home.social

#ryssland — Public Fediverse posts

Live and recent posts from across the Fediverse tagged #ryssland, aggregated by home.social.

  1. President Volodymyr Zelenskyj har skickat ut en skämtsam order: ”Jag beslutar härmed: Att tillåta en parad i Moskva”. På det fredade torget höll Putin ett ovan#moskva #vladimirputin #volodymyrzelenskyj #ryssland #ukraina
    Zelenskyj ”tillåter” segerparad i Moskva
  2. Läcka avslöjar: Putin livrädd – flyr till bunkern

    Säkerheten runt Vladimir Putin har skärpts dramatiskt de senaste månaderna. Enligt en läckt spionrapport gömmer han sig ofta i en bunker och fruktar för sitt li#vladimirputin #sergejsjojgu #fsb #ryssland
    Säkerheten runt Putin skärpt – gömmer sig i bunker

  3. Rysslands krig handlar inte bara om Ukraina. Nu varnar Sverige och flera grannländer för att hotet också kan slå mot resten av Europa.#Sverige #EU #Ryssland #Ukraina #Regerigen
    Ny varning: Rysslands krig slutar inte vid Ukraina
  4. Efter en utdragen konflikt med Viktor Orbáns Ungern får Ukraina nu grönt ljus för ett miljardlån från EU. 90 miljarder euro ska stärka det krigsdrabbade landet.#ungern #ukraina #ryssland #eu #viktororbán #volodymyrzelenskyj #olja
    Ukraina låter rysk olja flöda – nu beviljas efterlängtad miljardboost
  5. ​​Tre ryska ubåtar har siktats i vattnet runt de brittiska öarna. Det uppger Storbritanniens försvarsminister John…

    ​​Tre ryska ubåtar har siktats i vattnet runt de brittiska öarna. Det uppger Storbritanniens försvarsminister John Healey på en pressträff. – Vi ser dig, säger#ubåt #ryssland #storbritannien
    Ryska ubåtar nära Storbritannien

  6. Kriget i Iran pressar USA:s militära resurser. Nu överväger Pentagon att flytta vapen till Mellanöstern – vapen som…

    Kriget i Iran pressar USA:s militära resurser. Nu överväger Pentagon att flytta vapen till Mellanöstern – vapen som egentligen var avsedda för Ukraina, uppger k#ukraina #ryssland #iran #usa #nato #joakimpaasikivi #drönare
    USA kan ta vapen tänkta för Ukraina – för kriget i Iran

  7. Kyiv under ytan

    Femtiofyra drönare på skärmen. Orangea pilar mot norr, i vågor över Tjerkasy och Poltava, på väg mot Kyiv. Klockan är strax efter midnatt och flyglarmet har gått för tredje gången sedan jag anlände. Jag öppnar Telegram och scrollar genom de ukrainska kanalerna som i realtid spårar varje Shahed-drönare som närmar sig huvudstaden. Pilarna rör sig långsamt, som en svärm av insekter på en mörk karta. Drönare ger mer tid än ballistiska missiler. Den här natten är det drönarnas tur.

    Attacken den 24 mars var en av de största under hela kriget. Ryssland sköt närmare tusen Shahed-drönare under ett enda dygn, inklusive ovanliga dagtidsangrepp. Ukrainas luftvärn sköt ner uppemot 97 procent av dem. Ingen nådde Kyiv. Men i Lviv, fyrahundra kilometer västerut, träffade en drönare Bernardinerklostret, ett 1600-talskloster som tillhör stadens UNESCO-skyddade historiska centrum. Tjugosex människor skadades. UNESCO uttryckte djup oro, men djup oro förändrar inga flygbanor.

    Redan under dagen hade larmen drivit oss ner i hotellets källare. Sängar längs väggarna, svart plast över fönstren, röda fåtöljer som inte hör hemma. Här träffade jag Helene Rånlund, tidigare överintendent för Statens försvarshistoriska museer och medgrundare av Blue Shield Sweden. Helene hade bjudits in till Kyiv för att moderera ett panelsamtal om museihantering i osäkra tider vid OBMIN-nätverkets konferens ”Resilient Culture. Cultural Resilience”, förlagd till Nationalmuseet för Ukrainas historia i andra världskriget. I panelen satt bland andra Natalia Rebrova från det nationalhistoriska reservatet i Tjernihiv och Olena Zemliana från Nationalmuseet i Kyiv, som båda hanterat sina samlingar under beskjutning av drönare och missiler. Vi satt vid ett bord i det provisoriska skyddsrummet och pratade om hur man skyddar det som definierar och ger uttryck för en kultur, medan själva anledningen till samtalet illustrerades av larmet ovanför oss.

    Dagen efter promenerar jag i vårsolen uppför Trohsvyatitelska-gatan längs St Mikaels guldkupolkloster. Vid kyrkans sida löper en minnesvägg som sträcker sig över hundratjugo meter, initierad av volontärer 2014 efter Ilovaisk-inringningen, då hundratals ukrainska soldater dödades eller tillfångatogs av ryska styrkor i östra Ukraina. Varje centimeter är täckt av fotografier på stupade soldater. Foton har börjat läggas ovanpå andra foton, för väggen räcker inte till längre. Marken framför väggen ligger dold under blommor, ljus och små flaggor. En ortodox präst i vit liturgisk skrud har kommit ut i vårsolen. Han står stilla en lång stund och betraktar ansiktena på väggen innan kyrkklockorna kallar honom tillbaka för att hålla mässa. Några meter bort skrattar en skolklass i mellanstadieåldern. Barnen pekar och pratar med varandra, allvarliga ibland, fnissiga ibland, på det sätt som bara barn kan hantera det ofattbara.

    På torget framför klostret står en beskjuten rysk MTLB uppställd tillsammans med andra erövrade fordon. Någon har skrivit ”UKRAINE!!!” i stora bokstäver på baksidan. Utropstecknen tredubbla, som om ett tecken inte räcker. Jag har tagit den lite märkliga men roliga hiss-spårvagnen upp från Podil, den gamla stadsdelen nere vid floden, och passerat genom ett Kyiv som i den tidiga vårsolen ser ut som vilken europeisk huvudstad som helst. Kaféer, förbipasserande, hundägare i parken. Sedan påminner en skylt om närmaste skyddsrum, eller en staty inkapslad i sandsäckar och stålkonstruktioner, och det är inte längre vilken huvudstad som helst.

    Utanför operahuset övar en grupp unga tjejer på k-pop-koreografi och spelar in en video. De rör sig med ett allvar som bara kommer av att man verkligen bryr sig, koncentrerade och synkroniserade, med musiken på hög volym från en telefon på marken. Bredvid dem reser sig en staty dold bakom sandsäckar och stålplåtar, skyddad enligt det system som Kyiv införde 2022 för att rädda sina monument. Sedan krigets början har staden kapslade in tjugoåtta statyer och monument i skyddsanordningar av trä, stål och sandsäckar. K-pop och sandsäckar, sida vid sida.

    Jag böjer mig ner och fotograferar ett brunnslock i trottoaren. Det föreställer bröderna Kyj, Sjtjek och Choryv och deras syster Lybid, stående i ett skepp på Dnepr. Grundarna av den stad som enligt Nestorskrönikan anlades på kullarna vid floden någon gång på 500-talet. Inga historiska bevis finns för att de existerade. Men legenden finns gjuten i järn under fötterna på varje förbipasserande. Den berättar om en stad som grundades från vatten, som alltid har varit en korsväg, som alltid har angripits och alltid har bestått. Historien ligger inbäddad i gatan, i infrastrukturen, i själva marken man går på.

    Samma vecka har den nya försvarsministern Mykhailo Fedorov deklarerat en målsättning om att tillfoga Ryssland femtiotusen irreversibla förluster per månad. Fedorov är 35 år gammal. I sin tidigare roll som digitaliseringsminister byggde han Ukrainas e-tjänstplattform Diia och skalade upp den inhemska drönartillverkningen från en handfull producenter till över femhundra. Nu leder han armén med samma logik. Siffran femtiotusen låter brutal. Den är avsedd att låta brutal. Enligt Ukrainas försvarsdepartement har Rysslands kumulativa förluster passerat 1,28 miljoner sedan invasionens början. Under veckan kring mitt besök rapporterades nästan 1700 ryska soldater dödade eller sårade per dygn. Fronten är en köttkvarn, och Fedorov ger uttryck för sin strategi med den kyla som tillhör den som byggt sin karriär på att digitalisera en stats överlevnad.

    Medan Fedorov räknar förluster vid fronten undermineras Ukrainas position från andra håll. Samma vecka tillkännagav Trumpadministrationen lättnader i oljesanktionerna mot Ryssland, motiverade av stigande energipriser till följd av kriget mot Iran. Zelenskyj kallade det ”inte rätt beslut” och tillade att det stärker Ryssland. I Europa blockerar Ungern nya sanktionspaket och ett lån på nittio miljarder euro till Ukrainas krigskassa, kopplat till krav på fortsatt tillgång till rysk olja via Druzhba-ledningen. Mediernas uppmärksamhet har skiftat mot kriget i Iran, och Ukraina riskerar igen att glida in i periferin av den europeiska agendan vid precis det tillfälle då stödet behövs som mest. Om Ukraina förlorar detta krig förlorar hela Europa. Säkerhetsordningen förskjuts och signalen till varje auktoritär ledare i världen blir att territoriell aggression fungerar.

    Det är därför jag sitter i ett skyddsrum och pratar med en museiexpert om kulturarv mitt under ett flyglarm. Det Ryssland försöker förstöra är en nations berättelse om sig själv. Minnesväggen vid St Mikael. Bernardinerklostret i Lviv. De sandsäckade statyerna. De är ankare i en identitet som en angripare systematiskt försöker upplösa.

    Jag har rest till Ukraina upprepade gånger under de senaste två åren genom RISE och det svenska stödet via Myndigheten för psykologiskt försvar. Arbetet handlar om att stötta ukrainska myndigheter och civilsamhällesorganisationer i deras försvar mot den ryska informationskrigföringen. Men varje gång jag kommer tillbaka slås jag av att det verkliga försvaret sker i vardagen. I beslutet att öppna en bar, spela musik, öva koreografi, hålla mässa. I vägran att sluta leva det liv som är värt att försvara.

    På onsdagskvällen tar jag mig ner i källaren på Barman Diktat, en krog på Chresjtjatyk som under kriget blivit en av platserna där Kyivs civila samhälle samlas. Varje onsdag spelar olika artister. Förra gången jag var här var det en stråkkvartett. Denna kväll är det en jazztrio, en gitarrist, en kontrabasist och en sångerska som också spelar fiol. Hon tolkar ”Blue Moon” och ”What a Wonderful World” med en röst som bär både sårbarhet och styrka, och i källaren, en bra bit under marken och i skydd mot eventuella flyglarm, uppstår den gemenskap som bara kan uppstå bland människor som insisterar på att leva. Ingenting heroiskt eller dramatiskt. Bara människor som lyssnar på musik i en källare i en stad i krig.

    Senare i veckan samlas vi svenskar på hotellet för att se VM-playoffsemifinalen mellan Ukraina och Sverige. Viktor Gyökeres gör hattrick och Sverige vinner med 3-1 i Valencia. Jubel bland svenskarna, och dagen efter är matchen snackisen på mötena. Ukrainska kollegor ler och skakar på huvudet. Någon säger att de ändå hade ett helt krig att skylla på. Tävling, kamp och gemenskap. Kultur i dess mest folkliga form.

    Jag reser hem till Göteborg med samma känsla som varje gång jag lämnat Kyiv. Att ha sett ett folk som vägrar låta kriget definiera allt de är, och samtidigt veta hur bräckligt det internationella stödet är. Det Ukraina försvarar är större än territorium. Det är rätten att välja sin egen framtid, ge uttryck för sin kultur, att bygga sina egna institutioner, att leva i ett samhälle där makten utgår från medborgarna. Det låter självklart. Men det är det inte.

    Fäst i Kyivs gata ligger en legend gjuten i järn. Ovanför marken dansar tjejer till k-pop bredvid sandsäckade statyer, en präst betraktar de döda innan han håller mässa, och i en källare sjunger en kvinna om en underbar värld. Allt detta bär på ett trots som inte ens tusen drönare kan slå sönder. Det enda som kan få det trotset att vika är om resten av oss slutar bry oss.

    Referenser

    Ukrainas försvarsdepartement. (2026, 24 mars). Total Russian combat losses in Ukraine as of March 24, 2026.

    Kyiv Independent. (2026, februari). We aim to kill 50,000 Russians a month,’ Ukraine’s new defense minister says.

    CEPA. (2026). Man on a mission: Ukraine’s new defense chief.

    Al Jazeera. (2026, 24 mars). Russia hits Ukraine with rare daytime barrage as new offensive begins.

    The Art Newspaper. (2026, 25 mars). Unesco-protected monastery in Lviv damaged by Russian drone strike.

    United24 Media. (2026). UNESCO speaks out after Russian drone strike hits Lviv World Heritage Site.

    CNN. (2026, 13 mars). Oil prices stay high despite US temporarily lifting sanctions on Russian oil.

    SVT Nyheter. (2026). EU i konflikt om Ukraina: stödpaket fastnar efter krav från Ungern och Slovakien.

    Europaportalen. (2026, februari). Ungern blockerar sanktioner och lån till Ukraina.

    SVT Sport. (2026, 26 mars). Sveriges VM-dröm lever: Viktor Gyökeres med hattrick mot Ukraina.

    Wikipedia. (u.å.). The Wall of Remembrance of the Fallen for Ukraine.

    Regeringen. (2023, juni). Myndigheten för psykologiskt försvar tilldelas medel för att utöka stödet till Ukraina.

    Smithsonian Magazine. (2022). How Ukrainians are protecting cultural treasures from Russian attacks.

    #Demokrati #krig #kultur #Ryssland #Svenska #Ukraina
  8. Kyiv under ytan

    Femtiofyra drönare på skärmen. Orangea pilar mot norr, i vågor över Tjerkasy och Poltava, på väg mot Kyiv. Klockan är strax efter midnatt och flyglarmet har gått för tredje gången sedan jag anlände. Jag öppnar Telegram och scrollar genom de ukrainska kanalerna som i realtid spårar varje Shahed-drönare som närmar sig huvudstaden. Pilarna rör sig långsamt, som en svärm av insekter på en mörk karta. Drönare ger mer tid än ballistiska missiler. Den här natten är det drönarnas tur.

    Attacken den 24 mars var en av de största under hela kriget. Ryssland sköt närmare tusen Shahed-drönare under ett enda dygn, inklusive ovanliga dagtidsangrepp. Ukrainas luftvärn sköt ner uppemot 97 procent av dem. Ingen nådde Kyiv. Men i Lviv, fyrahundra kilometer västerut, träffade en drönare Bernardinerklostret, ett 1600-talskloster som tillhör stadens UNESCO-skyddade historiska centrum. Tjugosex människor skadades. UNESCO uttryckte djup oro, men djup oro förändrar inga flygbanor.

    Redan under dagen hade larmen drivit oss ner i hotellets källare. Sängar längs väggarna, svart plast över fönstren, röda fåtöljer som inte hör hemma. Här träffade jag Helene Rånlund, tidigare överintendent för Statens försvarshistoriska museer och medgrundare av Blue Shield Sweden. Helene hade bjudits in till Kyiv för att moderera ett panelsamtal om museihantering i osäkra tider vid OBMIN-nätverkets konferens ”Resilient Culture. Cultural Resilience”, förlagd till Nationalmuseet för Ukrainas historia i andra världskriget. I panelen satt bland andra Natalia Rebrova från det nationalhistoriska reservatet i Tjernihiv och Olena Zemliana från Nationalmuseet i Kyiv, som båda hanterat sina samlingar under beskjutning av drönare och missiler. Vi satt vid ett bord i det provisoriska skyddsrummet och pratade om hur man skyddar det som definierar och ger uttryck för en kultur, medan själva anledningen till samtalet illustrerades av larmet ovanför oss.

    Dagen efter promenerar jag i vårsolen uppför Trohsvyatitelska-gatan längs St Mikaels guldkupolkloster. Vid kyrkans sida löper en minnesvägg som sträcker sig över hundratjugo meter, initierad av volontärer 2014 efter Ilovaisk-inringningen, då hundratals ukrainska soldater dödades eller tillfångatogs av ryska styrkor i östra Ukraina. Varje centimeter är täckt av fotografier på stupade soldater. Foton har börjat läggas ovanpå andra foton, för väggen räcker inte till längre. Marken framför väggen ligger dold under blommor, ljus och små flaggor. En ortodox präst i vit liturgisk skrud har kommit ut i vårsolen. Han står stilla en lång stund och betraktar ansiktena på väggen innan kyrkklockorna kallar honom tillbaka för att hålla mässa. Några meter bort skrattar en skolklass i mellanstadieåldern. Barnen pekar och pratar med varandra, allvarliga ibland, fnissiga ibland, på det sätt som bara barn kan hantera det ofattbara.

    På torget framför klostret står en beskjuten rysk MTLB uppställd tillsammans med andra erövrade fordon. Någon har skrivit ”UKRAINE!!!” i stora bokstäver på baksidan. Utropstecknen tredubbla, som om ett tecken inte räcker. Jag har tagit den lite märkliga men roliga hiss-spårvagnen upp från Podil, den gamla stadsdelen nere vid floden, och passerat genom ett Kyiv som i den tidiga vårsolen ser ut som vilken europeisk huvudstad som helst. Kaféer, förbipasserande, hundägare i parken. Sedan påminner en skylt om närmaste skyddsrum, eller en staty inkapslad i sandsäckar och stålkonstruktioner, och det är inte längre vilken huvudstad som helst.

    Utanför operahuset övar en grupp unga tjejer på k-pop-koreografi och spelar in en video. De rör sig med ett allvar som bara kommer av att man verkligen bryr sig, koncentrerade och synkroniserade, med musiken på hög volym från en telefon på marken. Bredvid dem reser sig en staty dold bakom sandsäckar och stålplåtar, skyddad enligt det system som Kyiv införde 2022 för att rädda sina monument. Sedan krigets början har staden kapslade in tjugoåtta statyer och monument i skyddsanordningar av trä, stål och sandsäckar. K-pop och sandsäckar, sida vid sida.

    Jag böjer mig ner och fotograferar ett brunnslock i trottoaren. Det föreställer bröderna Kyj, Sjtjek och Choryv och deras syster Lybid, stående i ett skepp på Dnepr. Grundarna av den stad som enligt Nestorskrönikan anlades på kullarna vid floden någon gång på 500-talet. Inga historiska bevis finns för att de existerade. Men legenden finns gjuten i järn under fötterna på varje förbipasserande. Den berättar om en stad som grundades från vatten, som alltid har varit en korsväg, som alltid har angripits och alltid har bestått. Historien ligger inbäddad i gatan, i infrastrukturen, i själva marken man går på.

    Samma vecka har den nya försvarsministern Mykhailo Fedorov deklarerat en målsättning om att tillfoga Ryssland femtiotusen irreversibla förluster per månad. Fedorov är 35 år gammal. I sin tidigare roll som digitaliseringsminister byggde han Ukrainas e-tjänstplattform Diia och skalade upp den inhemska drönartillverkningen från en handfull producenter till över femhundra. Nu leder han armén med samma logik. Siffran femtiotusen låter brutal. Den är avsedd att låta brutal. Enligt Ukrainas försvarsdepartement har Rysslands kumulativa förluster passerat 1,28 miljoner sedan invasionens början. Under veckan kring mitt besök rapporterades nästan 1700 ryska soldater dödade eller sårade per dygn. Fronten är en köttkvarn, och Fedorov ger uttryck för sin strategi med den kyla som tillhör den som byggt sin karriär på att digitalisera en stats överlevnad.

    Medan Fedorov räknar förluster vid fronten undermineras Ukrainas position från andra håll. Samma vecka tillkännagav Trumpadministrationen lättnader i oljesanktionerna mot Ryssland, motiverade av stigande energipriser till följd av kriget mot Iran. Zelenskyj kallade det ”inte rätt beslut” och tillade att det stärker Ryssland. I Europa blockerar Ungern nya sanktionspaket och ett lån på nittio miljarder euro till Ukrainas krigskassa, kopplat till krav på fortsatt tillgång till rysk olja via Druzhba-ledningen. Mediernas uppmärksamhet har skiftat mot kriget i Iran, och Ukraina riskerar igen att glida in i periferin av den europeiska agendan vid precis det tillfälle då stödet behövs som mest. Om Ukraina förlorar detta krig förlorar hela Europa. Säkerhetsordningen förskjuts och signalen till varje auktoritär ledare i världen blir att territoriell aggression fungerar.

    Det är därför jag sitter i ett skyddsrum och pratar med en museiexpert om kulturarv mitt under ett flyglarm. Det Ryssland försöker förstöra är en nations berättelse om sig själv. Minnesväggen vid St Mikael. Bernardinerklostret i Lviv. De sandsäckade statyerna. De är ankare i en identitet som en angripare systematiskt försöker upplösa.

    Jag har rest till Ukraina upprepade gånger under de senaste två åren genom RISE och det svenska stödet via Myndigheten för psykologiskt försvar. Arbetet handlar om att stötta ukrainska myndigheter och civilsamhällesorganisationer i deras försvar mot den ryska informationskrigföringen. Men varje gång jag kommer tillbaka slås jag av att det verkliga försvaret sker i vardagen. I beslutet att öppna en bar, spela musik, öva koreografi, hålla mässa. I vägran att sluta leva det liv som är värt att försvara.

    På onsdagskvällen tar jag mig ner i källaren på Barman Diktat, en krog på Chresjtjatyk som under kriget blivit en av platserna där Kyivs civila samhälle samlas. Varje onsdag spelar olika artister. Förra gången jag var här var det en stråkkvartett. Denna kväll är det en jazztrio, en gitarrist, en kontrabasist och en sångerska som också spelar fiol. Hon tolkar ”Blue Moon” och ”What a Wonderful World” med en röst som bär både sårbarhet och styrka, och i källaren, en bra bit under marken och i skydd mot eventuella flyglarm, uppstår den gemenskap som bara kan uppstå bland människor som insisterar på att leva. Ingenting heroiskt eller dramatiskt. Bara människor som lyssnar på musik i en källare i en stad i krig.

    Senare i veckan samlas vi svenskar på hotellet för att se VM-playoffsemifinalen mellan Ukraina och Sverige. Viktor Gyökeres gör hattrick och Sverige vinner med 3-1 i Valencia. Jubel bland svenskarna, och dagen efter är matchen snackisen på mötena. Ukrainska kollegor ler och skakar på huvudet. Någon säger att de ändå hade ett helt krig att skylla på. Tävling, kamp och gemenskap. Kultur i dess mest folkliga form.

    Jag reser hem till Göteborg med samma känsla som varje gång jag lämnat Kyiv. Att ha sett ett folk som vägrar låta kriget definiera allt de är, och samtidigt veta hur bräckligt det internationella stödet är. Det Ukraina försvarar är större än territorium. Det är rätten att välja sin egen framtid, ge uttryck för sin kultur, att bygga sina egna institutioner, att leva i ett samhälle där makten utgår från medborgarna. Det låter självklart. Men det är det inte.

    Fäst i Kyivs gata ligger en legend gjuten i järn. Ovanför marken dansar tjejer till k-pop bredvid sandsäckade statyer, en präst betraktar de döda innan han håller mässa, och i en källare sjunger en kvinna om en underbar värld. Allt detta bär på ett trots som inte ens tusen drönare kan slå sönder. Det enda som kan få det trotset att vika är om resten av oss slutar bry oss.

    Referenser

    Ukrainas försvarsdepartement. (2026, 24 mars). Total Russian combat losses in Ukraine as of March 24, 2026.

    Kyiv Independent. (2026, februari). We aim to kill 50,000 Russians a month,’ Ukraine’s new defense minister says.

    CEPA. (2026). Man on a mission: Ukraine’s new defense chief.

    Al Jazeera. (2026, 24 mars). Russia hits Ukraine with rare daytime barrage as new offensive begins.

    The Art Newspaper. (2026, 25 mars). Unesco-protected monastery in Lviv damaged by Russian drone strike.

    United24 Media. (2026). UNESCO speaks out after Russian drone strike hits Lviv World Heritage Site.

    CNN. (2026, 13 mars). Oil prices stay high despite US temporarily lifting sanctions on Russian oil.

    SVT Nyheter. (2026). EU i konflikt om Ukraina: stödpaket fastnar efter krav från Ungern och Slovakien.

    Europaportalen. (2026, februari). Ungern blockerar sanktioner och lån till Ukraina.

    SVT Sport. (2026, 26 mars). Sveriges VM-dröm lever: Viktor Gyökeres med hattrick mot Ukraina.

    Wikipedia. (u.å.). The Wall of Remembrance of the Fallen for Ukraine.

    Regeringen. (2023, juni). Myndigheten för psykologiskt försvar tilldelas medel för att utöka stödet till Ukraina.

    Smithsonian Magazine. (2022). How Ukrainians are protecting cultural treasures from Russian attacks.

    #Demokrati #krig #kultur #Ryssland #Svenska #Ukraina
  9. Kyiv under ytan

    Femtiofyra drönare på skärmen. Orangea pilar mot norr, i vågor över Tjerkasy och Poltava, på väg mot Kyiv. Klockan är strax efter midnatt och flyglarmet har gått för tredje gången sedan jag anlände. Jag öppnar Telegram och scrollar genom de ukrainska kanalerna som i realtid spårar varje Shahed-drönare som närmar sig huvudstaden. Pilarna rör sig långsamt, som en svärm av insekter på en mörk karta. Drönare ger mer tid än ballistiska missiler. Den här natten är det drönarnas tur.

    Attacken den 24 mars var en av de största under hela kriget. Ryssland sköt närmare tusen Shahed-drönare under ett enda dygn, inklusive ovanliga dagtidsangrepp. Ukrainas luftvärn sköt ner uppemot 97 procent av dem. Ingen nådde Kyiv. Men i Lviv, fyrahundra kilometer västerut, träffade en drönare Bernardinerklostret, ett 1600-talskloster som tillhör stadens UNESCO-skyddade historiska centrum. Tjugosex människor skadades. UNESCO uttryckte djup oro, men djup oro förändrar inga flygbanor.

    Redan under dagen hade larmen drivit oss ner i hotellets källare. Sängar längs väggarna, svart plast över fönstren, röda fåtöljer som inte hör hemma. Här träffade jag Helene Rånlund, tidigare överintendent för Statens försvarshistoriska museer och medgrundare av Blue Shield Sweden. Helene hade bjudits in till Kyiv för att moderera ett panelsamtal om museihantering i osäkra tider vid OBMIN-nätverkets konferens ”Resilient Culture. Cultural Resilience”, förlagd till Nationalmuseet för Ukrainas historia i andra världskriget. I panelen satt bland andra Natalia Rebrova från det nationalhistoriska reservatet i Tjernihiv och Olena Zemliana från Nationalmuseet i Kyiv, som båda hanterat sina samlingar under beskjutning av drönare och missiler. Vi satt vid ett bord i det provisoriska skyddsrummet och pratade om hur man skyddar det som definierar och ger uttryck för en kultur, medan själva anledningen till samtalet illustrerades av larmet ovanför oss.

    Dagen efter promenerar jag i vårsolen uppför Trohsvyatitelska-gatan längs St Mikaels guldkupolkloster. Vid kyrkans sida löper en minnesvägg som sträcker sig över hundratjugo meter, initierad av volontärer 2014 efter Ilovaisk-inringningen, då hundratals ukrainska soldater dödades eller tillfångatogs av ryska styrkor i östra Ukraina. Varje centimeter är täckt av fotografier på stupade soldater. Foton har börjat läggas ovanpå andra foton, för väggen räcker inte till längre. Marken framför väggen ligger dold under blommor, ljus och små flaggor. En ortodox präst i vit liturgisk skrud har kommit ut i vårsolen. Han står stilla en lång stund och betraktar ansiktena på väggen innan kyrkklockorna kallar honom tillbaka för att hålla mässa. Några meter bort skrattar en skolklass i mellanstadieåldern. Barnen pekar och pratar med varandra, allvarliga ibland, fnissiga ibland, på det sätt som bara barn kan hantera det ofattbara.

    På torget framför klostret står en beskjuten rysk MTLB uppställd tillsammans med andra erövrade fordon. Någon har skrivit ”UKRAINE!!!” i stora bokstäver på baksidan. Utropstecknen tredubbla, som om ett tecken inte räcker. Jag har tagit den lite märkliga men roliga hiss-spårvagnen upp från Podil, den gamla stadsdelen nere vid floden, och passerat genom ett Kyiv som i den tidiga vårsolen ser ut som vilken europeisk huvudstad som helst. Kaféer, förbipasserande, hundägare i parken. Sedan påminner en skylt om närmaste skyddsrum, eller en staty inkapslad i sandsäckar och stålkonstruktioner, och det är inte längre vilken huvudstad som helst.

    Utanför operahuset övar en grupp unga tjejer på k-pop-koreografi och spelar in en video. De rör sig med ett allvar som bara kommer av att man verkligen bryr sig, koncentrerade och synkroniserade, med musiken på hög volym från en telefon på marken. Bredvid dem reser sig en staty dold bakom sandsäckar och stålplåtar, skyddad enligt det system som Kyiv införde 2022 för att rädda sina monument. Sedan krigets början har staden kapslade in tjugoåtta statyer och monument i skyddsanordningar av trä, stål och sandsäckar. K-pop och sandsäckar, sida vid sida.

    Jag böjer mig ner och fotograferar ett brunnslock i trottoaren. Det föreställer bröderna Kyj, Sjtjek och Choryv och deras syster Lybid, stående i ett skepp på Dnepr. Grundarna av den stad som enligt Nestorskrönikan anlades på kullarna vid floden någon gång på 500-talet. Inga historiska bevis finns för att de existerade. Men legenden finns gjuten i järn under fötterna på varje förbipasserande. Den berättar om en stad som grundades från vatten, som alltid har varit en korsväg, som alltid har angripits och alltid har bestått. Historien ligger inbäddad i gatan, i infrastrukturen, i själva marken man går på.

    Samma vecka har den nya försvarsministern Mykhailo Fedorov deklarerat en målsättning om att tillfoga Ryssland femtiotusen irreversibla förluster per månad. Fedorov är 35 år gammal. I sin tidigare roll som digitaliseringsminister byggde han Ukrainas e-tjänstplattform Diia och skalade upp den inhemska drönartillverkningen från en handfull producenter till över femhundra. Nu leder han armén med samma logik. Siffran femtiotusen låter brutal. Den är avsedd att låta brutal. Enligt Ukrainas försvarsdepartement har Rysslands kumulativa förluster passerat 1,28 miljoner sedan invasionens början. Under veckan kring mitt besök rapporterades nästan 1700 ryska soldater dödade eller sårade per dygn. Fronten är en köttkvarn, och Fedorov ger uttryck för sin strategi med den kyla som tillhör den som byggt sin karriär på att digitalisera en stats överlevnad.

    Medan Fedorov räknar förluster vid fronten undermineras Ukrainas position från andra håll. Samma vecka tillkännagav Trumpadministrationen lättnader i oljesanktionerna mot Ryssland, motiverade av stigande energipriser till följd av kriget mot Iran. Zelenskyj kallade det ”inte rätt beslut” och tillade att det stärker Ryssland. I Europa blockerar Ungern nya sanktionspaket och ett lån på nittio miljarder euro till Ukrainas krigskassa, kopplat till krav på fortsatt tillgång till rysk olja via Druzhba-ledningen. Mediernas uppmärksamhet har skiftat mot kriget i Iran, och Ukraina riskerar igen att glida in i periferin av den europeiska agendan vid precis det tillfälle då stödet behövs som mest. Om Ukraina förlorar detta krig förlorar hela Europa. Säkerhetsordningen förskjuts och signalen till varje auktoritär ledare i världen blir att territoriell aggression fungerar.

    Det är därför jag sitter i ett skyddsrum och pratar med en museiexpert om kulturarv mitt under ett flyglarm. Det Ryssland försöker förstöra är en nations berättelse om sig själv. Minnesväggen vid St Mikael. Bernardinerklostret i Lviv. De sandsäckade statyerna. De är ankare i en identitet som en angripare systematiskt försöker upplösa.

    Jag har rest till Ukraina upprepade gånger under de senaste två åren genom RISE och det svenska stödet via Myndigheten för psykologiskt försvar. Arbetet handlar om att stötta ukrainska myndigheter och civilsamhällesorganisationer i deras försvar mot den ryska informationskrigföringen. Men varje gång jag kommer tillbaka slås jag av att det verkliga försvaret sker i vardagen. I beslutet att öppna en bar, spela musik, öva koreografi, hålla mässa. I vägran att sluta leva det liv som är värt att försvara.

    På onsdagskvällen tar jag mig ner i källaren på Barman Diktat, en krog på Chresjtjatyk som under kriget blivit en av platserna där Kyivs civila samhälle samlas. Varje onsdag spelar olika artister. Förra gången jag var här var det en stråkkvartett. Denna kväll är det en jazztrio, en gitarrist, en kontrabasist och en sångerska som också spelar fiol. Hon tolkar ”Blue Moon” och ”What a Wonderful World” med en röst som bär både sårbarhet och styrka, och i källaren, en bra bit under marken och i skydd mot eventuella flyglarm, uppstår den gemenskap som bara kan uppstå bland människor som insisterar på att leva. Ingenting heroiskt eller dramatiskt. Bara människor som lyssnar på musik i en källare i en stad i krig.

    Senare i veckan samlas vi svenskar på hotellet för att se VM-playoffsemifinalen mellan Ukraina och Sverige. Viktor Gyökeres gör hattrick och Sverige vinner med 3-1 i Valencia. Jubel bland svenskarna, och dagen efter är matchen snackisen på mötena. Ukrainska kollegor ler och skakar på huvudet. Någon säger att de ändå hade ett helt krig att skylla på. Tävling, kamp och gemenskap. Kultur i dess mest folkliga form.

    Jag reser hem till Göteborg med samma känsla som varje gång jag lämnat Kyiv. Att ha sett ett folk som vägrar låta kriget definiera allt de är, och samtidigt veta hur bräckligt det internationella stödet är. Det Ukraina försvarar är större än territorium. Det är rätten att välja sin egen framtid, ge uttryck för sin kultur, att bygga sina egna institutioner, att leva i ett samhälle där makten utgår från medborgarna. Det låter självklart. Men det är det inte.

    Fäst i Kyivs gata ligger en legend gjuten i järn. Ovanför marken dansar tjejer till k-pop bredvid sandsäckade statyer, en präst betraktar de döda innan han håller mässa, och i en källare sjunger en kvinna om en underbar värld. Allt detta bär på ett trots som inte ens tusen drönare kan slå sönder. Det enda som kan få det trotset att vika är om resten av oss slutar bry oss.

    Referenser

    Ukrainas försvarsdepartement. (2026, 24 mars). Total Russian combat losses in Ukraine as of March 24, 2026.

    Kyiv Independent. (2026, februari). We aim to kill 50,000 Russians a month,’ Ukraine’s new defense minister says.

    CEPA. (2026). Man on a mission: Ukraine’s new defense chief.

    Al Jazeera. (2026, 24 mars). Russia hits Ukraine with rare daytime barrage as new offensive begins.

    The Art Newspaper. (2026, 25 mars). Unesco-protected monastery in Lviv damaged by Russian drone strike.

    United24 Media. (2026). UNESCO speaks out after Russian drone strike hits Lviv World Heritage Site.

    CNN. (2026, 13 mars). Oil prices stay high despite US temporarily lifting sanctions on Russian oil.

    SVT Nyheter. (2026). EU i konflikt om Ukraina: stödpaket fastnar efter krav från Ungern och Slovakien.

    Europaportalen. (2026, februari). Ungern blockerar sanktioner och lån till Ukraina.

    SVT Sport. (2026, 26 mars). Sveriges VM-dröm lever: Viktor Gyökeres med hattrick mot Ukraina.

    Wikipedia. (u.å.). The Wall of Remembrance of the Fallen for Ukraine.

    Regeringen. (2023, juni). Myndigheten för psykologiskt försvar tilldelas medel för att utöka stödet till Ukraina.

    Smithsonian Magazine. (2022). How Ukrainians are protecting cultural treasures from Russian attacks.

    #Demokrati #krig #kultur #Ryssland #Svenska #Ukraina
  10. Jag har bojkottat aluminiumförpackningar sedan Rysslands invasion 2022, men har känt mig ganska ensam med det.

    #svpol #bojkotter #Ryssland #Ukraina #Kubal #Rusal

    sverigesradio.se/artikel/91848

  11. Säkerhetsläget i Sverige är fortfarande allvarligt. Terrorhotnivån ligger på en trea. ”Inom ramen för denna hotnivå kan ett terrorattentat inträffa”, skriver Sä#säpo #ryssland #kina
    Säpo: Terrorhotnivån fortsatt en trea
  12. Kustbevakningen bordade på torsdagskvällen ett nytt fartyg ur den ryska skuggflottan. Det var på väg till Ryssland och misstänks segla under falsk flagg. Även p#komorerna #kustbevakningen #kbv #ryssland
    Nytt fartyg bordat av Kustbevakningen
  13. China and Russia:

    “Open source suggests 60 per cent of the Russian war effort is being covertly bankrolled by China… so there’s a huge amount of support from China.”

    Quote from article in The Telegraph.

    telegraph.co.uk/gift/da5539fa8

    Link from Kinamedia newsletter.

    #China #Kina #Russia #Ryssland #Ukraine #Ukraina

  14. Adam Kadyrov, son till ”Putins attackhund”, har varit med om en allvarlig bilolycka, enligt uppgifter. 18-åringens tillstånd ska vara kritiskt.#ramzankadyrov #vladimirputin #ryssland #olycka #telegram
    Uppgifter: Kadyrovs son i svår olycka
  15. Det hjälpte inte att Alija, 33, flydde till Georgien och Ajsjat, 23, till Armenien. På en månad har två tjetjenska kvinnor hedersmördats. Tjetjenska myndigheter#ryssland #tjetjenien #ramzankadyrov
    Alija, 33, och Ajsjat, 23, flydde Tjetjenien – mördades ändå
  16. PLUS Ryska stridsflyg bör mötas av ett varningsskott när de äntrar Natos luftrum, säger major Roger Djupsjö.

    Ryska stridsflyg bör mötas av ett varningsskott när de äntrar Natos luftrum, säger major Roger Djupsjö. Sedan får man göra som Turkiet 2015. – Då får man skjuta ner flygplanet.#påljonson #donaldtusk #donaldtrump #drönare #stridsflygplan #ryssland
    Experten: ”Varningsskott – sedan som Turkiet”

  17. Nato kommer att förstärka det militära försvaret i öst efter Rysslands drönarattack. Sverige deltar i processen, säger försvarsminister Pål Jonson. ”Vi är bered#markrutte #påljonson #ryssland #belarus
    Försvarsministern om Natoförstärkning i öst: ”Deltar självklart”
  18. För att bli en röst för miljontals ryssar som är trötta på krig, förtryck och ojämlikhet – behöver den ryska vänstern
    mobilisera stöd från de arbetande klasserna i både Ryssland och Ukraina, menar vänsterprofilerna Alexej Sachnin och Liza Smirnova.
    internationalen.se/alexej-sach #ukrainakriget #ryssland #vänstern

  19. PLUS Kartorna är en mardröm för Ukraina. Trumfkortet i förhandlingar med Trump kan snart vara utraderat.

    Kartorna är en mardröm för Ukraina. Trumfkortet i förhandlingar med Trump kan snart vara utraderat. – Rädslan är verklig, säger ett befäl.#ukraina #ryssland #volodymyrzelenskyj #donaldtrump
    Skräckkartan: Putin nära viktig storseger

  20. PLUS Donald Trump och ledande forskare är överens: En fred i Ukraina behöver säkras av europeisk militär.

    Donald Trump och ledande forskare är överens: En fred i Ukraina behöver säkras av europeisk militär. Är Sverige redo att delta? – I så fall skulle det vara efter någon form av vapenvila eller någon form av fördrag, säger försvarsminister Pål Jonson.#påljonson #ukraina #ryssland
    Då kan en svensk trupp skickas ner till Ukraina

  21. ▸ Rysslands president Vladimir Putin godkände i november nya regler som sänker tröskeln för när landet kan använda…

    Rysslands president Vladimir Putin godkände i november nya regler som sänker tröskeln för när landet kan använda kärnvapen.#vladimirputin #ryssland #kärnvapen #ukraina
    Putin: ”Vi har rätt att använda kärnvapen”

  22. ▸ Putins toppgeneral och hans assistent tar sikte på bilen. De kliver ut genom porten och anar inte faran. Allt blir vitt.#moskva #ryssland #vladimirputin #sprängdåd
    Generalen anade inte faran – bombdådet fångat på film
  23. ▸ ”Putins attackhund” Ramzan Kadyrov går till attack – igen. Efter att Ukraina på söndagsmorgonen anfallit Tjetjenien med…

    ”Putins attackhund” Ramzan Kadyrov går till attack – igen. Efter att Ukraina på söndagsmorgonen anfallit Tjetjenien med drönare hävdade han att 200 ukrainare do#ryssland #ramzankadyrov #tjetjenien
    Kadyrov påstår att 200 ukrainare dog – i själva verket skadades en

  24. ▸ Ryska soldater begår regelbundet krigsbrott i Ukraina – krigsfångar skjuts ofta ihjäl, skriver Washington Post.

    Ryska soldater begår regelbundet krigsbrott i Ukraina – krigsfångar skjuts ofta ihjäl, skriver Washington Post. – Vi får rapporter om sådana avrättningar nästan#rysslandsinvasionavukraina #krigsbrott #avrättning #ukraina #ryssland #vladimirputin #dmitrijmedvedev
    ”Ryska soldater skjuter ihjäl krigsfångar”

  25. ▸ Hundra drönare attackerade det stora ammunitionslagret i ryska Toropets.

    Hundra drönare attackerade det stora ammunitionslagret i ryska Toropets. Sprängkraften var som en jordbävning och utlöste ett gigantiskt svampmoln. – Det här är#ryssland #moskva #ukraina #drönare #rysslandsinvasionavukraina #vladimirputin
    Putins panikdrag efter explosiva drönarattacken

  26. ▸ För fem år sedan sköt han ihjäl en officer i en park i Berlin mitt på ljusa dagen.

    För fem år sedan sköt han ihjäl en officer i en park i Berlin mitt på ljusa dagen. Två år senare dömdes han till livstid fängelse. I dag välkomnades torpeden he#vladimirputin #ryssland #spioneri #usa
    Sköt ihjäl officer i Berlin – nu välkomnas torpeden hem av Putin

  27. PLUS Den ryska flottan har inlett en ovanligt stor övning. Enligt Jonas Kjellén, forskare på FOI, är det viktigt att följa…

    Den ryska flottan har inlett en ovanligt stor övning – 20 000 militärer, 300 fartyg och flyg över Östersjön, Arktis, Stilla Havet och Kaspiska havet.#ryssland #nato #östersjön #militärfrågor #vladimirputin
    Expert om ryska storövningen: De kan smyga in något skarpt

  28. Hahahaha! Europatorget vid Kievstationen i Moskva har officiellt döpts om till Eurasiatiska torget. Ett tecken i tiden. Undrar om även det enorma köpcentret Jevropejskij som fått sitt namn efter Europatorget får byta namn...
    Jag bodde precis intill under min korta sejour på ambassaden i Moskva, så jag har några bilder.

    meduza.io/news/2024/07/24/plos

    #moskva #ryssland

  29. @Swe_expat @Karolina Moskva var häftigt, ja. Jobbade där först som korrespondent 1991-92 och sedan som diplomat hösten 2018. Det häftigaste var dock att bli utvisad.
    😄
    Sista bilden här är sista bilden jag tog i Ryssland. Det lär dröja innan jag åker tillbaka.

    photos.app.goo.gl/YAizZ1oxZb5p

    #ryssland #moskva

  30. 🇬🇧 🇷🇺 Brittiska hovet har tvingats gå ut och förneka att kung Charles III är död, sedan falska uppgifter spridits av flera ryska tidningar och på sociala medier.
    Forskare som DN talat med menar att ryktesspridningen kan vara en del av en rysk desinformationskampanj som hakar i, förstärker och förvrider rykten om kung Charles och prinsessan Kates hälsa.
    #Storbritannien #Ryssland #KateMiddleton #KingCharles
    dn.se/varlden/misstankt-rysk-d

  31. Intressant vinkel på argumentation kring varför #Israel inte ska dra sig tillbaka från OCKUPERAT PALESTINSKT TERRETORIUM.
    Man behöver alltså skydd.... Ok.

    Som #Ryssland hävdar i kriget mot #Ukraina . Hhm....

    omni.se/usa-israels-ockupation

    #Sverige #IsraelHamas #Gaza #WestBank #palestine #palestina #usa #ICJ #Haag

  32. Den afrikanska svinpesten och köttindustrin
    Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Symptombilden är densamma som vid klassisk svinpest. Sjukdomen har sin ursprungliga utbredning i Afrika söder om Sahara. Redan 1957 kom sjukdomen för första gången till E
    blog.zaramis.se/2023/09/11/den
    #Djur #Mat #Natur #Ryssland #Ukraina #AfrikanskSvinpest #ASF #InfekteratKtt #Ktt #Smittspridning #Vildsvin

  33. Måste Ukraina vara perfekt?
    Vissa vänstermänniskor klarar inte av att rakryggat ta ställning mot den ryska imperialismen. Trots Rysslands oprovocerade anfall mot Ukraina. Trots dess inhumana terror mot civila mål. Trots dess annektering av sydöstra Ukraina. Trots dess förryskningspolitik i de ockuperade områdena.
    blog.zaramis.se/2023/08/31/mas
    #Diktatur #Fascism #Imperialism #Krig #Nationalism #Ryssland #Ukraina #Vnstern #Hitler #Putin #Solidaritet

  34. Vapenhjälpen till Ukraina och Socialistisk Politik
    Håkan Blomqvist från Socialistisk Politiks ledning blir alltmer krystad i sina försök att försvara Socialistisk Politiks vägran att stötta Ukraina i försvarskriget mot Ryssland. I förra veckans Internationalen (34/2023) skriver Håkan Blomqvist
    blog.zaramis.se/2023/08/30/vap
    #Krig #Ryssland #Ukraina #Internationalen #Skolan #SocialistiskPolitik #Vapenhjlp

  35. Vi-känslor och slumrande ”rashat”
    Rubriken är medvetet tillspetsad. Men så här då: Människan är ett av många sociala samhällsbyggande djur. Vårt samarbete gynnar matanskaffningen, och skyddar individen, familjen, släkten, flocken, gruppen, stammen, klanen, byn, kommunen, bygden, landskapet, ”etnin” och na
    blog.zaramis.se/2023/08/24/vi-
    #Biologi #Etnologi #Krig #KrigOchFred #Kultur #Rasism #Ryssland #Ukraina #Evolution #Fred #Hitler #Putin #Rashat

  36. Fred och krig i Ukraina
    Fred är ett av mänsklighetens allra viktigaste samhällsmål. Krig är en av mänsklighetens allra värsta fiender. En lieman som skördar död, lidande, sjukdom, handikapp, bostadslöshet, arbetslöshet, fattigdom, hunger, trötthet, rädsla, sorg, ständiga faror, och psykiska trauman. I ett (
    blog.zaramis.se/2023/08/18/fre
    #Imperialism #Krig #KrigOchFred #Nationalism #Ryssland #Ukraina #Anfallskrig #Frsvarskrig #Ockupation #Putin #RysktImperium

  37. #Venäjä ei ole uusinut #AnnaLenaLauren in lehdistöakkreditointia, joten lomansa jälkeen hän ei palaa enää maahan. Keskittyy jatkossa #Ukraina an, mutta sanoo jatkavansa #Putin ista kirjoittamista.

    #Lauren on ollut Venäjällä #kirjeenvaihtaja na, kirjoittaen mm. #DN:iin ja #HBL:iin.

    #journalismi #journalism #media #Ryssland #Höblä #Husis

    hbl.fi/artikel/f2827050-c690-5