#historyofscienceandtechnology — Public Fediverse posts

[På en vetenskapshistorisk doktorandkurs i vintras läste jag Svante Lindqvists Tidens retorik. Bilden av Hannes Alfvén (Carlssons) och skrev en recension. Passar på att lägga upp en något modifierad version här på bloggen.]

Hur har 2000-talets tidsbegränsade anställningsformer och bibliometriska krav på publicering i engelskspråkiga tidskrifter påverkat vetenskapshistorisk forskning? Juryn är väl inte helt färdig med sina överläggningar, men det har åtminstone inneburit att verk som Tidens retorik är nästintill omöjliga att få till. Teknikhistorikern Svante Lindqvist började skriva på denna ”andrabok” efter disputationen 1984, men arbetet pausades när han lämnade sin professorsstol på KTH 1997 för att istället bygga upp Nobelmuseet. Först 22 år senare, en evighet i forskningssammanhang, återupptog Lindqvist arbetet med Tidens retorik, som slutligen publicerades 2023. 

Vad innebär denna långa tillkomstprocess för själva verket? Framför allt har Lindqvist, numera pensionär, inte behövt förhålla sig till samtida publiceringstrender och meriteringskrav, utan helt enkelt gjort klart den bok han själv velat skriva. Istället för att stycka upp den brett famnande texten i ett antal avgränsade artiklar har han skapat ett allkonstverk som med utgångspunkt i plasmafysikern Hannes Alfvéns liv, vetenskapliga upptäckter och miljöengagemang undersöker… ja, en hel del faktiskt. Det öppnar också upp möjligheten att vara dels personlig, dels följsam mot huvudpersonen utan att hela tiden backa till analytiskt plan. Lindqvist bryr sig om Alfvén (och bilden av Alfvén) och låter det lysa igenom i texten.

Men detta är betydligt mer än en populärkulturell äreräddande biografi. Lindqvist har några inomvetenskapliga poänger han vill få fram. Historiens olika förändringstempon, där exempelvis annaleshistorikerna förespråkade en undersökning av de långa, underliggande longue durée-förändringsprocesserna, bär på olika lager av inneboende mening. Lindqvist menar – och jag låter mig övertygas – att detta särskilt gäller just det 30–40-årsspann, av Lindqvist benämnt ”La Lagom longue durée”, som också kan kallas ”generation”; den historiska förändring som kan upplevas av en enskild människa under sitt vuxna liv. Lindqvist använder på detta sätt Alfvéns biografi, karriär och livsöde för att beskriva och undersöka större skeenden som naturvetenskapens infrastrukturella förändringar, globalisering av forskarsamhället och teknikens samhällsstatus, med just detta 30–40-årsspann som betydelsebärande kronologisk ram.

I boken ingår några teknikhistoriska fallstudier som i vanliga fall nog hade publicerats som enstaka tidskriftsartiklar. Trokotronen, till exempel, är ett lysande exempel på ”social construction of technology” där en enskild mackapärs jakt på användningsområde tillrättavisar äldre beskrivningar av innovationsprocessen och visar hur problemformuleringar skiftar över tid och skiljer sig åt bland olika grupper; att foga till klassiska exempel som säkerhetscykeln.

Ett annat återkommande grepp i Tidens retorik är teatermetaforen med aktörer, scener och publik; inte ny i teknikhistoriska sammanhang, men här specifikt använd för att undersöka växelspelet mellan det nationella och det internationella. Alfvéns gärning tolkades olika sett ”utifrån” och ”inifrån”. Detta beskrivs med stort inkännande. Jag anar att Lindqvist är hjälpt av sin egen erfarenhet från Nobelsfären, som på liknande sätt värderas olika i svensk offentlighet (där nationell stolthet och 10 december är i fokus) respektive i utlandet (där stoltheten istället ligger hos Nobelpristagarnas akademiska institutioner, och fokus är på utannonseringsveckan i oktober).

Formuleringen ”Center on the Periphery” fångar detta tvetydiga perspektiv och passar in bra på flera aspekter av Alfvéns liv och karriär. Lindqvist har hämtat den från Harry Martinsons beskrivning av Gnesta i samband med namntävlingen om sedermera biografen Elektron och har även använt den som titel för en teknikhistorisk antologi 1993.

Eftersom boken är tillkommen i två sjok, 1980-/90-tal respektive 2020-tal, finns det delar som skaver. En sådan är bilden av kärnkraften. Här blir det tydligt att 1970-/1980-talets kärnkraftsdebatt är skildrad ur 1990-talsperspektiv; frågan var när och hur, inte om, kärnkraften ska avvecklas. Fokus var på kärnbränslehantering och risken för olyckor, med amerikanska och sovjetiska olyckor i färskt minne. De frågorna finns förstås kvar, men kärnkraften som energislag har på många sätt inordnats under klimatkrisens övergripande problemområde, där det istället är kärnkraftens koldioxidavtryck som är i fokus. 

Detta 2020-tal lyser på det stora hela med sin frånvaro i Tidens retorik. Bilden av Hannes Alfvén på ett fält med maskrosor – själva anledningen till bokens undertitel, nära relaterad till 1990-talsdebatten om kärnkraft, finns numera inte ens att hitta på internet. År 2024 är det plasmafysikern och inte minst digitaliseringskritikern Alfvén som dominerar. Som författare av den AI-dystopiska Sagan om den stora datamaskinen är Alfvén fortsatt aktuell.

Omslagsbilden är förstås från ”nöjesstället” Elektron i Gnesta. Foto: okänd/Sörmlands museum, CC BY 4.0. Den fortsatt nyfikne kan även läsa David Larsson Heidenblads recension i Respons: Kan historievetenskap se ut så här?

https://aron.ambrosiani.se/2024/10/04/bokrecension-tidens-retorik/

#HistoryOfScienceAndTechnology

[På en vetenskapshistorisk doktorandkurs i vintras läste jag Svante Lindqvists Tidens retorik. Bilden av Hannes Alfvén (Carlssons) och skrev en recension. Passar på att lägga upp en något modifierad version här på bloggen.]

Hur har 2000-talets tidsbegränsade anställningsformer och bibliometriska krav på publicering i engelskspråkiga tidskrifter påverkat vetenskapshistorisk forskning? Juryn är väl inte helt färdig med sina överläggningar, men det har åtminstone inneburit att verk som Tidens retorik är nästintill omöjliga att få till. Teknikhistorikern Svante Lindqvist började skriva på denna ”andrabok” efter disputationen 1984, men arbetet pausades när han lämnade sin professorsstol på KTH 1997 för att istället bygga upp Nobelmuseet. Först 22 år senare, en evighet i forskningssammanhang, återupptog Lindqvist arbetet med Tidens retorik, som slutligen publicerades 2023. 

Vad innebär denna långa tillkomstprocess för själva verket? Framför allt har Lindqvist, numera pensionär, inte behövt förhålla sig till samtida publiceringstrender och meriteringskrav, utan helt enkelt gjort klart den bok han själv velat skriva. Istället för att stycka upp den brett famnande texten i ett antal avgränsade artiklar har han skapat ett allkonstverk som med utgångspunkt i plasmafysikern Hannes Alfvéns liv, vetenskapliga upptäckter och miljöengagemang undersöker… ja, en hel del faktiskt. Det öppnar också upp möjligheten att vara dels personlig, dels följsam mot huvudpersonen utan att hela tiden backa till analytiskt plan. Lindqvist bryr sig om Alfvén (och bilden av Alfvén) och låter det lysa igenom i texten.

Men detta är betydligt mer än en populärkulturell äreräddande biografi. Lindqvist har några inomvetenskapliga poänger han vill få fram. Historiens olika förändringstempon, där exempelvis annaleshistorikerna förespråkade en undersökning av de långa, underliggande longue durée-förändringsprocesserna, bär på olika lager av inneboende mening. Lindqvist menar – och jag låter mig övertygas – att detta särskilt gäller just det 30–40-årsspann, av Lindqvist benämnt ”La Lagom longue durée”, som också kan kallas ”generation”; den historiska förändring som kan upplevas av en enskild människa under sitt vuxna liv. Lindqvist använder på detta sätt Alfvéns biografi, karriär och livsöde för att beskriva och undersöka större skeenden som naturvetenskapens infrastrukturella förändringar, globalisering av forskarsamhället och teknikens samhällsstatus, med just detta 30–40-årsspann som betydelsebärande kronologisk ram.

I boken ingår några teknikhistoriska fallstudier som i vanliga fall nog hade publicerats som enstaka tidskriftsartiklar. Trokotronen, till exempel, är ett lysande exempel på ”social construction of technology” där en enskild mackapärs jakt på användningsområde tillrättavisar äldre beskrivningar av innovationsprocessen och visar hur problemformuleringar skiftar över tid och skiljer sig åt bland olika grupper; att foga till klassiska exempel som säkerhetscykeln.

Ett annat återkommande grepp i Tidens retorik är teatermetaforen med aktörer, scener och publik; inte ny i teknikhistoriska sammanhang, men här specifikt använd för att undersöka växelspelet mellan det nationella och det internationella. Alfvéns gärning tolkades olika sett ”utifrån” och ”inifrån”. Detta beskrivs med stort inkännande. Jag anar att Lindqvist är hjälpt av sin egen erfarenhet från Nobelsfären, som på liknande sätt värderas olika i svensk offentlighet (där nationell stolthet och 10 december är i fokus) respektive i utlandet (där stoltheten istället ligger hos Nobelpristagarnas akademiska institutioner, och fokus är på utannonseringsveckan i oktober).

Formuleringen ”Center on the Periphery” fångar detta tvetydiga perspektiv och passar in bra på flera aspekter av Alfvéns liv och karriär. Lindqvist har hämtat den från Harry Martinsons beskrivning av Gnesta i samband med namntävlingen om sedermera biografen Elektron och har även använt den som titel för en teknikhistorisk antologi 1993.

Eftersom boken är tillkommen i två sjok, 1980-/90-tal respektive 2020-tal, finns det delar som skaver. En sådan är bilden av kärnkraften. Här blir det tydligt att 1970-/1980-talets kärnkraftsdebatt är skildrad ur 1990-talsperspektiv; frågan var när och hur, inte om, kärnkraften ska avvecklas. Fokus var på kärnbränslehantering och risken för olyckor, med amerikanska och sovjetiska olyckor i färskt minne. De frågorna finns förstås kvar, men kärnkraften som energislag har på många sätt inordnats under klimatkrisens övergripande problemområde, där det istället är kärnkraftens koldioxidavtryck som är i fokus. 

Detta 2020-tal lyser på det stora hela med sin frånvaro i Tidens retorik. Bilden av Hannes Alfvén på ett fält med maskrosor – själva anledningen till bokens undertitel, nära relaterad till 1990-talsdebatten om kärnkraft, finns numera inte ens att hitta på internet. År 2024 är det plasmafysikern och inte minst digitaliseringskritikern Alfvén som dominerar. Som författare av den AI-dystopiska Sagan om den stora datamaskinen är Alfvén fortsatt aktuell.

Omslagsbilden är förstås från ”nöjesstället” Elektron i Gnesta. Foto: okänd/Sörmlands museum, CC BY 4.0. Den fortsatt nyfikne kan även läsa David Larsson Heidenblads recension i Respons: Kan historievetenskap se ut så här?

https://aron.ambrosiani.se/2024/10/04/bokrecension-tidens-retorik/

#HistoryOfScienceAndTechnology

[På en vetenskapshistorisk doktorandkurs i vintras läste jag Svante Lindqvists Tidens retorik. Bilden av Hannes Alfvén (Carlssons) och skrev en recension. Passar på att lägga upp en något modifierad version här på bloggen.]

Hur har 2000-talets tidsbegränsade anställningsformer och bibliometriska krav på publicering i engelskspråkiga tidskrifter påverkat vetenskapshistorisk forskning? Juryn är väl inte helt färdig med sina överläggningar, men det har åtminstone inneburit att verk som Tidens retorik är nästintill omöjliga att få till. Teknikhistorikern Svante Lindqvist började skriva på denna ”andrabok” efter disputationen 1984, men arbetet pausades när han lämnade sin professorsstol på KTH 1997 för att istället bygga upp Nobelmuseet. Först 22 år senare, en evighet i forskningssammanhang, återupptog Lindqvist arbetet med Tidens retorik, som slutligen publicerades 2023. 

Vad innebär denna långa tillkomstprocess för själva verket? Framför allt har Lindqvist, numera pensionär, inte behövt förhålla sig till samtida publiceringstrender och meriteringskrav, utan helt enkelt gjort klart den bok han själv velat skriva. Istället för att stycka upp den brett famnande texten i ett antal avgränsade artiklar har han skapat ett allkonstverk som med utgångspunkt i plasmafysikern Hannes Alfvéns liv, vetenskapliga upptäckter och miljöengagemang undersöker… ja, en hel del faktiskt. Det öppnar också upp möjligheten att vara dels personlig, dels följsam mot huvudpersonen utan att hela tiden backa till analytiskt plan. Lindqvist bryr sig om Alfvén (och bilden av Alfvén) och låter det lysa igenom i texten.

Men detta är betydligt mer än en populärkulturell äreräddande biografi. Lindqvist har några inomvetenskapliga poänger han vill få fram. Historiens olika förändringstempon, där exempelvis annaleshistorikerna förespråkade en undersökning av de långa, underliggande longue durée-förändringsprocesserna, bär på olika lager av inneboende mening. Lindqvist menar – och jag låter mig övertygas – att detta särskilt gäller just det 30–40-årsspann, av Lindqvist benämnt ”La Lagom longue durée”, som också kan kallas ”generation”; den historiska förändring som kan upplevas av en enskild människa under sitt vuxna liv. Lindqvist använder på detta sätt Alfvéns biografi, karriär och livsöde för att beskriva och undersöka större skeenden som naturvetenskapens infrastrukturella förändringar, globalisering av forskarsamhället och teknikens samhällsstatus, med just detta 30–40-årsspann som betydelsebärande kronologisk ram.

I boken ingår några teknikhistoriska fallstudier som i vanliga fall nog hade publicerats som enstaka tidskriftsartiklar. Trokotronen, till exempel, är ett lysande exempel på ”social construction of technology” där en enskild mackapärs jakt på användningsområde tillrättavisar äldre beskrivningar av innovationsprocessen och visar hur problemformuleringar skiftar över tid och skiljer sig åt bland olika grupper; att foga till klassiska exempel som säkerhetscykeln.

Ett annat återkommande grepp i Tidens retorik är teatermetaforen med aktörer, scener och publik; inte ny i teknikhistoriska sammanhang, men här specifikt använd för att undersöka växelspelet mellan det nationella och det internationella. Alfvéns gärning tolkades olika sett ”utifrån” och ”inifrån”. Detta beskrivs med stort inkännande. Jag anar att Lindqvist är hjälpt av sin egen erfarenhet från Nobelsfären, som på liknande sätt värderas olika i svensk offentlighet (där nationell stolthet och 10 december är i fokus) respektive i utlandet (där stoltheten istället ligger hos Nobelpristagarnas akademiska institutioner, och fokus är på utannonseringsveckan i oktober).

Formuleringen ”Center on the Periphery” fångar detta tvetydiga perspektiv och passar in bra på flera aspekter av Alfvéns liv och karriär. Lindqvist har hämtat den från Harry Martinsons beskrivning av Gnesta i samband med namntävlingen om sedermera biografen Elektron och har även använt den som titel för en teknikhistorisk antologi 1993.

Eftersom boken är tillkommen i två sjok, 1980-/90-tal respektive 2020-tal, finns det delar som skaver. En sådan är bilden av kärnkraften. Här blir det tydligt att 1970-/1980-talets kärnkraftsdebatt är skildrad ur 1990-talsperspektiv; frågan var när och hur, inte om, kärnkraften ska avvecklas. Fokus var på kärnbränslehantering och risken för olyckor, med amerikanska och sovjetiska olyckor i färskt minne. De frågorna finns förstås kvar, men kärnkraften som energislag har på många sätt inordnats under klimatkrisens övergripande problemområde, där det istället är kärnkraftens koldioxidavtryck som är i fokus. 

Detta 2020-tal lyser på det stora hela med sin frånvaro i Tidens retorik. Bilden av Hannes Alfvén på ett fält med maskrosor – själva anledningen till bokens undertitel, nära relaterad till 1990-talsdebatten om kärnkraft, finns numera inte ens att hitta på internet. År 2024 är det plasmafysikern och inte minst digitaliseringskritikern Alfvén som dominerar. Som författare av den AI-dystopiska Sagan om den stora datamaskinen är Alfvén fortsatt aktuell.

Omslagsbilden är förstås från ”nöjesstället” Elektron i Gnesta. Foto: okänd/Sörmlands museum, CC BY 4.0. Den fortsatt nyfikne kan även läsa David Larsson Heidenblads recension i Respons: Kan historievetenskap se ut så här?

https://aron.ambrosiani.se/2024/10/04/bokrecension-tidens-retorik/

#HistoryOfScienceAndTechnology

As promised, this week's #FollowFriday list are my favorite #NoNukes / #NoWar accounts. Follow them if you want news about #Fukushima, #NuclearDisarmament, and other #Nuclear news!

@123456Moto
(My lifeline here on Mastodon. Posts Leilani Athenaire’s tweets and news from #Japan)

@SZKN29
Illustrator, picture book author, care worker. Mainly covers Futaba District, Fukushima Prefecture on foot. A total of 410 km was covered. Tokyo Shimbun "Drawing Invisible Radioactivity"

@youranonriots
(Has timely #Fukushima posts!)
In the name of all #digital warriors, we warriors promise to participate in the #Anonymous.CC3 #HackThePlanet #AnonOps #infosec #Antifa

@brianpjcronin
(Covers #IndianPoint and #Holtec)
#Environmental Reporter for The Highlands Current: An award-winning, non-profit, independent newspaper in New York's Hudson Valley. I also teach journalism at Marist College. Not actually a cat.

@ausgestrahlt
#Atomkraft? Nein Danke! Wir streiten für eine Welt ohne #Atomenergie.
Nuclear power? No thank you! We are fighting for a world without nuclear energy.

@AntiAtomNetzTrier
We, #AntiAtom #AntiAKW moving people from #Trier and the surrounding area, are committed to the decommissioning of all nuclear plants and an ecological #Energiewende (decentralized and democratic, i.e. in the hands of citizens!). We oppose the French repository project #Bure in Lorraine with the resistance house #BureZoneLibre and for the closure of the #AKW #Cattenom. In addition, we support the switch to #Ökostrom|providers without #Atom or #Kohle|corporations as well as to corresponding banks.

@bojacobs
Nuclear historian at the #Hiroshima Peace Institute. Book - Nuclear Bodies: The Global Hibakusha - Yale 2022. I work on the global human & ecological harm from nuclear production, nuclear weapon tests, reactor accidents. I examine the impacts on communities, families & emotions; long-term ecological presence of #fallout #radionuclides; the legacy of our #NuclearWaste to 1,000s of generations of our descendants.
#histodons #nuclear #Hiroshima #peace

@CNDuk
The Campaign for Nuclear #Disarmament. Find out more: cnduk.org #CND

@nukes_of_hazard
Center for Arms Control and Non-Proliferation. Working to limit & eventually eliminate the nuclear threat through Congressional & public outreach.

@AtomicAnalyst
Editor and co-author, "Atomic Audit: The Costs and Consequences of US Nuclear Weapons Since 1940" • Nonresident Senior Fellow, Bulletin of the Atomic Scientists. I write primarily about nuclear weapons, nuclear weapons history and policy, and the nuclear "Football."

@Achim
Energy historian, with a focus on Soviet and Russian nuclear programmes. PhD candidate at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden.

@RosannaFarboel
PhD in History, Researcher at Lund University
Interests: #coldwarhistory #nuclearculture #nuclearhistory #nuclearhumanities #mediahistory #urbanhistory #memorystudies #historyofscienceandtechnology #digitalhistory #architecture #ruins #shelters #imaginaries #environmentalhistory #transnationalhistory

@armscontrolnow
(bot)
The Arms Control Association, founded in 1971, is a nonpartisan membership organization dedicated to promoting public understanding of and support for effective arms control policies.

@joshuafrank
Journalist. Montana kid. Editor at #CounterPunch.org. #𝘼𝙩𝙤𝙢𝙞𝙘𝘿𝙖𝙮𝙨, published by Haymarket Books, out now!

@ChristinaMacpherson
Long term anti-nuclear activist (and long time friend!)

@fukumeltdowns
#Fukushima #ELE #ClimateEmergency #NuclearCrimes ☢Stay UN-TUNA-ED! #Wigner
#RadBrain #NoMoreWars #NoNukes #AllTheSpentFuelPoolsAreCracked
#OpShutDownAllNukesNow

As promised, this week's #FollowFriday list are my favorite #NoNukes / #NoWar accounts. Follow them if you want news about #Fukushima, #NuclearDisarmament, and other #Nuclear news!

@123456Moto
(My lifeline here on Mastodon. Posts Leilani Athenaire’s tweets and news from #Japan)

@SZKN29
Illustrator, picture book author, care worker. Mainly covers Futaba District, Fukushima Prefecture on foot. A total of 410 km was covered. Tokyo Shimbun "Drawing Invisible Radioactivity"

@youranonriots
(Has timely #Fukushima posts!)
In the name of all #digital warriors, we warriors promise to participate in the #Anonymous.CC3 #HackThePlanet #AnonOps #infosec #Antifa

@brianpjcronin
(Covers #IndianPoint and #Holtec)
#Environmental Reporter for The Highlands Current: An award-winning, non-profit, independent newspaper in New York's Hudson Valley. I also teach journalism at Marist College. Not actually a cat.

@ausgestrahlt
#Atomkraft? Nein Danke! Wir streiten für eine Welt ohne #Atomenergie.
Nuclear power? No thank you! We are fighting for a world without nuclear energy.

@AntiAtomNetzTrier
We, #AntiAtom #AntiAKW moving people from #Trier and the surrounding area, are committed to the decommissioning of all nuclear plants and an ecological #Energiewende (decentralized and democratic, i.e. in the hands of citizens!). We oppose the French repository project #Bure in Lorraine with the resistance house #BureZoneLibre and for the closure of the #AKW #Cattenom. In addition, we support the switch to #Ökostrom|providers without #Atom or #Kohle|corporations as well as to corresponding banks.

@bojacobs
Nuclear historian at the #Hiroshima Peace Institute. Book - Nuclear Bodies: The Global Hibakusha - Yale 2022. I work on the global human & ecological harm from nuclear production, nuclear weapon tests, reactor accidents. I examine the impacts on communities, families & emotions; long-term ecological presence of #fallout #radionuclides; the legacy of our #NuclearWaste to 1,000s of generations of our descendants.
#histodons #nuclear #Hiroshima #peace

@CNDuk
The Campaign for Nuclear #Disarmament. Find out more: cnduk.org #CND

@nukes_of_hazard
Center for Arms Control and Non-Proliferation. Working to limit & eventually eliminate the nuclear threat through Congressional & public outreach.

@AtomicAnalyst
Editor and co-author, "Atomic Audit: The Costs and Consequences of US Nuclear Weapons Since 1940" • Nonresident Senior Fellow, Bulletin of the Atomic Scientists. I write primarily about nuclear weapons, nuclear weapons history and policy, and the nuclear "Football."

@Achim
Energy historian, with a focus on Soviet and Russian nuclear programmes. PhD candidate at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden.

@RosannaFarboel
PhD in History, Researcher at Lund University
Interests: #coldwarhistory #nuclearculture #nuclearhistory #nuclearhumanities #mediahistory #urbanhistory #memorystudies #historyofscienceandtechnology #digitalhistory #architecture #ruins #shelters #imaginaries #environmentalhistory #transnationalhistory

@armscontrolnow
(bot)
The Arms Control Association, founded in 1971, is a nonpartisan membership organization dedicated to promoting public understanding of and support for effective arms control policies.

@joshuafrank
Journalist. Montana kid. Editor at #CounterPunch.org. #𝘼𝙩𝙤𝙢𝙞𝙘𝘿𝙖𝙮𝙨, published by Haymarket Books, out now!

@ChristinaMacpherson
Long term anti-nuclear activist (and long time friend!)

@fukumeltdowns
#Fukushima #ELE #ClimateEmergency #NuclearCrimes ☢Stay UN-TUNA-ED! #Wigner
#RadBrain #NoMoreWars #NoNukes #AllTheSpentFuelPoolsAreCracked
#OpShutDownAllNukesNow

As promised, this week's #FollowFriday list are my favorite #NoNukes / #NoWar accounts. Follow them if you want news about #Fukushima, #NuclearDisarmament, and other #Nuclear news!

@123456Moto
(My lifeline here on Mastodon. Posts Leilani Athenaire’s tweets and news from #Japan)

@SZKN29
Illustrator, picture book author, care worker. Mainly covers Futaba District, Fukushima Prefecture on foot. A total of 410 km was covered. Tokyo Shimbun "Drawing Invisible Radioactivity"

@youranonriots
(Has timely #Fukushima posts!)
In the name of all #digital warriors, we warriors promise to participate in the #Anonymous.CC3 #HackThePlanet #AnonOps #infosec #Antifa

@brianpjcronin
(Covers #IndianPoint and #Holtec)
#Environmental Reporter for The Highlands Current: An award-winning, non-profit, independent newspaper in New York's Hudson Valley. I also teach journalism at Marist College. Not actually a cat.

@ausgestrahlt
#Atomkraft? Nein Danke! Wir streiten für eine Welt ohne #Atomenergie.
Nuclear power? No thank you! We are fighting for a world without nuclear energy.

@AntiAtomNetzTrier
We, #AntiAtom #AntiAKW moving people from #Trier and the surrounding area, are committed to the decommissioning of all nuclear plants and an ecological #Energiewende (decentralized and democratic, i.e. in the hands of citizens!). We oppose the French repository project #Bure in Lorraine with the resistance house #BureZoneLibre and for the closure of the #AKW #Cattenom. In addition, we support the switch to #Ökostrom|providers without #Atom or #Kohle|corporations as well as to corresponding banks.

@bojacobs
Nuclear historian at the #Hiroshima Peace Institute. Book - Nuclear Bodies: The Global Hibakusha - Yale 2022. I work on the global human & ecological harm from nuclear production, nuclear weapon tests, reactor accidents. I examine the impacts on communities, families & emotions; long-term ecological presence of #fallout #radionuclides; the legacy of our #NuclearWaste to 1,000s of generations of our descendants.
#histodons #nuclear #Hiroshima #peace

@CNDuk
The Campaign for Nuclear #Disarmament. Find out more: cnduk.org #CND

@nukes_of_hazard
Center for Arms Control and Non-Proliferation. Working to limit & eventually eliminate the nuclear threat through Congressional & public outreach.

@AtomicAnalyst
Editor and co-author, "Atomic Audit: The Costs and Consequences of US Nuclear Weapons Since 1940" • Nonresident Senior Fellow, Bulletin of the Atomic Scientists. I write primarily about nuclear weapons, nuclear weapons history and policy, and the nuclear "Football."

@Achim
Energy historian, with a focus on Soviet and Russian nuclear programmes. PhD candidate at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden.

@RosannaFarboel
PhD in History, Researcher at Lund University
Interests: #coldwarhistory #nuclearculture #nuclearhistory #nuclearhumanities #mediahistory #urbanhistory #memorystudies #historyofscienceandtechnology #digitalhistory #architecture #ruins #shelters #imaginaries #environmentalhistory #transnationalhistory

@armscontrolnow
(bot)
The Arms Control Association, founded in 1971, is a nonpartisan membership organization dedicated to promoting public understanding of and support for effective arms control policies.

@joshuafrank
Journalist. Montana kid. Editor at #CounterPunch.org. #𝘼𝙩𝙤𝙢𝙞𝙘𝘿𝙖𝙮𝙨, published by Haymarket Books, out now!

@ChristinaMacpherson
Long term anti-nuclear activist (and long time friend!)

@fukumeltdowns
#Fukushima #ELE #ClimateEmergency #NuclearCrimes ☢Stay UN-TUNA-ED! #Wigner
#RadBrain #NoMoreWars #NoNukes #AllTheSpentFuelPoolsAreCracked
#OpShutDownAllNukesNow

As promised, this week's #FollowFriday list are my favorite #NoNukes / #NoWar accounts. Follow them if you want news about #Fukushima, #NuclearDisarmament, and other #Nuclear news!

@123456Moto
(My lifeline here on Mastodon. Posts Leilani Athenaire’s tweets and news from #Japan)

@SZKN29
Illustrator, picture book author, care worker. Mainly covers Futaba District, Fukushima Prefecture on foot. A total of 410 km was covered. Tokyo Shimbun "Drawing Invisible Radioactivity"

@youranonriots
(Has timely #Fukushima posts!)
In the name of all #digital warriors, we warriors promise to participate in the #Anonymous.CC3 #HackThePlanet #AnonOps #infosec #Antifa

@brianpjcronin
(Covers #IndianPoint and #Holtec)
#Environmental Reporter for The Highlands Current: An award-winning, non-profit, independent newspaper in New York's Hudson Valley. I also teach journalism at Marist College. Not actually a cat.

@ausgestrahlt
#Atomkraft? Nein Danke! Wir streiten für eine Welt ohne #Atomenergie.
Nuclear power? No thank you! We are fighting for a world without nuclear energy.

@AntiAtomNetzTrier
We, #AntiAtom #AntiAKW moving people from #Trier and the surrounding area, are committed to the decommissioning of all nuclear plants and an ecological #Energiewende (decentralized and democratic, i.e. in the hands of citizens!). We oppose the French repository project #Bure in Lorraine with the resistance house #BureZoneLibre and for the closure of the #AKW #Cattenom. In addition, we support the switch to #Ökostrom|providers without #Atom or #Kohle|corporations as well as to corresponding banks.

@bojacobs
Nuclear historian at the #Hiroshima Peace Institute. Book - Nuclear Bodies: The Global Hibakusha - Yale 2022. I work on the global human & ecological harm from nuclear production, nuclear weapon tests, reactor accidents. I examine the impacts on communities, families & emotions; long-term ecological presence of #fallout #radionuclides; the legacy of our #NuclearWaste to 1,000s of generations of our descendants.
#histodons #nuclear #Hiroshima #peace

@CNDuk
The Campaign for Nuclear #Disarmament. Find out more: cnduk.org #CND

@nukes_of_hazard
Center for Arms Control and Non-Proliferation. Working to limit & eventually eliminate the nuclear threat through Congressional & public outreach.

@AtomicAnalyst
Editor and co-author, "Atomic Audit: The Costs and Consequences of US Nuclear Weapons Since 1940" • Nonresident Senior Fellow, Bulletin of the Atomic Scientists. I write primarily about nuclear weapons, nuclear weapons history and policy, and the nuclear "Football."

@Achim
Energy historian, with a focus on Soviet and Russian nuclear programmes. PhD candidate at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden.

@RosannaFarboel
PhD in History, Researcher at Lund University
Interests: #coldwarhistory #nuclearculture #nuclearhistory #nuclearhumanities #mediahistory #urbanhistory #memorystudies #historyofscienceandtechnology #digitalhistory #architecture #ruins #shelters #imaginaries #environmentalhistory #transnationalhistory

@armscontrolnow
(bot)
The Arms Control Association, founded in 1971, is a nonpartisan membership organization dedicated to promoting public understanding of and support for effective arms control policies.

@joshuafrank
Journalist. Montana kid. Editor at #CounterPunch.org. #𝘼𝙩𝙤𝙢𝙞𝙘𝘿𝙖𝙮𝙨, published by Haymarket Books, out now!

@ChristinaMacpherson
Long term anti-nuclear activist (and long time friend!)

@fukumeltdowns
#Fukushima #ELE #ClimateEmergency #NuclearCrimes ☢Stay UN-TUNA-ED! #Wigner
#RadBrain #NoMoreWars #NoNukes #AllTheSpentFuelPoolsAreCracked
#OpShutDownAllNukesNow

As promised, this week's #FollowFriday list are my favorite #NoNukes / #NoWar accounts. Follow them if you want news about #Fukushima, #NuclearDisarmament, and other #Nuclear news!

@123456Moto
(My lifeline here on Mastodon. Posts Leilani Athenaire’s tweets and news from #Japan)

@SZKN29
Illustrator, picture book author, care worker. Mainly covers Futaba District, Fukushima Prefecture on foot. A total of 410 km was covered. Tokyo Shimbun "Drawing Invisible Radioactivity"

@youranonriots
(Has timely #Fukushima posts!)
In the name of all #digital warriors, we warriors promise to participate in the #Anonymous.CC3 #HackThePlanet #AnonOps #infosec #Antifa

@brianpjcronin
(Covers #IndianPoint and #Holtec)
#Environmental Reporter for The Highlands Current: An award-winning, non-profit, independent newspaper in New York's Hudson Valley. I also teach journalism at Marist College. Not actually a cat.

@ausgestrahlt
#Atomkraft? Nein Danke! Wir streiten für eine Welt ohne #Atomenergie.
Nuclear power? No thank you! We are fighting for a world without nuclear energy.

@AntiAtomNetzTrier
We, #AntiAtom #AntiAKW moving people from #Trier and the surrounding area, are committed to the decommissioning of all nuclear plants and an ecological #Energiewende (decentralized and democratic, i.e. in the hands of citizens!). We oppose the French repository project #Bure in Lorraine with the resistance house #BureZoneLibre and for the closure of the #AKW #Cattenom. In addition, we support the switch to #Ökostrom|providers without #Atom or #Kohle|corporations as well as to corresponding banks.

@bojacobs
Nuclear historian at the #Hiroshima Peace Institute. Book - Nuclear Bodies: The Global Hibakusha - Yale 2022. I work on the global human & ecological harm from nuclear production, nuclear weapon tests, reactor accidents. I examine the impacts on communities, families & emotions; long-term ecological presence of #fallout #radionuclides; the legacy of our #NuclearWaste to 1,000s of generations of our descendants.
#histodons #nuclear #Hiroshima #peace

@CNDuk
The Campaign for Nuclear #Disarmament. Find out more: cnduk.org #CND

@nukes_of_hazard
Center for Arms Control and Non-Proliferation. Working to limit & eventually eliminate the nuclear threat through Congressional & public outreach.

@AtomicAnalyst
Editor and co-author, "Atomic Audit: The Costs and Consequences of US Nuclear Weapons Since 1940" • Nonresident Senior Fellow, Bulletin of the Atomic Scientists. I write primarily about nuclear weapons, nuclear weapons history and policy, and the nuclear "Football."

@Achim
Energy historian, with a focus on Soviet and Russian nuclear programmes. PhD candidate at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden.

@RosannaFarboel
PhD in History, Researcher at Lund University
Interests: #coldwarhistory #nuclearculture #nuclearhistory #nuclearhumanities #mediahistory #urbanhistory #memorystudies #historyofscienceandtechnology #digitalhistory #architecture #ruins #shelters #imaginaries #environmentalhistory #transnationalhistory

@armscontrolnow
(bot)
The Arms Control Association, founded in 1971, is a nonpartisan membership organization dedicated to promoting public understanding of and support for effective arms control policies.

@joshuafrank
Journalist. Montana kid. Editor at #CounterPunch.org. #𝘼𝙩𝙤𝙢𝙞𝙘𝘿𝙖𝙮𝙨, published by Haymarket Books, out now!

@ChristinaMacpherson
Long term anti-nuclear activist (and long time friend!)

@fukumeltdowns
#Fukushima #ELE #ClimateEmergency #NuclearCrimes ☢Stay UN-TUNA-ED! #Wigner
#RadBrain #NoMoreWars #NoNukes #AllTheSpentFuelPoolsAreCracked
#OpShutDownAllNukesNow

"an irregular shape is developed due to the ice formation, which is ruinous to the aerodynamic efficiency of the airfoils"

Ice Shapes and Their Effects

https://icinganalysis.github.io/ice-shapes-and-their-effects.html

#aircraft #aircrafticing #icinganalysis #historyofscienceandtechnology
#histodons #aerospace

"an irregular shape is developed due to the ice formation, which is ruinous to the aerodynamic efficiency of the airfoils"

Ice Shapes and Their Effects

https://icinganalysis.github.io/ice-shapes-and-their-effects.html

#aircraft #aircrafticing #icinganalysis #historyofscienceandtechnology
#histodons #aerospace

I write about the (US) National Advisory Committee on Aeronautics (NACA) aircraft icing publications, 1918 to 1959. This is a lesser-known area of the history of science and technology.

While my blog posts are technical, I will post here some of the interesting quotes and photos that I find.
The NACA images are Public Domain, so use them as you wish.

#introductions #aircraft #aircrafticing #icinganalysis #historyofscienceandtechnology

https://icinganalysis.github.io/index.html