen, och de europeiska köpen av amerikanska vapen till Ukraina, kan stoppas om Ukraina inte upphör med sina angrepp mot rysk energiinfrastruktur, något Trump själv förnekar. Var och en av händelserna har sina förklaringar, som energipriserna efter kriget mot Iran och mellanårsvalet i november, och kongressen har gått åt andra hållet med en omfattande sanktionslag i september. Lagda bredvid varandra pekar de ändå i en mycket problematisk riktning.
I en intervju med Piers Morgan, publicerad igår, fick Zelenskyj frågan om han känner sig sviken. Han svarade ja, men att det är mer komplicerat än hans egna känslor. ”Vi säljer inte vårt land”, sa han. ”För oss handlar det inte om affärer, det är vårt liv och det här är vårt land.” Han sa sig kunna acceptera att den amerikanske presidenten ställer sig i mitten. ”Men står man i mitten så måste man stanna i mitten.” ”Det är smärtsamt när president Trump väljer en sida, och inte vår sida.” Om begränsningen av förbindelsen sa han att den kommer att kosta många människoliv.
I januari skrev jag om den starkes rätt, om en amerikansk säkerhetsstrategi som lovar att odla motstånd mot Europas nuvarande kurs, och om Grönland. Det som händer nu är en del i samma process. I mars förra året, i Nuuk, lyssnade jag på Toke Binzer, vd för det grönländska teleföretaget Tusass. Han berättade att många ett år tidigare hade frågat honom varför Grönland inte bara skaffade Starlink eller OneWeb. ”Nu ringer många och säger att jag är helt galen som pratar med Starlink.” Sedan dess har Tusass tecknat ett flerårigt avtal med franska Eutelsat om förbindelser via OneWeb, vars satelliter går i polära banor, och i september fick satsningen stöd av EU och av Danmarks och Grönlands regeringar. Grönland är beroende av amerikansk infrastruktur på många områden, men i rymden har man byggt vidare på en europeisk väg. Det visar att det går.
I min avhandling, som jag går upp för disputation med i slutet av november, kallar jag den förmåga som saknas för rådighet. Ordet betyder både sinnesnärvaro och förfoganderätt, och jag definierar det som förmågan att hålla samman kapacitet och mandat i ändamålsenligt handlande. Man vet vad som behöver göras, kan göra det, har rätt att göra det och får det faktiskt gjort. Ukraina vet, och Ukraina kan, kanske bättre än något annat land i världen. Vad är den förmågan värd när någon annan har rätten att stänga av den? Rätten att använda förbindelsen, och villkoren för den, ligger hos ett amerikanskt bolag och en administration i Washington. I mitt tillämpade forskningsarbete inom digital resilisens i RISE återkommer en iakttagelse. Möjligheten att stänga av, begränsa eller ensidigt ändra villkoren har alltid funnits hos den som förfogar över knutpunkten. Det som har förändrats är sannolikheten att den används, också mot allierade. Beroende utan alternativ är sårbarhet.
Samtidigt bygger Ryssland egen förmåga. Bolaget Bureau 1440 sköt i mars upp de första sexton satelliterna i den konstellation som kallas Rassvet, och en andra omgång följde i juli. Målet är kommersiell drift 2027 med fler än 250 satelliter. Zelenskyj sa till Financial Times i början av oktober att Kina arbetar med att hjälpa Ryssland med en motsvarighet till Starlink, och att systemet kan vara i drift kring årsskiftet. Eric Schmidt, tidigare vd för Google, räknade nyligen med ungefär ett år. Ryska tidplaner har skjutits upp förr, men riktningen är tydlig. Ett läge där Ryssland har egen förmåga i rymden och Ukraina är beroende av ett enskilt amerikanskt bolags villkor är oerhört kärvt, för Ukraina och för hela Europa.
Johan Huovinen, överstelöjtnant och expert vid Försvarshögskolan och tidigare militär rådgivare i Ukraina, var klargörande i Nordic Defence Watch igår. ”Vi måste inse att vi inte kan vara beroende.” Europa har börjat. EU:s konstellation IRIS² utökades i augusti till 348 satelliter, med tjänster som successivt tas i drift från 2029. Frankrike och Tyskland lade för ett år sedan grunden för en gemensam europeisk förmåga till tidig varning, JEWEL, med sikte på början av 2030-talet. I september sköts den tyska raketen Spectrum upp från Andøya i Norge, i det som ESA beskriver som den första uppskjutningen mot omloppsbana från det europeiska fastlandet. Från Esrange utanför Kiruna planeras den första till 2028, med en amerikansk raket. Det är en början, ett steg i taget. Men tiden mellan i dag och 2029 är just den tid Ukraina befinner sig i nu, och den tid Ryssland har för avsikt att använda.
Det är nu tiden är att agera. Min bild är att det som behövs är en ”coalition of the willing”, med samma brådska som präglar som arbetet med annan förmåga längs gränsen mot Ryssland. Den behöver ha Ukraina som partner, som idag har en erfarenhet ingen annan har. Den behöver Norden, med uppskjutningsförmåga och stark rymdindustri, och de länder som är beredda att gå före utan att vänta på att alla ska bli överens. Den kan också sträcka sig bortom Europa. Taiwan ser satellitförbindelser som en reserv den dag sjökablarna kapas. Sydkorea beslutade i somras om ett eget nät i låg omloppsbana till 2035, i landet kallat en koreansk Starlink. Australien avbröt 2024 ett stort satellitprojekt för försvaret, och Malcolm Davis vid tankesmedjan ASPI har varnat för att USA i en kris tar bandbredden först. Japan och Nya Zeeland står inför samma fråga i sina sammanhang.
Fria och öppna demokratier behöver varandra här och nu. Arbetet bör vara gemensamt, och det får inte skapa nya ensidiga beroenden av en enskild leverantör, ett enskilt land eller en enskild knutpunkt. Det betyder satelliter från flera tillverkare, uppskjutning från flera platser och avtal där ingen part ensam kan stänga av för de andra. Målet är resiliens, redundans, robusthet och rådighet. Europa har gjort liknande saker förr. Galileo byggdes för att ge oss satellitnavigering oberoende av amerikansk militär kontroll. Skillnaden nu är behovet av hastighet. För varje dag Europa väntar med beslut, blir Europa svagare. Ukraina betalar i blod.
Under eftermiddagen igår hörde ytterligare en ukrainsk kontakt av sig. Han ville skyndsamt komma framåt i dialogerna om hur vi i Europa skyndsamt kan få ett alternativ på plats. Jag har inget alternativ till Starlink att dra upp ur bakfickan här och nu, och det har ingen annan heller. Men frågan om hur Ukraina, Europa och fria demokratier kan säkra sin förmåga i rymden, kan inte vänta. Det Toke Binzer berättade i Nuuk lät då som en iakttagelse från Arktis. Idag beskriver det läget för Europa och för våra vänner i Asien och Stillahavsområdet. Jag hoppas att vi tar oss an frågan nu, tillsammans och med den fart som läget kräver.
Referenser
Butenko, V., Yeung, J., Kent, L., & Vlasova, S. (2026, 14 oktober). Ukraine says Starlink restriction disrupting military as Musk claims US controls those systems. CNN.
Clun, R. (2026, 9 oktober). Trump announces deal for Russian diesel as Zelensky calls it a ’gift to Putin’. BBC News.
Daly, M., Blann, S., & Morton, E. (2026, 10 oktober). Trump says Ukraine should get a new president. Associated Press via CNBC.
Davis, M. (2024, 6 november). Satcom future in doubt, industry left adrift as Defence cancels project. The Strategist, ASPI.
Denisova, K. (2025, 9 mars). Ukrainian front line ’would collapse’ if Starlink is turned off, Musk claims. The Kyiv Independent.
European Space Agency. (2026, 7 augusti). IRIS² reinforced and accelerated as implementation advances.
European Space Agency. (2026, september). Spectrum liftoff to orbit [Bild].
Eutelsat. (2026, 7 september). Eutelsat to provide OneWeb LEO connectivity under the Enhanced Satellite Connectivity Project for Greenland [Pressmeddelande].
Heath, C. (2026, 9 januari). Den starkes rätt. carlheath.se.
Heath, C. (2026). Rådighet i omställning [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. Under utgivning.
Isaacson, W. (2023, 7 september). The untold story of Elon Musk’s support for Ukraine. The Washington Post.
Ministère des Armées. (2025, 24 oktober). JEWEL: France and Germany lay the foundation for a European early warning capability.
Price, M. L., & Binkley, C. (2026, 9 oktober). Trump strikes deal with Putin to get diesel in sharp reversal of US policy weeks before midterms. Associated Press.
Satariano, A., Reinhard, S., Metz, C., Frenkel, S., & Khurana, M. (2023, 28 juli). Elon Musk’s unmatched power in the stars. The New York Times.
RIA Novosti. (2026, 24 mars). На орбиту запустили 16 спутников низкоорбитальной группировки связи ”Рассвет”.
Sciutto, J. (2026, 11 oktober). US threatens to suspend intel sharing, weapons purchases if Ukraine continues Russia energy strikes, sources say. CNN.
Sigblad, A. (2026, 14 oktober). Drone expert calls for a European Starlink: Cannot be dependent on US. Nordic Defence Watch.
Small Sat News. (2025, 16 oktober). Eutelsat, Tusass expand strategic partnership to bring resilient LEO connectivity to Greenland.
SSC Space. (2026, 30 juni). SSC Space and Firefly meet next critical milestone for orbital launch from Esrange.
SatNews. (2026, 6 juli). South Korea formally ratifies 2035 K-Starlink low Earth orbit constellation plan.
The Economist. (2026, 2 oktober). ”Russia and Ukraine are inventing the future of war”: Former Google CEO Eric Schmidt [Video]. YouTube.
Tobin, S. (2026, 14 oktober). Ukraine’s Zelenskiy says it is ’painful’ for Trump to choose a different side. Reuters via Investing.com.
Ukrainska Pravda. (2026, 3 oktober). Zelenskyy says he has asked Trump to sanction Russian and Chinese companies developing Starlink rival.
Wertheimer, T. (2026, 14 oktober). Starlink: Musk says US government may be behind slowdown of Ukraine drone speeds. BBC News.
Williams, A., De Luce, D., Gutierrez, G., Talmazan, Y., & Lytvynenko, J. (2026, 14 oktober). Ukraine says new Starlink restrictions disrupt military amid intel gaps, Trump clash. NBC News.
York, C. (2026, 14 oktober). ’This cannot be a coincidence’: Ukraine’s Starlink access restricted without warning, Zelensky adviser says. The Kyiv Independent.
Zelenskyj, V. (2026, 14 oktober). Intervju i Piers Morgan Uncensored [Video].
#DigitalResiliens #Innovation #Svenska #Ukraina -
Privatsphäre-Tipps vom Threema-Team – Teil 2 👇
