Live and recent posts from across the Fediverse tagged #digitalsuveranitet, aggregated by home.social.
Cyberrisker: från Studium-angreppet till #digitalSuveränitet (presentation och paneldebatt), 2026-09-22, 15:30
I början av maj utsattes UU:s lärplattform Studium / #Canvas för en #cyberattack. Vad säger denna händelse om vår tids digitala #sårbarhet? Hur beroende är universitet, kommuner och myndigheter av globala #molntjänster? Vem har egentligen kontroll över vår data?
Panel:
* Fredrik Blomqvist
* Daniel Melin
* Robert Reineck
Moderator:
* Ida-Maria Sintorn
Undrar varför @sverigesriksdag.bsky.social inte använder @riksdagen.se som användarnamn på Bluesky.
En egen domän fungerar som en form av verifiering och gör det direkt tydligt att kontot verkligen tillhör Sveriges riksdag. Det skulle stärka förtroendet och göra det svårare att förväxla kontot med andra. 🤔
Fördelen med att driva en egen server för sociala medier är att man blir mer varsam med vad man följer och publicerar. När lagringsutrymmet inte är är oändligt blir varje inlägg och varje följning ett medvetet val. 🤔
@leanderlindahl Det säger något om dagens samhälle – vill du nå ut till medborgarna verkar Facebook och Instagram fortfarande vara de plattformar man "måste" använda. Det är värt att fundera över vad det säger om vår digitala självständighet.
Digital suveränitet byggs genom upphandling, inte förhandling
Debatten om Sveriges digitala suveränitet har fastnat i geopolitiken. Vi diskuterar Donald Trump, Kina och Europas strategiska oberoende, som om frågan ytterst avgjordes av stormakterna.
Men frågan avgörs betydligt närmare än så; i de tusentals upphandlingar som varje år genomförs i svensk offentlig sektor.
https://www.fokus.se/sticket/digital-suveranitet-byggs-genom-upphandling-inte-forhandling/
På söndag blir det digital självständighetsdag på Malmö stadsblibliotek.
Finns det någon vänlig människa som har tid och möjlighet att skriva ut och sätta upp affischen på bibliotekets anslagstavla?
DiDay blir i Malmö den här gången. Var där eller var fyrkantig brukar man väl säga? 🙂
Går även bra att delta på distans via hashtag #swedid
Rådighet för digital suveränitet
Nedanstående är ett anförande jag höll idag den 18 maj i Stockholm vid en konferens om AI, geopolitik och digital suveränitet. Lätt anpassat för skrift.
I Kyiv börjar samtal om teknik sällan med tekniken själv.
De börjar med vad som måste fortsätta fungera när något går sönder. El, samband, register, behörigheter, nycklar, kartor, medborgartjänster, och människor som behöver kunna göra sitt arbete när förutsättningarna runt dem faller isär.
För drygt en vecka sedan var jag där igen, i mitt arbete med svenska myndigheter och ukrainska kollegor. Uppdraget handlar om att stödja Ukrainas förmåga att möta den ryska informationskrigföring och hybridkrigföring som är en central del av det fullskaliga kriget. Det handlar om innovationsledning, om teknisk förmåga, och om organisatorisk förmåga under angrepp.
Det mesta av det vi gör har aldrig gjorts förut. Mycket av det som nu behöver göras gick inte att göra för bara några månader sedan. I krig förändras teknikens tid. Det som i fredstid utreds, upphandlas och införs under flera år behöver i krig prövas, byggas och förändras medan hotet rör sig.
Vi måste vara snabbare än fienden.
Det som stannar kvar hos mig är inte en enskild teknik. Det är deras sätt att tala om teknik. Ett språk som formats av angrepp, brist och improvisation, och av erfarenheten att stat, kommun, företag och civilsamhälle måste fortsätta verka också när de är under attack.
I Kyiv sätts samhällets digitalisering i ett annat ljus. Vad krävs av ett land för att upprätthålla sina digitala funktioner i krig? Vem kan stänga av det som måste fungera? Vem kan förstöra det? Vem kan tvingas lämna ut data? Vem kan säga nej?
Dessa frågor behöver följa med oss hem.
De ukrainska lösningarna är formade av Ukrainas situation. Sverige är inte Ukraina. Men frågorna är våra. De borde ligga på varje ledningsgruppsbord där samhällskritisk verksamhet diskuteras, och i varje digitaliserings- eller AI strategi som just nu skrivs i Sverige.
När vi talar om digital suveränitet talar vi om förmågan att fortsätta agera när omvärlden förändras. Vi talar om rådighet, kontinuitet och samhällsskydd. Vi talar om skillnaden mellan att ha tillgång till ett system och att kunna handla när systemets villkor förändras.
Digital suveränitet betyder inte självförsörjning. Det betyder förmåga att förstå, styra, skydda, flytta och vid behov ersätta de digitala system som samhället är beroende av.
Det är dessa frågor jag vill tala om i dag.
Sju dagar före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den 17 februari 2022, röstade det ukrainska parlamentet igenom lag 2075 IX. Lagen gjorde det möjligt för myndigheter att flytta offentliga data och centrala informationssystem till molntjänster. Tidigare hade detta varit starkt begränsat.
Det kan låta som en juridisk detalj. I praktiken var det en förstärkning av Ukrainas försvarsförmåga.
När invasionen kom fanns ett ramverk på plats. Data kunde flyttas. System kunde fortsätta fungera. Lagringsenheter stora som resväskor användes för att snabbt flytta mycket stora datamängder. Juridik, teknik och beredskap hängde ihop.
Det var ingen fullständig lösning. Inga system är fullständiga. Men det var tillräckligt med rådighet för att staten skulle kunna fortsätta verka under angrepp. Miljontals ukrainare kunde fortsätta använda statliga digitala tjänster genom plattformar som Diia. Förvaltningen mötte medborgarna när landet angreps.
Någon hade förstått att digital infrastruktur i kris och krig är en del av statens överlevnad.
Den ukrainska erfarenheten har fortsatt att utvecklas. I krigets första fas var amerikanska molntjänster avgörande. Utan dem hade Ukraina haft sämre möjligheter att stå emot.
Men i Ukraina pågår nu också en annan rörelse. När den politiska utvecklingen i USA förändras förändras också den ukrainska riskanalysen. Det räcker inte att fråga vilken tjänst som fungerar bäst. Man måste också fråga vilken relation tjänsten bär med sig. Vad händer om stödet dras tillbaka? Vad händer om tillgången begränsas? Vad händer om en leverantör, frivilligt eller under tvång, blir ett geopolitiskt instrument?
Ukraina bygger därför parallella förmågor. Egen kompetens. Redundans. Egna system där sådana behövs. Möjlighet att byta väg när den första vägen stängs.
Beroende utan alternativ är sårbarhet.
Den lärdomen är praktisk för Sverige. Den är också brådskande.
Överbefälhavaren Michael Claesson har nyligen varnat för att Ryssland kan testa Nato tidigare än många trott. De gemensamma utgångspunkterna för totalförsvaret 2025 till 2030 pekar samtidigt ut en tydlig kravbild. Det civila försvaret ska kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner med främst egna resurser i minst två veckor. Totalförsvaret som helhet ska kunna möta ett krig i Europa under minst tre månader.
Det talas om vatten, el, livsmedel, transporter, personal, reservdelar och ledning. Allt detta är nödvändigt. Samma fråga måste nu ställas digitalt.
Inget av det fungerar längre utan digitala system.
Vilken myndighet klarar två veckor utan sina centrala digitala system? Vilken kommun? Vilket sjukhus? Vilken bank? Vilken industriell leveranskedja?
Vi skulle se det som en strategisk sårbarhet om kritiska delar av dricksvattenförsörjningen saknade kontroll, reservalternativ och övad kontinuitet. Digitalt har vi ofta accepterat helt andra villkor.
Vi har gjort det stegvis. Ett system i taget. En upphandling i taget. Ett bekvämt val i taget. Vi har kallat det effektivisering, modernisering, skalbarhet. Ofta har det också varit just detta. Effektivt. Modernt. Rationellt i stunden.
Men när samhällen digitaliseras flyttar deras sårbarheter. Den som tidigare kunde slå mot en ledning, en byggnad eller en transformatorstation kan nu också slå mot identitetssystem, molnkonton, behörigheter, API:er, nyckelhantering, loggar, beslutsstöd och samverkansplattformar.
Totalförsvarets två veckor och tre månader måste därför få en digital innebörd.
Det räcker inte att ha mat i lager om systemen för distribution, betalning och prioritering slutar fungera. Det räcker inte att ha reservkraft om behörigheterna och beslutsstöden ligger bortom egen kontroll. Det räcker inte att ha planer om ingen har övat vad som händer när konton låses, data inte kan nås och leverantörens support befinner sig i en annan rättsordning.
Frågan är enkel att uttrycka och svår att leva upp till.
Vilka digitala ben står Sverige på?
Det är här diskussionen om amerikanska molntjänster och AI behöver mogna. Den får inte reduceras till om Microsoft, Google eller Amazon är bra eller dåliga företag. Många av deras tjänster är tekniskt starka. De bidrar till innovation, produktivitet och säkerhet. De har hjälpt Ukraina. De hjälper svenska organisationer varje dag.
Problemet ligger på en annan nivå.
Frågan handlar om den geopolitiska relationen mellan Europa och USA, och om hur amerikansk lagstiftning, amerikansk säkerhetspolitik och amerikansk teknologisk dominans samverkar.
Under lång tid har Sverige och Europa byggt digital infrastruktur utifrån ett antagande om stabilitet. Vi har utgått från en regelbaserad världsordning, från att juridiska överenskommelser mellan länder håller, och från att USA är en förutsägbar demokratisk partner. Den transatlantiska tilliten har burit långt.
Dessa antaganden är nu osäkrare.
Delar av Project 2025:s förvaltningssyn har omsatts i konkret politik. Den federala statsapparaten formas om. Tjänstemannaskyddet har urholkats och tusentals statstjänstepersoner har fått lämna sina arbeten. Utbytta med sådana som har partibok. Lojalitet och politisk styrbarhet har fått allt större betydelse. Även om amerikansk politik senare skulle röra sig i en annan riktning är den uppvisade instabiliteten i sig själv ett skäl att tänka om.
USA kan inte längre tas för givet som en förutsägbar partner.
När en amerikansk president återkommande talar om att förvärva eller ta kontroll över Grönland förändras innebörden av allians och gräns. Danmark är inte vilket land som helst. Det är ett Natoland. Det är ett land med amerikansk militär närvaro på grönländsk mark sedan lång tid. Ändå talar presidenten på ett sätt som bryter mot grundantaganden i den nordatlantiska säkerhetsordningen.
När USA i december 2025 lade fram sin nationella säkerhetsstrategi blev förändringen tydlig också i doktrinens språk. Strategin beskriver Europa som viktigt för USA, men EU och europeisk reglering i påfallande negativ och ideologiserad ton. Den lovar att motverka reglering, beskattning och andra åtgärder som missgynnar amerikanska företag. Den framställer europeiska institutioner som ett problem för amerikansk politisk frihet.
Det är ett nytt språk från en allierad.
I februari 2025 undertecknades ett presidentmemorandum riktat mot vad Vita huset beskrev som utländska regler, skatter och böter mot amerikanska företag. Handelsfrågor har kopplats till digital reglering. Mot slutet av 2025 skärptes trycket ytterligare genom visumrestriktioner mot enskilda europeiska personer kopplade till arbetet med Digital Services Act.
När en allierad stat använder personriktade påtryckningar för att påverka europeisk digital lagstiftning har något förändrats.
Detta betyder inte att Sverige eller Europa ska vända sig bort från USA. Det betyder att vår riskanalys måste uppdateras.
Digitala plattformar och system är inte neutrala platser utanför geopolitiken. De bär med sig ägande, jurisdiktion, intressen, lagstiftning och politisk riktning. I tider präglade av stabilitet och nära politiska relationer syns det mindre. I tider av kris och misstro blir det avgörande. Den som äger, formar och förstår vår data och våra digitala tjänster bidrar också till att forma vårt samhälle. I ett digitalt samhälle är detta inte en metafor. Det är en praktisk beskrivning av makt.
Även företrädare för den amerikanska säkerhetsteknikens hårda kärna säger nu delar av detta högt. Alex Karp, vd för Palantir, har i svensk press nyligen pekat på att Europa ligger efter i militär teknik och behöver bygga egen förmåga. Det kommer från ledaren för ett företag djupt sammanflätat med amerikansk militär och underrättelseverksamhet. Just därför bör vi lyssna noggrant, också när vi gör det kritiskt.
Detta rör sig om påtryckningar från en allierad. Ett strukturellt beroende som kan bli ett påtryckningsmedel. Hoten mot vår digitala rådighet kommer också från andra håll, och de ser annorlunda ut.
Ryssland är den antagonist som utgör det dimensionerande hotet mot Sverige och Europa. Vi ser de fullt utvecklade konsekvenserna av rysk imperialism i Ukraina. Samtidigt pågår ett hybridkrig mot Europa. Det är ett annat slags hot, och det kräver ett annat slags svar.
I januari 2022 skadades en av fiberkablarna mellan Svalbard och fastlandet. Polisutredningen pekade på mänsklig aktivitet. Kabelsystemet är kritiskt för Svalbard, men också för satellitkommunikation med polära banor. I Östersjön har andra kablar skadats vid ett flertal tillfällen under senare år. Fartyg med koppling till rysk underrättelseverksamhet har kartlagt undervattensinfrastruktur i våra närområden.
Sverige, Norge och Finland är i praktiken en ö om man räknar bort den ryska landgränsen. Våra förbindelser löper genom vatten som nogsamt kartlagts av främmande makt.
Det är en mening som kan låta överdriven tills man ser infrastrukturen. Då blir den konkret. Våra samhällen vilar på kablar, satelliter, datacenter, frekvenser, identitetssystem, molnplattformar och elförsörjning. Den som kontrollerar förbindelsen kontrollerar tillgången. Det gäller på havsbotten, i molnet och i rymden.
Samtidigt pågår cyberangrepp mot svensk och europeisk infrastruktur. Ryska påverkanskampanjer riktas mot våra demokratiska processer. Sabotage mot samhällsviktig infrastruktur har ägt rum vid ett flertal tillfällen i Sverige närtid. I detta landskap går det inte längre att skilja teknik från säkerhetspolitik.
Det vi ser är flera hot som samverkar. Ryssland angriper, stör och saboterar. USA kan pressar, villkorar och ändrar förutsättningar. Leverantörer låser in, förändrar avtal och koncentrerar makt. Juridik, geopolitik och operativ kontinuitet flyter samman.
Riskerna är inte likadana. De ska inte blandas ihop. Men de påverkar samma sak.
Sveriges rådighet.
Det finns också en risk i diskussionen själv. Att den blir så stor att den förlamar. Halvledare, moln, AI, operativsystem, sociala plattformar, kablar, satelliter, identitetslager. Hela den digitala stacken är full av beroenden.
Ingen organisation kan lösa allt själv. Sverige kan inte bygga egna alternativ till allt. Europa kan inte på kort tid ersätta hela den globala digitala infrastrukturen. Det är sant.
Därav följer inte passivitet. Därav följer prioritering.
Vi måste börja där konsekvenserna är störst.
Min egen erfarenhet visar att förflyttning är möjlig. För några år sedan arbetade jag i stort sett som de flesta. Standardmjukvara. Amerikanska plattformar. En digital vardag som var bekväm, effektiv och rationell.
Skiftet började inte med en principiell övertygelse. Det började med frågor om min och mina kollegors arbetsmiljö, och om vår förmåga att verka i fred, kris och krig.
I dag arbetar jag annorlunda. Modulär dator där komponenter går att byta. Mer öppen mjukvara. En öppen mjukvarustack tillsammans med partners som bygger teknik med oss. Under den senaste tiden har jag flyttat mer av mitt AI arbete till suveräna moln i Sverige. Svensk infrastruktur. Svensk jurisdiktion. Svenska aktörer.
Det fungerar.
Med tjänster som de från svenska AI leverantörer och liknande parter kan jag arbeta med moderna AI verktyg utan att varje text, varje kodstycke och varje tanke behöver lämna landet. Det är inte fullständigt. Inga system är det. Men det visar att valen redan finns.
Men det viktiga är inte min dator. Det viktiga är förflyttningen i synsätt. Från konsumtion till förmåga. Från bekvämlighet som norm till rådighet som strategisk kapacitet. Från frågan om vad som är billigast i morgon till frågan om vad som fungerar när läget blir sämre.
Europa rör sig i samma riktning.
I den tyska delstaten Schleswig Holstein har tiotusentals e-postkonton migrerats från Microsoft Exchange till öppna alternativ. LibreOffice har införts brett. Det har funnits friktioner och verksamheter som kräver särskilda lösningar. Men riktningen är ändå vald.
På federal nivå har den tyska försvarsmakten under flera år använt en kommunikationsplattform baserad på Matrix. Bundeswehr går också mot openDesk som alternativ till Microsoft 365. När en försvarsmakt gör sådana val handlar det om operativ självständighet i cyber och informationsdomänen.
Frankrike har gjort digital suveränitet till ett prioriterat kriterium i statlig upphandling. Hälsodata ska flyttas till certifierade europeiska moln. Staten bygger egna samverkansverktyg och driver på för minskat beroende av extraeuropeiska leverantörer.
Österrikes försvarsmakt har migrerat sextontusen arbetsstationer till LibreOffice. De har gått från att vara användare till att också bli utvecklare i det öppna ekosystemet. Den skillnaden är central. Man köper inte bara en produkt. Man bidrar till att bygga strategisk förmåga.
Danmark rör sig också. Danska myndigheter och kommuner prövar nu öppnare alternativ med digital suveränitet som uttryckligt motiv. Inte minst efter den amerikanska pressen kring Grönland har frågan fått en annan laddning.
Sverige saknar inte kompetens. Sverige saknar inte företag. Sverige saknar inte forskare, myndigheter och organisationer som förstår delar av detta.
Det vi saknar är en tillräckligt tydlig riktning.
Vi säger en sak i Berlin och en annan i Houston. Sverige skriver under europeiska deklarationer om digital suveränitet, samtidigt som vi bygger digital infrastruktur som i praktiken ökar beroendet av amerikanska plattformar. En stat kan inte bygga samhällskritisk förmåga på en sådan oklarhet.
Sverige behöver en sammanhållen linje. En linje som utgår från svensk och europeisk handlingsförmåga i kris och krig. En linje som varken romantiserar Europa eller förlitar sig på USA av gammal vana. En linje som gör samarbete möjligt därför att vi själva har något att stå på.
Vägen dit behöver vara praktisk och pragmatisk.
Varje aktör i totalförsvaret behöver göra sin digitala kontinuitet lika konkret som sin fysiska. Vilka system måste fungera i två veckor? Vilka måste kunna återställas inom timmar? Vilka data måste finnas åtkomliga även om en leverantör faller bort? Vilka reservvägar finns? Har de övats?
Datafrågan behöver bli skarpare. Var finns informationen? Under vilken jurisdiktion? Vem äger krypteringsnycklarna? Vem kan rotera dem? Vem kan tvingas lämna ut data? Vem kan säga nej? En organisation som inte kan svara på dessa frågor har inte rådighet över sin information.
Upphandlingarna behöver förändras. När systemet är samhällskritiskt är varje upphandling av digital infrastruktur ett säkerhetspolitiskt vägval. Kräv portabilitet. Kräv öppna standarder. Kräv utträdesplaner som testas. Kräv insyn i underleverantörskedjor. Kräv tydliga svar på vad som händer vid sanktioner, exportkontroller, avbrott och förändrade geopolitiska förhållanden.
Kompetensen behöver finnas i organisationerna. Rådighet kan inte helt läggas ut. Leverantörer kan leverera. Konsulter kan stödja. Ansvar kan inte outsourcas utan att verklig styrning går förlorad.
Vi behöver också stärka vår egen förmåga inom AI. Det är där nästa lager av beroenden skapas just nu. De verktyg som införs i verksamheter i dag kommer att forma arbetsprocesser, dataflöden, beslutsstöd och kunskapsproduktion under lång tid. Om AI införs utan rådighet bygger vi in nästa generation av strategiska beroenden innan vi ens hunnit förstå den föregående.
Vi har gjort det förut.
Vi behöver inte göra det igen.
Detta är inte en fråga om digital isolation. Det är ett sätt att delta i världen med rak rygg. Samarbete kräver styrka. Partnerskap kräver förmåga att välja. Öppenhet kräver att man inte är helt beroende av någon annans godtycke.
Jag började i Kyiv, och jag vill sluta där.
Det ukrainska beslutet den 17 februari 2022 kom sent. Men det kom inte för sent. Lagen, systemen, människorna och förmågan att handla räckte för att staten skulle kunna fortsätta verka när invasionen kom. Det var inte en fullständig lösning. Det var tillräckligt med rådighet för att handlingsförmågan skulle finnas kvar.
Sverige är inte Ukraina. Men vi lever i samma tid. En tid där teknik, säkerhet, juridik och geopolitik vuxit samman. En tid där digital infrastruktur blivit en del av samhällets grundläggande skydd.
Frågan från Kyiv följer därför med mig hem.
Hur säkrar vi den rådighet som Sverige behöver för att fungera i fred, kris och i krig?
Ta med er den frågan. Ställ den inför nästa upphandling. Ställ den inför nästa försök med AI. Ställ den i styrelsen, i ledningsgruppen, i myndigheten, i kommunen, i företaget och i totalförsvarsplaneringen.
Om svaret är att ni saknar rådighet så är arbetet inte färdigt.
Sverige behöver egen rådighet i fred, kris och krig.
Det är vad digital suveränitet betyder.
Tack.
#AI #DigitalResiliens #digitalSuveränitet #Innovation #Svenska #Ukraina
Nycklarna till digital rådighet
Sju dagar före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, den 17 februari 2022, röstade det ukrainska parlamentet igenom en ny lag, 2075-IX. Lagen gjorde det rättsligt möjligt för myndigheter att flytta offentliga data och centrala informationssystem till molnet, något som tidigare varit starkt begränsat. När kriget inleddes var det rättsliga ramverket på plats. AWS Snowball-enheter, kompakta lagringsenheter stora som resväskor, sattes in i processen och data överfördes snabbt. Det ukrainska upplägget hade förberetts under lång tid. Varje samhällssektor fick egen krypteringsnyckel. Om en främmande makt hackade en nyckel fick den tillgång till en sektor, inte till staten. Den mest skyddsvärda informationen distribuerades fysiskt och stannade utanför molnet. Det var en arkitektur av medveten sektorering. Miljontals medborgare kunde fortsätta använda statliga digitala tjänster genom medborgarappen Diia. En förvaltning under attack fortsatte fungera, därför att lagen sju dagar tidigare hade öppnat en dörr som den tidigare hållit stängd, och därför att någon tidigt bestämt sig för att tänka igenom hur dörren skulle se ut.
Det handlar om något som ibland kallas rådighet. Att ha förmåga att omsätta insikt i handling, att kunna göra något åt det som händer, när det händer. Att själv kunna byta leverantör, dra ur sladden, reparera. En stat som saknar lagrum och inte har rådighet över sin data riskerar att förlora kontrollen över sin förvaltning när krisen kommer. Ukraina passerade tröskeln med sju dagars marginal och med en plan som lärts in över år. I fredstid går det att låtsas att infrastrukturen är neutral. I kris och i krig är den en central del av ett lands försvar, och samtidigt en sårbarhet.
Insikten om behovet av ökad rådighet växer just nu bland Europas regeringskanslier. Det handlar om konsekvenserna av den ryska aggressionen. Det beror också på vad som händer i Washington. Den 20 januari 2025 deltog flera ledare från de stora techbolagen, däribland Musk, Zuckerberg, Bezos, Cook, Pichai, Altman och TikToks Shou Zi Chew, vid Donald Trumps andra presidentinstallation. Flera satt mycket framträdande. Musk ensam lade över tvåhundrafemtio miljoner dollar på att hjälpa Trump att bli vald. Sedan installationen har centrala tjänster i teknikområdet i Vita huset besatts av personer från en allt trängre krets kring investeraren Peter Thiel. Vicepresident JD Vance fick i senatsvalet 2022 minst femton miljoner dollar i stöd från Thiel och arbetade tidigare för hans investeringsbolag. Trumps rådgivare för AI och kryptovaluta, David Sacks, hör till den så kallade PayPal-maffian. Michael Kratsios, chef för Vita husets kontor för vetenskap och teknik, har tidigare arbetat för Thiels investeringsbolag. Amerikansk demokrati har länge haft en särskild relation till de ledande teknikföretagen. Under 2025 har relationen kommit närmare än förut.
I december 2025 publicerade Vita huset en ny nationell säkerhetsstrategi. Dokumentet innehåller ett starkt kritiskt avsnitt om Europa och EU. Amerikanska teknikstandarder ska driva världen framåt. Europeisk reglering framställs som hinder för innovation, suveränitet och amerikanska intressen. Det bör noteras att USA sedan 2011 har en egen form av digital suveränitet. Den heter FedRAMP och den reglerar vilka molntjänster federala myndigheter får använda för känslig information. I praktiken har de kraven sedan länge stängt ute utländska leverantörer från den amerikanska federala marknaden. Motsvarande krav finns i Ryssland, Kina och Indien. När EU försöker bygga något liknande blir det diskriminerande. Den asymmetrin är värd att hålla i minne när Washington kritiserar Bryssel.
I Köpenhamn hörs oron tydligast. Den 4 januari 2026 uppmanade statsminister Mette Frederiksen Trump att sluta hota med att annektera Grönland. ”USA har ingen rätt att annektera någon av de tre länder som tillhör det danska riket”, sade hon. Det är inte första gången Washington ser lystet på ön. Den amerikanske utrikesministern William Seward försökte köpa Grönland redan 1867, och president Truman erbjöd Danmark hundra miljoner dollar i guld för ön 1946. Danmark avböjde båda gångerna. Grönlands statsminister Jens-Frederik Nielsen förklarade nio dagar efter Frederiksens uttalande att ”vi väljer Danmark”. Danmark är medgrundare av Nato och har sedan 1951 en amerikansk militärbas på grönländsk mark. När en amerikansk president ifrågasätter ett grannlands territoriella integritet faller antaganden som legat till grund för hela det nordatlantiska säkerhetsarrangemanget. Dagarna därefter rapporterade medier att dansk underrättelsetjänst såg över alternativ till Palantir. Beroendets pris hade blivit en fråga även för underrättelsetjänsten. Den danska statsförvaltningen har krav på sig att använda Statens IT. Myndigheten har öppet redovisat att en arbetsplats kostar omkring åttatusen danska kronor om året, varav drygt tretusen går till Microsoft. Målet är att hälften av klienterna finns på en egenförvaltad plattform när Microsoft-avtalet omförhandlas 2029. Frågan danska tjänstemän själva ställer är enkel. Hur kan vi låta den danska statsministern använda amerikanska tjänster för att hantera information om Grönland?
Europa har börjat röra sig på bred front. I den tyska delstaten Schleswig-Holstein slutförde regeringen hösten 2025 migrationen av omkring fyrtiotusen e-postbrevlådor från Microsoft Exchange till öppen mjukvara, sådan vars källkod är öppen och som kan driftas av den som behärskar tekniken. Digitaliseringsminister Dirk Schrödter erkände i januari 2026 att övergången medfört utmaningar, men den kommer att fortsätta. LibreOffice används på omkring åttio procent av delstatens datorer utanför skatteförvaltningen, och Linux ska rullas ut som operativsystem under 2026. På federal nivå har Bundeswehr genom sitt IT-bolag BWI anslutit till det tyska samverkansorganet ZenDiS och deras öppna kontorsmiljö openDesk. Frankrike utfärdade i februari 2026 ett cirkulär, som bygger på skrivningar redan från 2016, som fastslår att digital suveränitet ska vara ett prioriterat kriterium vid offentlig upphandling. Hälsodata ska flyttas till certifierade europeiska molnleverantörer före utgången av 2026. I Österrike slutförde försvarsmakten hösten 2025 sin fleråriga migration av sextontusen datorer från Microsoft Office till LibreOffice. I Norge publicerade säkerhetsmyndigheten NSM den 6 februari 2026 sin årliga hotbedömning Risiko 2026. Amazon, Google och Microsoft namnges där uttryckligen som konkreta risker för norsk statlig infrastruktur. Formuleringen har få motstycken i tidigare nordiska säkerhetsanalyser. Det franska premiärministerns kansli följde upp i april. Den 8 april 2026 höll DINUM, det interministeriella direktoratet för digitalisering, ett seminarium som ålade samtliga ministerier att formalisera planer för minskat extra-europeiskt beroende. Åtta beroendeområden pekades ut. Arbetsstationer, samverkansverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och moln, nätverk, telekom. Den franska socialförsäkringsmyndigheten Assurance Maladie rör samtidigt åttiotusen anställda till Tchap, Visio och FranceTransfert, statligt utvecklade verktyg som ersätter Microsofts samverkanssvit. På tysk federal nivå pågår sedan januari 2026 piloten CKKI. Fyra stora institutioner, däribland Deutsche Rentenversicherung Bund och Bundesagentur für Arbeit, prövar openDesk i krishanteringsfunktioner. Pilotnamnet är talande. Cloudbasierte Kommunikation im Krisenfall.
Den europeiska rörelse som nu växer bygger på hantverk som pågått långt längre än debatten om digital suveränitet. Linux började som Linus Torvalds studentprojekt i Helsingfors 1991 och driver i dag merparten av världens molnservrar. Det grafiska gränssnittet KDE grundades i Tyskland 1996. LibreOffice föddes 2010. Nextcloud grundades i Stuttgart 2016. Tekniken är gammal. Den har byggts på universitet, i företagsgarage, av frivilliga. Det som är nytt är synen på tekniken. Europeiska regeringar börjar behandla den som strategisk resurs istället för billig nytta. Skiftet är just det. Ett skifte. Från effektivitet till resiliens, från kostnad till kapacitet, från inköp till förvaltning. Det är ett förändrat mål. Rådighet mäts på andra dimensioner än kronor och minuter.
Det som är nytt under första kvartalet 2026 är att rörelsen lämnar substitutionsfasen. Att byta Microsoft mot LibreOffice är en sak. Att bygga en gemensam europeisk stack är en annan. Den 17 april 2026 tilldelade EU-kommissionen ett ramavtal värt upp till hundraåttio miljoner euro över sex år till fyra europeiska konsortier för suveräna molntjänster. Det är första gången kommissionens nya ramverk SEAL, Sovereign European Assurance Levels, används som bindande kriterium i upphandling. Vinnarna är Post Telecom tillsammans med OVHcloud och Clever Cloud, Schwarzkoncernens STACKIT, Scaleway, samt Proximus med S3NS, Clarence och Mistral. Ett separat europeiskt initiativ, Eurosky, lanserades den 16 april 2026 från Nederländerna. Det är ett infrastrukturlager för sociala medier som bygger på AT Protocol, samma öppna standard som Bluesky vilar på, och låter användare ansluta till olika tjänster med data lagrad på europeiska servrar under europeisk rätt. Skiftet syns i protokollnivån. Från att flytta dokument från en proprietär leverantör till en annan, till att bygga gemensam infrastruktur som flera tjänster kan dela.
Det som driver frågan är juridik, politik och krig i förening. Juridiskt vilar den på flera parallella regelverk. CLOUD Act från 2018 ger amerikanska brottsbekämpande myndigheter möjlighet att begära ut data från bolag som USA betraktar som amerikanska, även när data lagras utomlands. FISA 702, vars verkliga omfattning Edward Snowden avslöjade 2013, ger amerikansk underrättelsetjänst rätt att hämta data om utländska personer utan notifikation och utan domstolsgranskning per ärende. Att båda lagarna bygger på amerikansk konstitutionell logik, där icke-medborgare har svagare rättsligt skydd, är i sammanhanget ingen parentes. Det är själva grunden. En svensk medborgares data i ett amerikanskt moln skyddas av avtalsvillkor, inte av den amerikanska konstitutionen. Efter sanktionerna mot Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare Karim Khan i februari 2025 uppstod uppmärksammade problem kring hans e-postkonto. Microsoft förnekade offentligt att bolaget stängt av domstolens tjänster. Det är också troligt att avstängning aldrig var den formella mekanismen. Liknande situationer har hanterats genom att USA hotat institutionen i sin helhet med sanktioner om den inte själv agerade. Oavsett mekanism gick ICC senare vidare och ersatte Microsoft Office med europeiska alternativ. Österrikaren Max Schrems har genom organisationen NOYB under ett decennium visat att amerikansk lagstiftning strukturellt står i vägen för europeiskt dataskydd. EU-domstolen har gett honom rätt två gånger, och dataöverföringarna till USA har därefter reparerats politiskt två gånger.
För svensk del tillkommer en dimension som sällan lyfts. Svenska myndigheters beslut om utlämnande av offentlig handling är förvaltningsrättsliga beslut som ska fattas av myndigheten. Det är en del av grundlagsskyddet. När ett amerikanskt molnbolag får tekniskt företräde till informationen, och i vissa lägen juridiskt tvingas lämna ut den, uppstår en ordning där någon annan än svensk myndighet i praktiken beslutar. Det är en genomgripande förändring av svensk förvaltning. Adekvansbeslutet mellan EU och USA rör dataskydd. Sekretessfrågan regleras av svensk offentlighets- och sekretesslag och påverkas inte av adekvansbeslut. Den som tror att politisk förhandling över Atlanten löser problemet har missat att det finns två problem.
Politiskt motarbetar Washington europeiska försök att bygga egna alternativ. Det amerikanska handelsdepartementet har kallat EU:s tekniklagstiftning diskriminerande. Enligt Reuters undertecknade utrikesminister Marco Rubio den 18 februari 2026 ett internt direktiv som beordrar amerikanska diplomater att motverka data sovereignty-initiativ runt om i världen. Direktivet talar generellt om datalokaliseringskrav, inte specifikt om enskilda europeiska initiativ, men adressaten är ändå tydlig. Samtidigt har Kina under det senaste decenniet byggt en industriell dominans som förskjuter frågan också österut. Omkring åttio procent av världens solceller tillverkas i Kina. BYD och de andra kinesiska biltillverkarna producerar fler elbilar än Europa, och kinesiska bolag kontrollerar tillsammans en större del av den globala batterimarknaden än någon annan region. Robotik och elektrifierade transportmedel hör till de områden där Europa snabbt tappar mark. Den gröna omställningens fysiska infrastruktur är på väg att få sin tyngdpunkt i Fjärran östern. Mellan dessa tryck ligger kriget. En stat som tappar kontrollen över sin digitala ryggrad tappar också förmågan att försvara sin fysiska. Rådighet har gått från att vara en fråga om effektivitet till att bli en fråga om överlevnad.
Forskning och industri har följt frågan länge. En studie publicerad av Linåker och kollegor 2025 pekar på att många offentliga projekt med öppen källkod i Europa bärs upp av förhållandevis små utvecklarteam. Kapaciteten är tunn i förhållande till uppgiften. EuroStack-initiativet förtjänar en egen anteckning. Det började som en konferens i EU-parlamentet den 24 september 2024 där ekonomen Cristina Caffarra, teknologipolitikern Francesca Bria och Signal-grundaren Meredith Whittaker mobiliserade europeiska teknikbolag. I februari 2025 publicerade Bertelsmann Stiftung och CEPS rapporten ”EuroStack: A European Alternative for Digital Sovereignty”, skriven av Bria, Paul Timmers och Federico Gernone. Den fastslog att åttio procent av Europas digitala teknik och infrastruktur är importerad, att sjuttio procent av globalt använda AI-grundmodeller kommer från USA, och att europeiska företag står för knappa sju procent av världens forsknings- och utvecklingsutgifter på mjukvara och internet. I mars 2025 hade tvåhundra organisationer, Airbus och Dassault Systèmes inräknade, skrivit på initiativets öppna brev. I oktober 2025 grundades EuroStack Initiative Foundation som icke-vinstdrivande stiftelse, med Caffarra som ordförande och bland grundande industrimedlemmar Nextcloud, Proton, IONOS och Ecosia. Det tyska koalitionsavtalet från maj 2025 mellan CDU/CSU och SPD stödjer initiativet explicit. Den 18 november 2025 lanserade Frankrike och Tyskland en gemensam task force om europeisk digital suveränitet. Bria och Timmers kallar i sin rapport på en mobilisering om trehundra miljarder euro över tio år, varav tio miljarder som första steg. Det är ett kapitalåtagande av en helt annan storleksordning än vad som tidigare diskuterats för europeisk teknikinfrastruktur. Ekonomisk forskning, bland annat en studie publicerad av Blind och Schubert 2024, har pekat på att öppen källkod bidrar väsentligt till EU:s BNP, i storleksordningen flera tiotals miljarder euro om året. Infrastrukturen har funnits i Europas händer i trettio år utan att behandlas som sådan. Sedan Interoperable Europe Act trädde i kraft 2024 har EU också ett rättsligt krav på att offentliga upphandlingar ska främja återanvändning, öppenhet och gränsöverskridande interoperabilitet. Kravet borde redan nu märkas i svenska utlysningar. Det gör det sällan.
Här behöver en distinktion göras för att analysen ska hålla. Öppen källkod är en sak, digital suveränitet en annan. En stat kan ha proprietär programvara och ändå behålla rådighet, om upphandlingen är genomtänkt, portabiliteten garanteras i avtal och datamodellerna är öppna. En stat kan använda öppen källkod och ändå hamna i beroende, om förvaltningen saknas. I praktiken konvergerar ändå de två frågorna. Öppen källkod gör rådigheten billigare, mer transparent och mer delbar mellan stater. Det är därför Tyskland, Frankrike, Österrike och Ukraina närmar sig frågan samtidigt. Utan öppen källkod som infrastruktur blir digital suveränitet en ambition utan verktygslåda.
Distinktionen behövs av ytterligare en orsak. CISPE, branschorganisationen för europeiska molnleverantörer, varnade i en skrivelse till EU-kommissionen den 18 mars 2026 för det de kallar sovereignty washing. Risken är att europeiska regelverk på pappret kräver suveränitet, medan amerikanska hyperscalers i praktiken levererar den, ofta i konsortier med en europeisk partner som ansikte. När EU-kommissionen den 17 april 2026 utsåg sina fyra suveräna molnleverantörer ingick också Google i ett av de utvalda konsortierna, vilket utlöste exakt den kritiken. Suveränitet definieras inte av var datacentrat står. Den definieras av vem som äger nyckeln, vem som ansvarar inför vilken jurisdiktion, och vem som i sista hand kan dra ur sladden.
I Sverige syns viss förflyttning, om än betydligt mer blygsam. Regeringens nya digitaliseringsstrategi för perioden 2025 till 2030, antagen i maj 2025, pekar ut fem fokusområden och tre tvärgående teman, bland dem AI, säkerhet och data. Men den sätter inga tydliga mål för rådighet i fred, kris eller krig, och öppen källkod saknas som eget område. I december 2025 beslutade regeringen att slå ihop Digg och Post- och telestyrelsen till en ny myndighet från 1 januari 2027. På Digg slutfördes under 2025 ett flerårigt utforskande arbete om en nationell plattform för öppen källkod. Beslutet att bygga plattformen väntar på finansiering. Samverkansorganet eSam skrev i september 2025 att regelverket för dataöverföring mellan EU och USA hanteras i en tid de beskriver som turbulent. Det är förvaltningsspråk för juridisk osäkerhet. Regeringen har gett Kammarkollegiet i uppdrag att utreda ett nytt sätt att upphandla digitala tjänster, med underlag i augusti 2026.
Det som saknas i Sverige är den tydliga riktningen, och den har saknats länge. EU-kommissionens observatorium OSOR beskrev redan 2013 den svenska offentliga öppen källkods-rörelsen som något som pågick underifrån, utan strategiskt stöd från staten. Diagnosen är tretton år gammal och håller fortfarande. Digitaliseringsstrategin från 2017, under Stefan Löfven, nämnde inte öppen källkod som prioritering. OECD konstaterade 2018 en påtaglig brist på koordination mellan myndigheter. Digitaliseringsstrategin 2025-2030, under Ulf Kristersson, har inte ändrat mönstret. Min egen analys av utvecklingen över tre regeringsperioder, Alliansen från 2006, Löfven från 2014 och Kristersson från 2022, är att digital suveränitet har behandlats som både teknikfråga och marknadsfråga, men sällan som säkerhetspolitisk fråga. Mönstret framstår som strukturellt och har hållit över olika regeringsfärger. Varför frågan fått så låg prioritet är värt att reflektera över. En del är tilltron till en transatlantisk världsordning som antagits bestå. En del är marknadspolitisk försiktighet, där öppen källkod felaktigt setts som motståndare till privat näringsliv. En del är en New Public Management-logik som har ifrågasatts i välfärdens alla delar utom just IT, där den fortfarande styr som vore den neutral. Gemensamt för förklaringarna är ett underskattande av infrastruktur som politisk fråga.
Det som skiljer Sverige från Tyskland, Frankrike, Österrike och Danmark handlar därför mindre om tempo än om strategisk vilja över tid. Estland lanserade X-Road 2001. Danmarks kommunala samverkansorganisation OS2 etablerades 2012. Frankrike gav sin egen förvaltning en nationell handlingsplan för fri programvara 2021. Tyskland startade Sovereign Tech Fund i oktober 2022. Bakom varje sådant beslut ligger ett politiskt val att behandla digital infrastruktur som strategisk resurs. Ett motsvarande samlat val har i Sverige saknats. Kommuner och enskilda myndigheter får fylla hålet. Resurser är inte huvudproblemet. Det handlar om styrning och strategisk riktning. Under tiden växer beroendet. Varje nytt IT-kontrakt i en myndighet, ett sjukhus, en skola, ökar friktionen mot ett senare leverantörsbyte och risken för inlåsning.
Beslutet i Kyiv den 17 februari 2022 var ett politiskt val. Det gällde vad staten skulle kunna göra med sin egen förvaltning den dag kriget kom. Lagen skrevs i tid. Åtta dagar senare blev molnmigreringen en avgörande del av att hålla statsapparaten fungerande under invasionens första skede. Det krävde år av förarbete, en centralplan och människor som vågade fatta beslut innan tvånget kom. Nu fattar andra europeiska regeringar liknande val, pressade av kriget i öster, av en amerikansk administration som ifrågasätter europeisk självständighet och av ett Kina som tar allt starkare industriell position. I Sverige dröjer valet. Tid finns ännu. Men den krymper. När den tar slut är det inte längre tid för val, bara tid för konsekvenser.
Referenser
Bertelsmann Stiftung. (2025, februari). EuroStack: A European alternative for digital sovereignty (Bria, F., Timmers, P., & Gernone, F.).
Blind, K., & Schubert, T. (2024). Estimating the GDP effect of open source software and its complementarities with R&D and patents. The Journal of Technology Transfer, 49(2), 466-491.
Bossi Malafosse, J. (2026, 12 mars). The Lecornu Circular of 5 February 2026 reaffirms the requirement for SecNumCloud hosting for health data. Mondaq.
Congress.gov. (2018). Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act (CLOUD Act), Public Law 115-141, Division V.
Digitaliseringsstyrelsen. (2025, 18 december). Open source stiller krav til myndighedernes ansvar for it-løsninger.
Digitaliseringsstyrelsen. (2026, 28 januari). Digital suverænitet i den offentlige sektor: Sammenfattende erfaringsopsamling på myndigheders initiativer for at migrere til alternative teknologier.
Digg (Myndigheten för digital förvaltning) & Arbetsförmedlingen. (2026). Offentlig kod: Öppen programvara i svenska offentliga organisationer.
Digg (Myndigheten för digital förvaltning). (2022, 27 september). Anskaffning, utveckling och publicering av öppen programvara: Policy och riktlinjer.
DINUM (Direction interministérielle du numérique). (2026, 8 april). Souveraineté numérique: l’État accélère la réduction de ses dépendances extra-européennes.
eSam. (2025, 26 september). Uppdatering kring adekvansbeslutet i en turbulent tid [ES2025-18].
EU-domstolen. (2020, 16 juli). Schrems II (Case C-311/18).
EuroStack Initiative Foundation. (2025, oktober). A foundation to build: The EuroStack initiative takes shape.
Europaparlamentet och rådet. (2024, 13 mars). Förordning (EU) 2024/903 om åtgärder för en hög nivå av offentlig sektors interoperabilitet i unionen (Interoperable Europe Act).
Euractiv. (2025, 16 december). ”Discriminatory”: US threatens EU companies over tech fines.
Euronews. (2026, 16 april). Eurosky: Europe aims to rival big tech with its own social media ecosystem.
European Commission. (2026, 17 april). Commission advances cloud sovereignty through strategic procurement.
FedRAMP Program Management Office. (2025). Federal Risk and Authorization Management Program: About the program. U.S. General Services Administration.
Greenberg Traurig. (2025, april). Digital policy highlights of the German coalition agreement 2025.
Heise online. (2025, oktober). EuroStack Foundation: Europe’s tech industry founds sovereignty initiative.
Heise online. (2026). Microsoft alternative: Social insurers trial OpenDesk for emergencies.
Intelligence Online. (2026, 13 januari). Copenhagen in talks to replace Palantir.
Interoperable Europe Portal / OSOR. (2013). Swedish public open source movement working from the bottom up.
Interoperable Europe Portal. (2025, 24 april). BWI/Bundeswehr chooses open source by adopting openDesk.
Linåker, J., & Muto, S. (2024). Software reuse via OSS in the public sector: A report for the Danish Agency for Digital Government. RISE.
Ministère de l’Économie. (2026, 8 april). Souveraineté numérique: séminaire interministériel.
Nasjonal sikkerhetsmyndighet. (2026, 6 februari). Risiko 2026.
NOYB – European Center for Digital Rights. (n.d.). About us and ongoing cases.
OECD. (2018). Going Digital in Sweden. OECD Publishing.
n-tv (dpa). (2026, 5 januari). Schrödter sieht Herausforderungen bei Open-Source-Umstellung.
Office of the Director of National Intelligence. (2023). Section 702 of the Foreign Intelligence Surveillance Act overview.
Politico EU. (2025, 4 juni). Microsoft didn’t cut services to International Criminal Court, its president says.
Regeringen.se. (2025, 28 maj). Sveriges digitaliseringsstrategi 2025-2030.
Regeringen.se. (2025, 11 december). Regeringen slår ihop myndigheterna PTS och Digg.
Regeringen.se. (2026, 16 februari). Nytt statligt inköpssystem för digitala lösningar.
Reuters. (2026, 4 januari). Denmark PM urges Trump to stop threats to take over Greenland.
Reuters. (2026, 25 februari). Exclusive: US orders diplomats to fight data sovereignty initiatives.
Robinson, D. (2025, 31 oktober). International Criminal Court kicks Microsoft Office to the curb. The Register.
Saunders, M. (2025, 30 september). Austria’s military switches from Microsoft Office to LibreOffice. The Document Foundation.
Ginman, R. J. (2025, 19 september). Staten udfordrer Microsoft: Tusindvis af computere kører snart med open source-software. Version2 / Ingeniøren.
Telecompaper. (2026, 30 mars). French public sector grows spending on public cloud services by 62 percent in 2025.
The Register. (2026, 18 mars). Europe’s cloud minnows tell Brussels to stop big tech ’sovereignty-washing’.
The Register. (2026, 20 april). One of Europe’s sovereign cloud picks may not be so-sovereign after all.
The Guardian. (2013, 6 juni). NSA Prism program taps in to user data of Apple, Google and others (Greenwald, G., & MacAskill, E.).
The White House. (2025, november). 2025 National Security Strategy.
Konkel, F. (2022, december). Ukraine tech chief: Cloud migration ”saved Ukrainian government and economy”. Nextgov.
UBOS. (2026, 25 februari). Denmark’s Digital Agency chooses LibreOffice over Microsoft for digital sovereignty.
Petursdottir, G. (2019, 30 augusti). Trump’s Greenland plan is the rebirth of an 1867 American dream. USAPP – American Politics and Policy Blog, London School of Economics.
Verchovna Rada. (2022, 17 februari). Lag 2075-IX om molntjänster.
ZenDiS (Zentrum Digitale Souveränität). (2026, 21 januari). Sozialversicherungen rüsten sich mit openDesk für den Krisenfall [pressmeddelande via krankenkassen-direkt.de].
#AI #Demokrati #DigitalResiliens #digitalSuveränitet #Rådighet #SocialMedia #Svenska #Ukraina
Nu på söndag 1 mars, är det DI.day igen. Vi ses i ☕ kafét på 📚 stadsbiblioteket i Lund mellan 14.00 och 16.00. Alla är välkomna oavsett förkunskaper.
Vi diskuterar vilka 🇪🇺 europeiska alternativ som finns till US-amerikansk mjukvara och hjälper varandra att installera, konfigurera och prova alternativen på våra📱mobiler. Antingen är du en som hjälper andra eller så får du själv hjälp och tips. #digitalsuveränitet #swedid #diday #lund
Nu på söndag 1 mars, är det DI.day igen. Vi ses i ☕ kafét på 📚 stadsbiblioteket i Lund mellan 14.00 och 16.00. Alla är välkomna oavsett förkunskaper.
Vi diskuterar vilka 🇪🇺 europeiska alternativ som finns till US-amerikansk mjukvara och hjälper varandra att installera, konfigurera och prova alternativen på våra📱mobiler. Antingen är du en som hjälper andra eller så får du själv hjälp och tips. #digitalsuveränitet #swedid #diday #lund
https://www.europesays.com/se/173076/ Stort säkerhetsfokus vid årets Techarena ##cybersäkerhet ##digitalsuveränitet ##Techarena ##techbranschen #AI #Business #Economy #Ekonomi #Försvar #Molntjänster #Säkerhetspolitik #SE #Svenska #Sverige #Sweden #Swedish
Om en vecka, söndag 1 mars, är det DI.day igen. Vi ses i ☕ kafét på 📚 stadsbiblioteket i Lund mellan 14.00 och 16.00.
Alla är välkomna oavsett förkunskaper.
Vi diskuterar vilka 🇪🇺 europeiska alternativ som finns till US-amerikansk mjukvara och hjälper varandra att installera, konfigurera och prova alternativen på våra mobiler. Antingen är du en som hjälper andra eller så får du själv hjälp och tips. #digitalsuveränitet #swedid #diday #lund
För dig som är i närheten av #Lund startar nu en studiecirkel om Digital Suveränitet med fem träffar. Första träffen är redan nu på tisdag 24/2 18.00. Det är helt och hållet nybörjarnivå. Du förväntas inte vara "en hejare på data". Du behöver bara vara intresserad av frågan om makten över de digitala medlen i vårt samhälle och våra liv. #digitalsuveränitet
Edit - lagt till länk: https://www.abf.se/mittskane/nyheter/digital-sjalvstandighet-kursstart-24-februari-anmal-deltagandet/
”Det går inte att bevisa vem som utfört handlingen” – om beviskrav, Palantir och statens tystnad
En nedlagd förundersökning om sexuellt ofredande väcker starka reaktioner. När ett brott inte leder till åtal får brottsoffret ofta ett kort besked: det går inte att bevisa.
Men i en tid där rättsväsendet samtidigt investerar i kraftfulla analysverktyg som kan kartlägga samband över stora datamängder uppstår en legitimitetsfråga. Hur ska medborgaren förstå och förhålla sig till skillnaden mellan seriösa misslyckanden, prioriteringar och nonchalans när det aldrig tydliggörs?
Länk till fulltext:
#Palantir #Polisen #Rättssäkerhet #Integritet #AI #DigitalSuveränitet
Recept för digital självständighetsdag i Lund på söndag 1 februari 14.00-16.00.
#diday #digitalsuveränitet #lund
https://organisera.org/events/18c48a59-8441-4145-9ed9-390a56112b4a
Vi som redan är här vet att gräset ÄR grönare. Men hur sprider vi ordet? 📢
Jag har skrivit om kraften i öppen källkod och varför ingen algoritm någonsin ska få styra vårt samtal. Genom att äga våra egna hörn av nätet (som @christian) visar vi vägen.
Hur pratar du med vänner om decentralisering? 🌍
Läs hela analysen: https://christiankarlsson.xyz/2026/01/24/mastodon-open-source-digital-frihet/
Vi har Bank-ID för att verifiera oss, men hur verifierar vi banker och myndigheter?
Danmark och Tyskland banar väg för digital suveränitet
Hur ska vi förhålla oss till en förändrad geopolitisk karta, och tankar om digital suveränitet? Jag tog mig tid att lyssna på ett seminarium från det danska folketinget från i veckan, som synliggorde hur centrala dessa frågor egentligen är, och hur Danmark på nationell nivå tagit flera kliv framåt. Där tänker man att is i magen är bra, men inte tillräckligt, utan vägen framåt handlar om digital kontinuitetshantering och långsiktig strategisk omläggning av samhällets digitala infrastruktur. Jag rekommenderar seminariet varmt, för den som vill fördjupa sig i frågorna.
“Jag är ganska orolig över situationen när det gäller Danmarks digitala suveränitet, eller snarare bristen på digital suveränitet”, sa den danska digitaliseringsministern Caroline Stage Olsen i inledningen av seminariet. Hon beskrev detta som resultatet av decenniers val som gjort landet alltför beroende av en handfull globala teknikjättar. En situation vi i Sverige är väl bekanta med.
I Schleswig-Holstein har man redan tagit steget. De bygger nu digital arbetsmiljö med utgångspunkt i digital suveränitet för hela delstatsförvaltningen baserad på öppen källkod. LibreOffice ersätter Microsoft Office, OpenExchange och Thunderbird ersätter Microsoft Exchange och Outlook. De implementerar Linux istället för Windows – och Dirk Schrödter, digitaliseringsminister för delstaten, använder det redan själv: “Jag älskar det”.
Jag ser med intresse på vad våra danska och tyska grannar inte bara planerar för, utan gör här och nu. Att de ser att den digitala infrastruktur som driver våra myndigheter, regioner, kommuner och samhälleliga tjänster inte längre bara är produkter eller tjänster vi upphandlar och förvaltar, utan att detta idag är kritisk infrastruktur. En bärande punkt i samtalen i Folketinget gjorde det tydligt att ett land riskerar vi att förlora politisk och administrativ självständighet, när rådighet över den digitala infrastrukturen saknas.
I Århus kommun har man flyttat 60 IT-lösningar från en amerikansk till en tysk leverantör. Resultatet? Kostnaderna har sjunkit till en fjärdedel, från 800 000 till 200 000 danska kronor årligen. Och övergångskostnaderna täcktes redan första året. “Vi har tagit tillbaka kontrollen”, säger Charlotte Storm-Gregersen från kommunen. “Vi ser att vi har varit för beroende av några få stora aktörer.” Den verkliga insikten handlar inte om isolationism eller digitala murar. Det handlar om att skapa alternativ. Att främja ett starkt och diversifierat landskap av teknikföretag som kan leverera innovativa lösningar av hög kvalitet – inte bara för Norden och Europa, utan för export till resten av världen.
I Danmark har kommunerna gått samman i nätverket OS2, där 81 kommuner, en region och statliga IT-tjänster samarbetar. De skapar lösningar utifrån verkliga behov snarare än flaggskeppsprojekt. Men utmaningarna är tydliga. Långsiktig finansiering, gemensamma lösningar och ett starkt ägarskap. “Vi behöver inte fler doktorandprojekt och innovationsnätverk”, sa Jens Kjellohopp från OS2. “Det finns många av oss i Danmark som vet vad vi arbetar med här, både leverantörer och offentliga organisationer, men problemet är alltid finansieringen.”
Digital suveränitet är inte bara en teknisk fråga. Det är en fråga om säkerhetspolitik, demokrati och ekonomi. Det handlar om vem som kontrollerar våra data, vem som formar vår digitala framtid, och vem som dikterar villkoren. När vi ser Danmark och delar av Tyskland ta modiga steg mot en ökad digital egenmakt syns tydliga vägar framåt. Det är läge att börja vandra, också för Sverige.
Ok, så å skrive almanakken for #Norske #digitalsuveranitet er... vanskelig.
Det blir som en håndbok for folk når bombene daler, og det er ikkje rart da at man begynner nesten på en manual om hvordan man tar over det lokale nettet.
Dog eg kan forklare hva "linking" er, hva IPv4/6 er, hva TCP, UDP, og ICMP er, hva NAT, DHCP, DNS, og UPnP er, så har eg ingen kunnskap om infrastrukturen du finner på lokale nettverkshub.
Så eg står litt stille akkurat nå.
På måndag har DFRI årsmöte för 2023!
Efteråt kommer Daniel Melin från #Skatteverket att föreläsa om projektet Digital samverkan för offentlig sektor (#dSam) som utförts av eSamverkansprogrammet (eSam).
Det blir mycket om #öppenkällkod och #digitalsuveränitet med mera och möjlighet att diskutera det i relation till #mänskligarättigheter och #integritet!
Läs mer om dSam här: https://www.esamverka.se/vad-vi-gor/utvecklingsarbetet-inom-esam/digital-samarbetsplattform.html
Kallelse till DFRI:s årsmöte hittar du på: https://www.dfri.se/kallelse-till-dfris-arsmote-2023/