#ayiti — Public Fediverse posts
Live and recent posts from across the Fediverse tagged #ayiti, aggregated by home.social.
-
KONPA OLD SCHOOL 1990 A 2005 radio
http://104.156.55.94:9146/stream
-
KONPA OLD SCHOOL 1990 A 2005 radio
http://104.156.55.94:9146/stream
-
#OTD Toussaint Louverture was born into slavery in Cap-Français (now Cap-Haïtien) in Saint-Domingue (now Haïti / Ayiti).
He helped lead a revolution that won independence & ended slavery, defeating forces from the empires of France, Britain & Spain in the process.
-
#OTD Toussaint Louverture was born into slavery in Cap-Français (now Cap-Haïtien) in Saint-Domingue (now Haïti / Ayiti).
He helped lead a revolution that won independence & ended slavery, defeating forces from the empires of France, Britain & Spain in the process.
-
Rassemblement pour Haïti. Réouverture de l’aéroport Toussaint Louverture
samedi 9 à 14h, Consulat d'Haïti, Paris
https://www.agendamilitant.org/a8112 #Haïti #ayiti #HaitiEnDanger #AyitiAnDanje #DiasporaHaitienne #HaitiParis #RassemblementHaiti #AeroportHaiti #HaitiDebout #Caraibes -
Rassemblement pour Haïti. Réouverture de l’aéroport Toussaint Louverture
samedi 9 à 14h, Consulat d'Haïti, Paris
https://www.agendamilitant.org/a8112 #Haïti #ayiti #HaitiEnDanger #AyitiAnDanje #DiasporaHaitienne #HaitiParis #RassemblementHaiti #AeroportHaiti #HaitiDebout #Caraibes -
Six Republicans Break Ranks to Oppose #Trump on Immigration
With the six representatives’ help, House #Democrats were able to force a vote on Haitians’ temporary protected status in the U.S.
-
Djakout Mizik - Biznis Pam
-
Djakout Mizik - Biznis Pam
-
Vive #Haïti debout ! Vive la #Palestine libre ! Vive le #Venezuela libre !
Ruth du collectif Nou Bouke
-
Carimi - Best of Carimi double album (Bang Bang / Nasty Bizniz)
-
Carimi - Best of Carimi double album (Bang Bang / Nasty Bizniz)
-
BTW
though technically in the Atlantic, we include #Bermuda ―which in Spanish is Las Bermudas―, the #Bahamas and #TurksCaicos as part of our AfroIndigenous Caribbean cousinhood.
and we all forget that the #CaymanIslands exist.
BTW²
#Cuba #Jamaica #LaEspañola (#Ayití) #PuertoRico #Bermudas are all, technically not just islands but archipelagos.
so the Caribbean, with its Atlantic cousins, is a geographic archipelago that is composed of politically divided micro-archipelagos.
-
BTW
though technically in the Atlantic, we include #Bermuda ―which in Spanish is Las Bermudas―, the #Bahamas and #TurksCaicos as part of our AfroIndigenous Caribbean cousinhood.
and we all forget that the #CaymanIslands exist.
BTW²
#Cuba #Jamaica #LaEspañola (#Ayití) #PuertoRico #Bermudas are all, technically not just islands but archipelagos.
so the Caribbean, with its Atlantic cousins, is a geographic archipelago that is composed of politically divided micro-archipelagos.
-
Les révolutionnaires haïtiens, qui ont adopté le nom d’Armée Indigène, triomphent des forces françaises lors de la célèbre bataille de Vertières, le 18 novembre 1803. Ils déclarent leur indépendance préliminaire de la France une dizaine de jours plus tard, le 29 novembre. #Ayiti https://indigenes-republique.fr/comment-haiti-a-abattu-lesclavage-et-ouvert-la-voie-a-la-liberte-dans-le-monde-atlantique/
-
🇭🇹Des esclavagistes tels que la Grande Bretagne, la France et les USA sont souvent désignés comme les acteurs principaux de l’entrée dans l’ère abolitionniste, occultant le rôle crucial d’Haïti et des luttes des esclaves eux-mêmes. Marlène Daut, professeure en études diasporiques africaines à l’université de Yale, rappelle dans cet article que Haïti a été la première nation à abolir l’esclavage de manière définitive et appelle à une réévaluation de l’histoire pour reconnaître l’importance de cette révolution dans l’établissement du consensus contemporain contre l’esclavage.
A lire sur notre site !
-
Thinking of #Ayiti cherie and remembering the years we lived and worked there.
-
Thinking of #Ayiti cherie and remembering the years we lived and worked there.
-
🇭🇹🧿🕯Ce jour-là, le 12 janvier 2010, il y a 14 ans, plus de 300 000 Haïtiens ont été tués, suite au passage d'un séisme dévastateur. Nos pensées vont aux victimes, à leurs familles et à tous les rescapés de la tragédie. Nous nous souviendrons ! #Haiti
#12Janvier2010 #Ayiti -
Exposition à la librairie Utopia
demain à 18h, Librairie Utopia, Paris
https://www.agendamilitant.org/Nouvelle-exposition-a-la-librairie.html #exposition #mouvementutopia #ayiti #madamessara #feminisimeetecologie -
Il faut ravir au gouvernement inhumain qui tient depuis longtemps nos esprits dans la torpeur la plus humiliante, tout espoir de nous réasservir, il faut enfin vivre indépendants ou mourir. DESSALINES
Bon 220e anniversaire de l'indépendance de la République d’#Haïti
-
🇭🇹 Ce jour-là, le 16 décembre 1990, il y a 33 ans, Jean-Bertrand Aristide a été élu président de la République d'Haïti, à l'issue de la première élection démocratique en Haïti depuis la fin de la dynastie des Duvalier. #Haïti #Ayiti #JeanBertrandAristide
https://www.haitianaute.com/2022/09/aristide.html -
🇭🇹🗓 Hace 256 años, el 6 de octubre de 1767, nació en Granada 🇬🇩, Henry Christophe. General del Ejército, Héroe de la Independencia de Haití y constructor de la Ciudadela de La Ferrière, la fortaleza militar🎖más grande de América. ✊🏿 #Haïti #HenryChristophe #Ayiti
-
🇭🇹🗓 256 years ago, on October 6, 1767, Henry Christophe was born in Grenada 🇬🇩. General of the Army, Hero of Haitian Independence and builder of the Citadel of La Ferrière, the largest military🎖fortress in the Americas. ✊🏿 #Haïti #HenryChristophe #Ayiti
-
🇭🇹🗓 Il y a 256 ans, le 6 octobre 1767, naquît Henry Christophe, à la Grenade 🇬🇩. Général d'Armée, Héros de l'indépendance d'Haïti et bâtisseur de la Citadelle La Ferrière, la plus grande forteresse militaire🎖des Amériques. #Haïti #HenryChristophe #Ayiti ✊🏿
-
🇭🇹 La commune de Savanette, dans le Plateau central. #Haïti #Savanette #Ayiti
https://www.haitianaute.com/2023/09/la-commune-de-savanette.html -
🇭🇹 La commune de Savanette, dans le Plateau central. #Haïti #Savanette #Ayiti ✊🏿
https://www.haitianaute.com/2023/09/la-commune-de-savanette.html -
https://archive.org/details/nan-yon-bat-je
Nan Yon Bat Je by Edenne Roc; Jak Estefèn Aleksi (Jacques Stéphen Alexis)
Topics
#HaitianCreole, #Kreyòlayisyen, #Kreyòl, #woman, #Lespaceduncillement, #literatiayisyen, #literatiKreyòl, #womanAyisyen, #Ayiti, #Kiba«Elkotcho, yon militan kiben oblije kite peyi l pou rezon politik vin abite Ayiti. Li twouve l ap travay kòm mekanisyen nan yon izin blan meriken ap dirije. Yon lòt kote, Laninya Estrilita, yon kibèn kite Kiba vin pratike bouzennay an Ayiti nan yon ba kote sòlda meriken vin pran plezi, pase swaf seksyèl yo. De pèsonaj sa yo ki se te de amourèz lè yo te piti, rankontre nan yon ba Pòtoprens ki rele ‹Sansasyon ba›. Rankont sa a pral deklannche yon istwa lanmou ekstraòdinè kote senk sans mesyedam yo ki t ap dòmi reveye epi kreye yon sizyèm sans ki depase tout lòt sans yo. Istwa damou sa a dewoule nan mitan tout pwoblèm egzistansyèl moun sou latè ka viv : eksplwatasyon moun kont moun, ekplwatasyon peyi kont peyi, trayizon, rasis, prejije, melanje ak divès kalite relasyon santimantal chaje ak imanite : renmen, zanmitay, fratènite ak solidarite. Pèsonaj yo t ap milite, yo chak bò kote pa yo, nan fason pa yo, pou imanite ak lanmou pran kontwòl eksplwatasyon. Rankont yo de a ansanm ouvè wout rèv yon realite ekstraòdinè ki se libète ak byennèt pou tout moun.»
-
🇺🇸🇭🇹 On that day, July 28, 1915, the United States under President Woodroow Wilson invaded Haiti. This was the beginning of a military occupation that lasted 19 years, at the cost of several thousand Haitian deaths. ✊🏿 #Haïti #Ayiti
https://www.haitianaute.com/2019/07/discours-du-depute-des-gonaives-raymond.html -
🇺🇸🇭🇹 Ce jour-là, le 28 juillet 1915, les États-Unis du président Woodroow Wilson, en violation de la souveraineté nationale du peuple haïtien, envahirent Haïti. Ce fut le début d'une occupation militaire qui aura duré 19 ans, au prix de plusieurs milliers de morts haïtiens. #Haïti #Ayiti ✊🏿
https://www.haitianaute.com/2019/07/discours-du-depute-des-gonaives-raymond.html -
🇭🇹📝🥁 Le chant national d'Oswald Durand : hymne national d'Haïti entre 1893 et 1904 et actuel hymne présidentiel de la République. #Haïti #Ayiti #OswaldDurand
http://www.haitianaute.com/2023/06/le-chant-national-doswald-durand-lhymne.html?m=1 -
https://archive.org/details/pa-bliye-1804
Pa bliye 1804 = Souviens-toi de 1804 by Jean Casimir; Jan Kazimi
Topics
#Ayiti, #Haïti, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #creole, #kreyòl, #istwaAyiti, #créoleHaïtien, #leta, #létat, #kolonizasyon, #colonialisme, #ras, #race, #histoiredHaïti"Pa bliye 1804 pa you liv ki ekri pou espesyalis ; li ta anvi rive nan mem pi fò moun ki renmen li. Entansyon liv-la se esplike kote divòs ant nèg plim e ank-yo ak rès sitwayen nan peyi-a soti, e ki dega divòs-sa-a fè."
-
https://archive.org/details/sospoketheearth
So Spoke the Earth = Ainsi parla la terre = Tè a pale : a Haiti anthology by M.J. Fievre; Joanne Hyppolite; Marie Ketsia Theodore-Pharel; Marilène Phipps-Kettlewell; Edwidge Danticat; Kathie Klarreich; Mahalia Solages; Leita Kaldi Davis; Yolaine M. St. Fort; Gariot Pierre Louima; Nathalie Cerin; Nathalie Foy; Barbara Ellen Sorensen; Suzy Magloire-Sicard; Fabienne Sylvia Josaphat; Alison Luterman; James E. Cherry; Danielle Legros Georges; Carolyn Srygley-Moore; Jerrice J. Baptiste; Jeremy Paden; Mimi Ferebee; Jaime R. Wood; Emmelie Prophète; Marie-Alice Théard; Margaret Papillon; Carmelle St. Gérard-Lopez; Maryse C. Elysée; Pascale Doxy; Mireille Sylvain-David; Aurélie M. Fièvre; Magalie Jean-Baptiste; Geneviève Gaillard-Vanté; Naïké C. Bélizaire; Louis Joseph Guy Marie Cayemitte; Jonel Juste; Elsie Suréna; Jessica Fièvre; Yvette Leroy; Lucie Mercure Gelin; Maude Heurtelou; Smoye Noisy; Leila Laraque; Naomie Labaty; Schiller Marcelin; Donaldy Salvant; Gessy Cameau Coicou; Cynthia D. Bertelsen; Nadine Pinede; Yveline Alexis; Liliane Nerette-Louis; Marylin Laurent; Chantalle Francesca Verna; Karyn Exilus; Jan Mapou
Topics
#Haitianliterature, #littératureHaïtienne, #literatiayisyen, #literatiKreyòl, #Haiti, #Ayiti, #Haïti -
https://archive.org/details/wol-vodou-nan-bwa-kayiman
Wòl Vodou nan Bwa Kayiman by Serge Fuertès
Topics
#HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #creole, #kreyòl, #istwa, #vodou, #BwaKayiman, #Ayiti, #istwaAyiti, #istwadayitiedisyon: fabriksiy KAWONABO (aylmer, ontario)
Papòtkozman
Premye rale: dekiprevyen Bwa Kayiman
Dezyèm rale: wòl vodou nan Bwa Kayiman
Twazyèm [rale]: sans Bwa Kayiman
Tèminalkoman
Lislivitilize -
https://archive.org/details/goudougoudou
Goudougoudou sou chimen nou by Garry Dossous
Topics
#Goudougoudou, #tranblemanntè, #Ayiti, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #creole, #kreyòl, #literatiayisyen, #literatiKreyòl, #woman, #fanmi"Dezan apre tranblemanntè a, Sacha ki se sèl moun nan fanmi an ki ta sanble te rete vivan apre trajedi a, te dekouvri modpas sè li. Li te sezi wè Sofya te konn sèvi ak foto li pou li te atire Djonnsonn. Sacha te mete tout odas li deyò pou li te fè tèt li pase pou Sofya. Jennonm nan ki pa te vle rate okazyon an ankò, te blije ale Ayiti. Se vre, li te genyen anpil dout sou moun li te wè a; men sèvèl li pa te fin twò klè pou li te konprann jwèt la. Li te sèvi avèk Sacha tankou se te Sofya. Lè Djonnsonn te vin konnen Sacha se ti sè Sofya, li te kriye tankou yon ti bebe ; men, sa pa te chanje lanmou ak santiman ki te nan fon kè li.
-
https://archive.org/details/endepandans
Endepandans 1804-2004: A stroll into the history of the Ayitians by Farah Juste; Bob Lapierre; André Lapierre Pardo; Christopher Markris
Topics
#HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #kreyòl, #creole, #Ayiti, #teyatAyisyen, #teyatkreyòl, #istwaAyiti, #istwa #dayiti, #teyat"A Theatrical Experience conceived by
Farah Juste
written and directed
By
Bob Lapierre" -
https://archive.org/details/istoua
Ti Difé Boulé Sou Istoua Ayiti by Michel-Rolph Trouillot
Topics
#istwa, #Ayiti, #revolisyon, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #istwaAyiti, #Karayib, #esklavaj, #istwadayiti, #Kiskeya, #mawon, #Afrik, #kolonizasyon, #frans, #lafransbrooklyn : koléksion lakansièl
-
https://archive.org/details/tontongi
Sèl pou dezonbifye Bouki (Esè politiko-literè sou ekriven kontanporen ak sou trayizon demokrasi, mistifikasyon lengwistik ak lit pou chanjman ann Ayiti) by Tontongi
Topics
#HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #Kreyòl, #liberasyonnasyonal, #Ayiti, #lengwistik, #sosyoloji, #koleksyonesè, #politiknanAyiti"keseswa lè l pale sou idantite, sou esklizyon lengwistik oubyen sou trayizon demokrasi ann Ayiti, otè a itilize menm temerite ikonoklastik (tandans kraze imaj sakre) li deplwaye nan prèske tout zèv kritik li."
-
https://archive.org/details/inivesite
DESALINYEN: Pòtvwa Desalinyen ak Desalinyèn Pwogresis yo. Pou Yon Inivèsite Lib ak Demokratik by Asosyasyon Inivèsitè ak Inivèsitèz Desalinyèn (ASID); JnAnil Louis-Juste; Jean Anil Louis-Juste; Janil Lwijis; Emanuela Paul
Topics
#Desalinyen,# Inivèsitèz, #liv, #jounal, #politik, #Ayiti, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #kreyòl, #UEH, #UniversitédÉtatdHaïti, #InivèsiteLetaAyitiPremye Ane, me-jen 2008, nimewo 2
-
https://archive.org/details/lagoni-yon-foumi
TINA: Lagoni yon Foumi by Evette Nau Laurenceau; François Nau
Topics
#restavèk, #esklavaj, #biyografi, #Boston, #Etazini, #Pòtoprens, #Ayiti, #istwa, #peyizanyo, #Petyonvil, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #kreyòl, #creole"M se yon jenn peyizàn ki soti nan zòn Lavale Jakmèl. Moun ki responsab lekòl katolik yo nan zòn nan te toujou ap chache ti moun ki fò, entelijan ak endepandan pou transfere nan lekòl lavil yo. Paran ti moun sa yo pa gen pou yo peye pou edikasyon yo; men, lè lekòl lage, yo konn fè anpil ladan yo tounen restavèk.
Mwen kite Lavale ansanm ak sè Rose pou n ale Vèrèt. Sè Rose pwofite pase Pòtoprens kote l kontre ak fanmi l yo anvan n ale. Granm maten, madan Dartiguenave ki se sè sè Rose te kouri vin rann nou yon ti vizit kay mè yo sou Bèlè. Ti demwazèl sa a twò bèl pou m kite w ale Vèrèt ak li al bay lougawou manje. Se ak pawòl sa yo madan Dartiguenave te rive konvenk sè Rose pou li pa t ale ak mwen Vèrèt. Se konsa sè Rose te tou pase m bay madan Dartiguenave tankou yon ti kabrit, san konsantman paran m yo.
-
https://archive.org/details/istwa
Istwa Ayiti. Premye liv, Endyen Ayiti. Okipasyon Lespay : Ispayola by Odette Roy Fombrun
Topics
#kolonizasyon, #espay, #Ayiti, #politik, #istwaAyiti, #istwaayiti, #kiskeya, #kristofkolòn, #Sibone, #Tayino, #Sigweyen, #Kawonabo, #Anakawona, #masak, #masakyo, #Boyo, #dominikani, #esklavaj, #krisyanis, #travayfòse, #lagè, #mawon, #Afrik, #negriye, #amerik, #KarayibPLAN PREMYE LIV LA
ISTWA PREMYE POPILASYON AYITI:A.- AYITI - KISKEYA - BOYO. Endyen peyi Dayiti anvan 1492
Chapit 1-3
B.- ISPAYOLA. Kolonizasyon Panyòl (1492-1697)
Chapit 4-9
DOKIMAN
Dokiman 1-7
Kesyonè
-
https://archive.org/details/ente-opd
Entè/OPD: Kalfou Pwojè by Janil Lwijis; Janil Louis-Juste; Jean Anil Louis-Juste
Topics
#EntèOPD, #InterOPD, #RegroupementdesOrganisationsdePromotionduDevelopment, #RegroupementInterOPD, #lONGisation, #ONG, #CharitéÒganizasyon, #òganizasyonkipagouvèlman, #NPIC, #òganizasyonkipatagouvènman, #politik, #Ayiti, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #kreyòl, #devlopmanI. Koze Devan Pòt
II. Pwojè Devlopman an Ayiti
III. PEPPADEP AK ODVA: 2 Temwen nan Politik devlopman piblik an Ayiti
IV. Chapant Agrè ak Espas Sosyal nan milye riral ayisyen
V. Pratik Pwojè Devlopman prive yo nan milye riral la
VI. Entè/OPD: Kalfou pwojè!
VII. Devan baryè Kalfou!
VIII. Kèk Degi -
https://archive.org/details/ong-ki-gouvenman-ou-ye
ONG: Ki gouvènman ou ye? by Janil Lwijis; Jn Anil Louis-Juste; Jean Anil Louis-Juste
Topics
#lONGisation, #ONG, #CharitéÒganizasyon, #òganizasyonkipagouvèlman, #NPIC, #òganizasyonkipatagouvènman, #politik, #Ayiti, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #kreyòlAsosyasyon Inivèsitè ak Inivèsitèz Desalinyèn (ASID)
Kaye Pwogresis 2
-
https://archive.org/details/papadok
Papa Dòk Ak Tonton Makout Li Yo: Laverite sou Ayiti by J. Bènye Pyè (J. Bernier Pierre); Bernard Diederich; Al Burt; Graam Grim (Graham Greene)
Topics #PapaDòk, #PapaDok, #PapaDoc, #FrançoisDuvalier, #Haiti, #Ayiti, #politik, #antiblackness, #anticommunism, #HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #kreyòl, #TontonMacoutes, #TontonMakout, #Makout, #istwa, #Duvalier, #Haitianhistory, #historyofHaiti, #istwaAyiti, #Karayib, #istwaKarayib, #Dominikani, #Repiblikdominikèn, #etazini
ISBN 10: 1539917142
ISBN 13: 9781539917144
Edisyon: Createspace Independent Publishing Platform -
https://archive.org/details/natali_woman
Natali by Lochard Noel
Topics
#HaitianCreole, #KreyòlAyisyen, #woman, #roman, #novel, #fiction, #creole, #kreyòl, #Etazini, #Ayisyen, #immigration, #emigration, #migration, #unitedstatesofamerika, #Haiti, #Ayiti“NATALI se istwa tout Ayisyen ki te oblije kite Ayiti, peyi yo, pou yo vin viv Ozetazini. Anpil nan yo gen yon rèv, yo vle travay pou bay rèv la fòm, ba rèv la sans pou transfòme l an reyalite.
NATALI se istwa yon ti emigre Ayisyen ki soti nan yon fanmi ‘Boat People’ ki vin Ozetazini ak pòch li vid men ak tèt li plen pwojè, ak kè li plen espwa ak detèminasyon. Se espwa ak detèminasyon sa yo ki pral ede l travè se epi ranvèse tout baryè… kèlkeswa koulè, kèlkeswa fòm baryè sa yo te ka pran.”
ISBN 1584321474
EDUCA Vision Inc.
Coconut Creek, Florida, Caribbean